Kategoriarkiv: Forntida textil

Ulltyger i Birka – Diamantkypert vs. Gåsöga…

Det dyker upp nu och då, frågorna om hur mycket diamantkypert det finns och om det finns gåsöga i Birkamaterialet. Svaret är – ja, det finns gåsöga! Det finns alltså både och men med klart övervägande del diamantkypert. Det finns även tuskaft, olika ribbade tyger och två fiskben, en märklig omönstrad samt olika andra ylletyger… .

Ett problem är vad det heter på svenska och engelska och att Geijer inte tittade på allt. Geijer did not look at everything!!!

Här kommer därför foton från Agnes Geijers enklare korttext på engelska. Det är en text från 1983, så saker kan ha hänt sedan dess…

As you can see Geijer writes – broken 2/2 lozenge twill or diamond twill (gåsöga?), the 4-end type being most common, and to the extremely fine 3-end type (W14-20). /Är det 3-end type som är gåsöga?/ Two herringbone twills (W12-13). Standard weave (W 10) occurs at least sixty times.

Det är alltså trådar per cm i varp och inslag/ Threads per centimeter in warp and weft.

4-end twill (W10- standard + W11).

Varp/inslag: 28/14, 32/12, 38/14 och 46/15

3-end twill (W14-20) Dreibindiger Rautenköper. Treskaftskypert.

Varp/inslag: 50/17, 52/14 och 60/17

Different twills! Does not look wolly! These are lozenge diamond twills and herringbone. Herringbone is not common.

Diamantkypert in Swedish and sharp cut lozenge twill in english – all confusing! Cut or broken lozenge twill should be the not closed, Diamantkypert, in swedish and not Gåsöga wich is cloesd with a dot.

Tidigare har jag skrivit om grav Bj 838 och i den finns vad som ser ut att vara ”gåsöga” och som ska vara väldigt otydligt. Här.

Nu till det röda tyget här som är diamantkypert.

Här är en bit av diamantkyperten i Birkaflickans klänning. Broken, lozenge twill. De ser ut som små romber och är väldigt fint men är bara runt 18/14. För jämnt och inte tilläkligt rombisk. Men påminner alltså mest om W10.

Nu till Birka III och Gåsöga. 3-end twill (W14-20). Dreibindiger Rautenköper. Treskaftskypert.

Jag känner att jag borde gjort det här för länge sedan… Det är svårt och tar emot på något vis…

Birka III, 27. Dessa W 14-17 ser ut som gåsöga! These wools look like gooseye!

De här superfina tygerna kan vi alltså inte kalla diamantkypert på svenska men väl på engelska. Ser ni att det blir raka kanter och en ”prick” i mitten? Jag blir nästan yr i huvudet av att titta!

Gravar listade med gåsöga men bilderna kan vara på vilken textil som helst. /The graves with gooseye! But the textiles on the pics can be anything!

W14 från grav Bj 521. Ovala spännbucklor, kvinna i kistgrav. /Oval brooches – female in coffin.

Bj 521, do not know which textile it is. Foto: SHM.

Bj 521, do not know wich textile it is. Foto: SHM.

W15 från grav Bj 711A. Skelettgrav. Ej möjligt att utläsa kön. /Gender not known. Obs! I 711B är en kvinnograv med massor av textilier. Kan ha blivit fel!

W16 från grav Bj 466. Kvinnograv i kista. Ovala spännbucklor och treflikigt spänne.

Bj 466. Skulle kunna vara något av det här… Foto: SHM.

Bj 466…eller det här. Foto: SHM.

Bj 466… eller det här. Ser ut som en stadkant. Foto: SHM.

W17 från grav Bj 838.Denna kvinnograv har jag skrivit om tidigare.

W18 från grav Bj 839. Kvinnograv i kista med ovala spännbucklor och treflikigt spänne.

Bj 839. Ingen aning vilken bit det är. Foto: SHM.

Bj 839. Intressant låda med trä och textil. Foto: SHM.

W19 från grav Bj 857. Kvinna begravd i kista. Ovala spännbucklor och rundspänne.

Bj 857. Blandlåda. Foto: SHM.

W20 från grav Bj 660 – den med Birkakrucifixet och lunulahänge. Kvinna begravd i kammare. Ovala spännbucklor och stav! I denna grav finns massor av rolig textil.

