Kategoriarkiv: Vikingatida dräkt

Vikingabyxor och knävlar…

Jag har varit riktigt dålig ett tag men idag sydde jag klart ett par vikingabyxor som tack för mina fina tältstolpshuvuden 🙂

Det blev modell Thorsbjerg/Hedebybitar, men med ett annat snitt än jag brukar göra, nu med endast två bitar i ”grenen”.

image

Stefan önskade sig häng i bak och möjlighet att kliva ur en båt utan att byxorna snävar, samt att de ändå skulle  vara rätt smala, inte pösbyxor. De skulle även kunna hasas upp över knät snabbt, för att inte bli blöt, när han hoppar ur båten vid en strand. Ett par praktiska byxor helt enkelt.

image

Tyget är köpt på Medeltidsmode och färgen är lika som att växtfärga grått tyg med krapp. Jag vet nu lite mer om dessa byxor som jag haft mycket huvudbry över!!!

I midjan valde vi tvinnat snöre som vaxades. Under tiden jag sytt har vi funderat över hur fållen nertill skulle bli – med hake som i Birkagrav bj 905 eller på något annat vis. Jag föreslog en knävel 🙂 Inte det vanligaste ordet nuförtiden… Men ett nu lite vanligt fynd ute i vattnet där Birkas hamn en gång låg 🙂

image

Här en hel lite knävel (Ninas hand) och en större som