Färgen är så mörkblå på de hon listar som gåsöga, att den nästan är svart, skriver Geijer.

Fiskben finns i två gravar (so far…): Herringbone (W12-13) Beidrechter, vierbindiger Spitzenköper. Obs! Uppdatering…Här återstår att se om det är fiskben eller spetskypert!!! Tack Anna!!! Mäste titta närmate på fragmenten.

”Fiskben” finns i gravarna Bj 465 B och Bj 602 (står spetskypert i sök i samlingarna).

Bj 465. Kvinnograv i kista med ovala spännbucklor och treflikigt spänne.

Bj 602. Skelettgrav med ovala spännbucklor.

W21. Det finns även en omönstrad trebindig kypert i grav Bj 464.

Kram
Lästips:

Geijer, A., 1983. The textile finds from Birka. I: Cloth and clothing in medieval Europe, 80-99.

Geijer, A., 1938. BIRKA III.

Hägg, I., 1974. Kvinnodräkten i Birka. Uppsala universitet.

Vävmagasin. Spetskypert blit till gåsöga och diamantkypert blir till fiskben.

Klappenrocken är färdig. Lämnade den i torsdags på jobbet. Tanken var att färga tyget blåare, då jag trodde det skulle vara blågrönt. Även om grönt är fint. Det här är en variant med sidkilar. Tidigare har jag gjort framstycken och bakstycken lite på skrådden och då behövs inte sidkilar, men jag ville se hur det här blev 🙂

Jag mätte på David direkt, så jag mätte rocken först när den var ihopsydd. När jag mätte började jag med ryggbredden och och sedan längden. Därefter ärmarna och sen mätte jag hur högt upp sidkilen skulle gå genom att stå brevid David och mäta…

Här är måtten med två cm för sömsmån, men det räcker oftast med 1,5 cm. De prickade linjerna är där jag klippt bort lite tyg.

Det här är en ungefärlig klippmodell. Om det blir lite över kan man sy en påse att ha rocken i eller bara för att påsar är bra att ha.

David jobbade inte så fotade mig själv… Hoppas få ett ”rikigt” foto i augusti 🙂

Det går åt väldigt lite tyg i den här modellen.

Den skulle behövt strykas lite… :$

Ärmkilen sitter på ärmens baksida och när jag syr fast den så mäter jag den ”nya mitten” som blir och passar in och syr fast i axelsömmen!

Tanken är att den ska hållas ihop med åtminstone ett ringspänne i höjd med låret. Det har hittats ringspännen i några Birkagravar och de skulle, enligt Inga Hägg, kunna visa på en klappenrock liknande de från vedeltida bilder och fynd från Hedeby (se Birkas orientaliska praktplagg). Några av gravarna på Birka har även en rad med knappar, som skulle kunna höra till rocken.

Geijer har med spännena i en not och noten hänvisar till Månadsbladet från 1878 som Stolpe skrivit i. Länk finns nedan. Hägg skriver om spännena på rocken i Birkas orientaliska praktplagg (s. 207).

Jag tycker det ser ut som att det är ett ringspänne på kanten! Men det är nog önsketänkande…

Den här graven får vara med också. Skulle vara spännande att se hur tygerna är bevarade i dessa gravar! Sen är det Ginters text, från 1981, där han verkar skriva om Östbaltiska rockar med knappar och ringspännen som jag behöver få tag på!

Kram

Lästips:

Uppdatering 20200204: Burr Öhrstöms inlägg i Viking clothing med en fin sammanställning:

https://www.facebook.com/groups/VikingClothing/permalink/10158259439634206/ här

Birkaportalen www.historiska.se/birka där ni kan hitta Stolpes gravplaner innan de rentitades till Arbmans publikation. Här hittar du även Geijers Birka III medsökord. Här.

Arbman, H., Birka I, Die Gräber. Text und Tafln.

Hägg, I., 1983. Birkas orientaliska praktplagg. I Fornvännen. Här.

Hägg, I., 1984. Die Textilfunde aus dem Hafen von Haithabu (The Textile Finds from the Harbour of Haithabu). Bericht über die Ausgrabungen in Haithabu, Bericht 20. Neumünster 1984. 290 pp., 108 Figs. Tack Roger!!!

Geijer, A., 1938. Birka III. Die Textilfunde.

Stolpe, Hjalmar. En kristen begrafningsplats. Månadsbladet 1878. Här.

Klipp-panik! – S4 Sidenbörsfantasi från bj 597

Kommentera

Jag har sytt två små sidenpåsar i samitum till personalen på Vikingasommar. Samitum är en orientalisk vävteknik, som det finns fynd av från tex. många Birkagravar och från Osebergsgraven i Norge. De har ofta fina mönster och jag ville nu sy en påse till mig själv också. Jag tog tyget jag har minst kvar av, det med den persiska prinsens jaktscen – Bahram Gur, som regerade i Persien på 400-talet.

Området kallas Sogdiana och ligger öster om Kaspiska havet och folket i området var tidiga på att tillverka sidentyger. Sogdiana är som en vägkorsning för Sidenvägarna och många folk har samlats i där genom tiderna. Tyget har jag köpt av Max.

Det här mönstret har hittats uppklippt i remsor och fastsydda som dekor på en skandinavisk hängselkjol ifrån en grav i Pskov i Ryssland, fast i lite annan färgställning.

Fortsättning följer…

Använde ”hela” bredden på tyget! Det är inte så brett… Såg att det blev lite krokigt! Koncentrerade mig på att mönsterpassa…

Vek in en kant upptill.

Använder en syl för att göra hål och har sytt lite knapphålssöm runt hålet.

Flätat växtfärgat garn.

Delade flätan på mitten och trädde i från var sitt håll.

I Birkagrav bj 597 har Hägg tolkat ett sidenfynd som börs, väska eller liknande. Det här är vad jag kom på att göra 🙂 I spännbucklorna, Jansson P37, är det enbart linneöglor, enstaka öglor upptill i båda spännena och 3-4 linneöglor nertill i den ena och ingen ögla nertill i den andra (ibland har spännbucklorna rensats lite).

Ur: Arbman, Birka I, s. 195.

Denna grav har mycket textilier, med de största bitarna av en hängselkjol, men inte så mycket siden. En bygelsax fäst i en järnkedja låg mellan spännbucklorna och både en bit av kedjan samt skänklarna på saxen hade rester av en goffrerad särk.

Hon fick även med sig många pärlor bl.a. av bärnsten och några ametistfärgade, även blå, gröna, vita och gula pärlor, en blå melonformad pärla, en blågröna fayanspärla. Hon bar ett likarmat spänne. Ett runt silverbleckshänge i form av ett sköldhänge låg intill. Hon hade även fått med sig ett nålhus i brons, en sk. Tatingerkanna, en järnring samt att några av hennes tänder är bevarade.

Teckningar av textil i bj 597. Ur: Hägg 1974, s126.

Nedan finns länk till ”Sök i samlingarna” där ni kan titta närmare på textilierna.

Hängselkjol, aprondress, från bj 597. Foto: Gabriel Hildebrand, SHM.

Här är en av bitarna av hängselkjolen i diamantkypert.

Över ena spännbucklan låg diamantkypert i två lager. En del av hängselkjolen, W10e, kan ha hamnat övanpå bucklan (då kvinnan förmultnat kan den ha sjunkit in). Den översta är, enligt Hägg, numera ljusbrun medan den andra, närmare skalet är mörkblå. Det mörkblå stycket, W10i, har tydliga spår efter spännbucklans ovansida. Den har en nedvikt och fållad kant, som troligen legat vänt in mot mitten (som en kappöppning, min anm.) och kommer därför, menar Hägg från ett plagg som butits över särk och (hängsel)kjol.

Ett ytterligare ylletyg från graven är en blågrön diagonalväv av W36-typ. Ingen kan eller söm har hittats på biten som låg nära kistan. Under diagonalkyperten fanns ett mönstervävt stycke som klätt en dyna stoppad med fjädrar, se 597:4. Mellan dynan och diagonalväven låg enligt Geijer ett litet stycke siden eventuellt från en väska eller liknande. Kanske det är en liten relikväska.

Hittade den här som ska vara en bysantinsk liten sidenväska från 800-talet. och den ska finnas i Schweiz, på St Michael av Beromünster. Jag hittade informationen på Pinterest men Mechild Flury Lemberg har skrivit om den.

Det här betyder att jag borde sätta dit en längre rem, trä dragsnoddarna genom tyget samt göra tofsar på dragsnoddarna…

Bärnstenspärlan. Ur: Arbman, Birka I, Taf. 115.

Del av ett sköldformigt hänge. Ur: Arbman, Birka I, Taf. 97.

Några av pärlorna. Ur: Arbman, Birka I, Taf. 122.

Kram

Lästips:

Vedeler, M. 2014. Silk for the Vikings.

http://urd.priv.no/viking/smokkr.html

https://www.apollon.uio.no/english/vikings.html

Hägg, I., 1974. Kvinnodräkten i Birka.

http://mis.historiska.se/mis/sok/kontext.asp?kid=801&zone= Här.

Geijer, A., 1938. Birka III.

Björköäventyr och reality TV

Kommentera

Igår var jag med på tvinspelning igen ? Tok tok! Så nu måste ni titta i höst 😉 Veronica ringde härom dagen och frågade om jag ville vara med och jag tänkte ”varför inte” ? Så igår morse tog jag åttafärjan till Adelsö, mot Björkö, och det var en vacker morgon. Mamma skjussade mig -Tack! Jag visste inte exakt vad som skulle hända och jag var inte på topp efter bara fyra timmars sömn, men det är alltid ett äventyr att åka till Björkö!

Hade på mig mitt halsband efter grav bj 632 och mitt ”vita kattskinn” – det är egentligen en vit kanin…

Reality TV när det är som bäst ?

Undrar just vad vikingatidens människor tänkt om de plötsligt dök upp! ?

Tog mig även en titt i museet och såg för första gången lädret som kom upp under utgrävningarna i hamnen!!! Det ska vara delar av en sko möjligen ? Birkas första i så fall! Skulle vilja titta lite närmare på den!

Sländtenen, som jag kanske ska skriva om, var också utställd ? Får se om det blir av. Det är också den enda jag känner till, men jag vet inte om allt som hittats i Svarta jorden.

Tyg i en tjärsvabb! Ser ut som kypert.

Jag passade även på att skrämma turister genom att sova en stund i ”mitt hus”. Det var lång väntetid, men det passade ju bra för då hann jag piggna till! Min grejer är kvar från förra året så det kändes som att komma hem.

Nya saker ska göras på en gammal plats ? TV-pickninck…

Nässlor och vitmåra = en rödrosa näsduk 🙂

Plockade även en märklig sorts bukett…

Kajsa skär <3

Fina bryggan.

Skyddad hamn!

Litet nytt och fint odlingsland i Kvarteret.

Der blev en lång och stundrals väldigt märklig dag!!!

Tack Veronica för att du fotade 🙂

Jag trodde dagen hade slut på överraskningar och då dök den här lilla bävern upp! Under alla 20 år som jag åkt ut till Björkö så har jag aldrig tidigare sett en bäver!

Ever an adventure!

Kram

Redskapsband i siden och sidenöglor i den vikingatida kvinnodräkten från Birka

6 svar

Jag håller nu på med personalkläderna till ”Viking för en dag”, fast det är mer som Vikingasommar. Gården på Historiska är öppen från 20:e juni till slutet av augusti! I år är temat Vikingar i Österled, ”Från Östersjön till Bagdad”, och kläderna ska följa temat. Så jag har suttit och letat detaljer i Häggs Kvinnodräkten i Birka 🙂

Syr i tyget som är mer eller mindre en kopia av de vikingatida S4-tygerna, samitum, från Birka. Jag har köpt sidenet av Max 🙂 Mönstervävda tyger av kraftig väv användes som dekorationer och redskapsband, kantningar, öglor och kanske små börsar. När större sidenbitar ihopfogats skulle det även kunna röra sig om olika plagg, som i båtgraven i Gamla Uppsala, med en sidenfodrad sidenjacka! (Mer om siden kommer). Eftersom tyget är slätt på båda sidorna och avigan och rätan är olikfärgade, så får jag två band av samma tyg i olika färg 🙂 Undrar om de tänkte på räta och aviga på vikingatiden? Hägg skriver ibland att avigan är vänd in mot underlaget, men kanske är det då vikkanterna som styr vad som är avigan?

Sydde först öglan upptill fel! Den måste vara öppen så att nålhuset hänger rakt på bröstkorgen… Lärdom 🙂

Det hittats rester av siden i flera spännbucklor i Birka, med bandet nedåt mot hängselkjolen.

Av alla gravar med spännbucklor, som Hägg har med i fig. 56 – Spännbucklor med hängselöglor och redskapsband – som är gravar med siden i form av band eller ögla under spännbucklorna, är det oftast endast siden i ena spännbucklan. Det går inte att avgöra utifrån tabellen och det är en ögla eller ett band (!), men lägesangivelsen är ”vid nålfästet” – alltså nedåt för sidenet mot hängselkjolen! Förutom i gravarna bj 517 och 856?, där en sidenögla finns vid nålhållaren, men då kanske spännena i de gravarna vara fastsatta med nålarna nedåt? Ingen grav har endast sidenöglor, de förekommer alltid tillsammans med flera linneöglor eller (i en eller två gravar?) ylleöglor till hängslena. I grav Bj 556 finns eventuellt alla tre sorter i ena sp.b.! Gravarna med sidenögla eller band är: Bj, 465, 508, 517 (obs), 539, 543, 550, 556, 557, 577, 594, 625?, 629?, 630, 633, 637?, 739, 757, 824A (se tidigare blogginlägg), 834B, 839, 849, 856 (obs) och 1084.

I Bj 465 ser det ut att vara ett redskapsband som hänger ned under spännbucklan. Ur Hägg 1974.

En av gravarna, Bj 556, har ett sidenband med en silverögla! Ur Hägg 1974.

I några av gravarna finns siden nedtill i båda spännbucklorna: Bj 508 (ej avbildad), 543, 550, 577, 594 (ej avbildad), 739 (ej avbildad men teckning av annat siden finns), 757 och 849. Jag undrar nu om dessa är sidenöglor som kan ha suttit på ett extra förkläde eller om det rör sig om redskapsband…???

Siden i Bj 543. Ur Hägg 1974.

Bj 550 med sidenband. Ur Hägg 1974.

Bj 577 med siden i båda spännbucklorna. Ur Hägg 1974.

Siden längst fram (?) i spännbucklorna. Ur Hägg 1974.

Tänk om det gick att se hur de såg ut i sina kläder!!! Även om det var på dödsbädden :'(

Slänger in lite om ylleband också 🙂 Få gravar har ylleöglor på alla fyra platser, dvs både uppe och nere i båda spännbucklorna, vilket borde betyda att hängslena är i ylle. De är: Bj 507, plus en linneögla; Bj 835 plus linne i ena spännbucklan; Bj 1084 plus ett i siden samt Bj 1090 med en extra linne. Några gravar till har ylleöglor men det tokiga är att ibland har spännbucklorna rensats på textilier. Så möjligen, möjligen bara, var det ylleaxelband även i Bj 479, 551, 585, 825 och 973.

Håll tummarna för att det blir fint med alla små sidendetaljer 🙂 Jag kommer sy på det här de närmaste veckorna. Är det något som blev otydligt, hör av er så uppdaterar jag 🙂

Uppdatering:
Försök till svar på Annas fråga: Endel är det men Hägg anger inte det i sin lista. Om jag tittar på teckningarna så är det det i grav Bj 465 är det angivet som S4, sidenkypert, även i Bj 543, 550, 556, 577, 757, 824, 834 och 844. Hittar inga andra S. Tack 🙂

Kram

Lästips:

Hägg, I., 1974. kvinnodräkten i Birka. Uppsala, Aun 2.

http://urd.priv.no/viking/smokkr.html här.

Malmius, A., 2001. Textilanalyser. I: Båtgravar i Gamla Uppsala, Spår av en vikingatida högreståndsmiljö, Else Nordahl. Uppsala, Aun 29.

Birkagrav 824A – vad hade hon på sig?

10 svar

Funderar över ”tunikan med sideninfällda brickband” som finns i Birkamaterialet. Bestämde mig för att titta på grav bj 824A som har bevarade brickband under spännbucklorna av typen P52. Graven är daterad till 900-talet och hon hade även med sig en kam och bl.a. en järnten men inga pärlor, vilket är lite ovanligt. Eftersom hon saknar andra spännen också, så kanske hon inte fick med sig en full dräktuppsättning?

Gravplan bj 824 A. Ur: Inga Hägg, Kvinnodräkten I Birka, s. 77.

Digitaliserad gravplan ritad av Hjalmar Stolpe. Bild ATA.

Textilresterna i Bj 824A enligt Hägg. Ur, Hägg 1974, s 130.

I graven finns textilresterna:

W10, diamantkypert längs spännbucklans längd samt på en saxbygel;

W2, grovt ylle i (Zweibindiges Gewebe) ovanpå ena (?) spännbucklan;

S4, redskapsband från ena spännbucklan;

B2 a+b, brickband infällt mellan två remsor sidenkypert, S4;

B22 brickband infällt mellan tuskaftsidenremsor, S1;

FH linneöglor både upptill och nedtill i spännbucklorna. Samt några extra grejer, se bild.

B2 med sidenkypert. Ur Hägg 1974, s 129.

Under spännbucklorna ligger brickbandet B2 a och b. Det har silverinslag och bandet är infattat i sidenkypert, S4 på båda sidor, samt har avslutande kantningar i ändarna. Dessa band, nu i delar, (a 18 cm och ihopfogat under vikingatid och b i tre delar, förmodligen slitna av spänbucklekanten) har förmodligen varit fastsydda på något, men vad är inte känt. Det vore ju toppen om det fanns något litet kvar av själva tunikan eller vad de nu satt på…?

I graven finns även brickband B 22 med omväxlande silver- och guldinslag och infattat i en sidentuskaft, S1. Det är inte känt var i graven de hittats men Hägg tror att de varit manchetter Hägg, s. 78).

Det skulle alltså kunna vara en tunika buren närmast kroppen istället för särk, då Hägg (eller Geijer) inte hittat rester efter någon linnesärk i graven. Obs! Hängselkjolen i diamantkypert på min skiss är inte säker! Det kan ha varit ett plagg ovanpå särken eftersom diamantkyperten ligger under kanten på spännbucklan(-orna) eller så är det en kappa som har framkanterna under spännbucklorna för att de ska synas, även om det inte finns något stort spänne i graven till en kappa… Saxen låg i varje fall intill diamantkyperten W10.

I ena spännbucklan hänger även ett sidenband ned, S4. Bandet kan vara redskapsband till tex. kniven eller saxen i graven.

Här har jag min kappas kanter under spännbuckorna och då hamnar dessutom redskapsbandet på framsidan. (Endast för illustration, det här är inte Bj 824A.)

Då är bara frågan var hängselkjolen kommer in i bilden? Eftersom det hittats spännbucklor i graven med linneöglor, både vid nålhållare och nålfäste, så borde det varit en hängselkjol i graven! Hägg skriver ”en hängselkjol av avnligt slag”. Men i vilket material? Var den i diamantkypert? Samma som i en eventuell kappa? Jag blir inte klok på det här! 😛

Geijer hade en annan tolkning än Hägg. Hon trodde att brickband och siden kantade ett peplosliknande plagg, men hon har varken med linneöglorna eller diamantkyperten.

P52:or från bj 824A. Foto: Pavel Voronin, SHM.

Nämen! Nu skulle jag kolla om det fanns någon bra bild på spännbucklorna och då är de helt nyligen fotograferade av en Pavel Voronin den 17e maj! Undrar vem det är?

Undersida bj 824A. Foto: Pavel Voronin, SHM.

Undersida från andra hållet i bj 824A. Foto: Pavel Voronin, SHM.

Textil mm. Från bj 824A. Foto: SHM, Mis.

Här är den enda fotograferade textillådan från Mis.

Ska titta vad jag hittar i Geijers Birka III.

B2 a och b. Ur: Geijer, 1938. Taf. 19.

Mönstret på B2. Ur: Geijer 1938, s. 82.

Mönster på B22. Ur: Geijer 1938, s 83.

Geijer har med ”sidentaftet”, S1, i sin bilaga och hon skriver att den nu är ”gyllengul”, som kan vara färgat tyg eller blivit färgat av något i graven, och hon skriver att det är löst sammanspunna kokongtrådar, inte råsilke (Tack Dana!, se kommentar). Min tyska är inte toppen, så här kommer en bild.

Ur: Geijer 1938, s 184.

Ylletyget W2, från ovansidan av ena spännbucklan, tänkte Hägg att det kan ha varit ett täcke.

Kom gärna med fundringar och förslag 🙂

Kram

Lästips:

Geijer, A., 1938. Birka III. Här.

Hägg, I, 1974. Kvinnodräkten i Birka. Uppsala.

Stolpes gravplaner, här.

Graven i Mis, här.

Wulfheodenas på Historiska

1 svar

Igår kom de tillbaka till Historiska 🙂 och det blev en riktigt bra dag! Männen bär kläder och smycken från Sutton Hoo, Vendel, Valsgärde, Anglosaxiska gravar och andra platser. Med på bild är även en deltagare från den svenska gruppen Vendthjod och två från Lettland. Tre av kvinnorna bär angelsaxiska dräkter och en en vendeltida gotländsk och kontinental dräkt 🙂

King Rædwald från Sutton Hoo gjorde high five och thumbs up med en liten överförtjust kille 😀

Jag har bara sett den här kniven på gamla ritningar tidigare. Den har märkliga, fyrkantiga nithuvuden! Supercool!

Det är fantastiskt stål i! Den här mannen har även ett nytt svärd reconstruerat av Vendelgrav 1, som jag bloggade om tidigare. Jag glömde ta foto igår!!! Men ska få några foton så återkommer med bild 🙂

Härligt att se rekonstruktioner i Vendelrummet!

Efter att de var här förra gången har jag hjälp till med att få nya fotografier tagna på Vendel XII hjälmen, för att de skulle kunna låta tillverka en ny rekonstruktion. Vendel XII följde inte med den här gången och här på bilden syns istället rekonstruktionen av Valsgärde VII. Det är så otroligt fina rekonstruktioner som gruppen har!

Vendel XIV hjälmen var inte kvar i sin monter 😮 utan istället fick jag fota Matthew i rummet 🙂

Klockan 14 höll de föredrag i hörsalen och Matt Bunker pratade om hans arm- och benskydd från Vendelgrav 8. Intressant och viktigt att pröva och berätta! En lång, beriden krigare med en skada på ena benet dök upp ur historiens dimmor 🙂

Fantastiske David Roper har gjort en kopia av bägaren från Uppåkra. Jag lärde mig mycket! Jag hoppas att jag någon gång ska våga mig på att gjuta saker.

Paul Mortimer berättade om varför det var viktigt att vara snygg i krig! Han rörde sig mellan verklighet ich mytologi – för symboliken i dessa krigarhövdingars utrustningar och därkter är fyllda av bilder och magi! Oden som krigsgud anas och personen som klär sig i rollen på slagfältet… Vem skulle inte göra sitt bästa då?

Alla fick titta på deras hjälmar och efteråt blev den ett långt samtal.

Besökarna fick en fin dag också och klockan fyra samlades alla för grupp foto på gården.

Det var roligt att det kom fler av dem i år, men jag saknade David Huggins. Så här kommer några foton från förra gången.

Den här gruppbilden, då solen sken i hjälmarna, är en favorit! 🙂

The magical swordmaker Vince Evans and his wife Grace.

Thank You Wulfheodenas for the wonderful presents!

Det fina hänget är efter ett nytt fynd från Norfolk som David Roper Ganderwick creations, har gjort. Jag ska sy fast det på min kjol! Det är förmodligen Oden med sina fåglar och jag blev superglad för jag skrev om den fågelbehornade figuren i min B-uppsats. Boken fick jag av Lindsey Kerr och den är fantastisk! Thank You!

Jag glömde att få ett foto på mig själv men jag kanske får några på mejlen 🙂

Tack Ylva! Foto av Ylva Nellmar.

Det kom bilder med mms 🙂

Kram

Läs mer:

www.wulfheodenas.com här.

De finns även på facebook Wulfheodenas.

Ganderwick creations här.

Ett vendelsällskap från Sverige Vendthjod.

Och nu på SVT.

Minikjortel av resttyger

Sydde en liten minikjortel av resterna av en större kjortel 🙂 Den blev så söt!

Undrar om de sydde dockkläder under vikingatiden? Från Moshchevaya Balka, norra Kaukasus från 7-800-tal, finns kläder som tolkats som dockkläder, men de skulle även kunna vara provkläder att visa för potentiell kund 🙂 Behöver skaffa lite mer info om de gravarna.

Det är fint med handsytt!

Min fick bli arbetsprov men den skulle även kunna fungera som kattröja eller kanske som tröja till Smulan 🙂

Moshchevaya Balka minikaftan. Foto: Se länk nedan och bilden finns även på Pinterest

Kram

Se mer: Moshchevaya Balka här

Dela det här:

Dela det här:

Dela det här:

Dela det här:

Dela det här:

Dela det här:

Dela det här:

Dela det här: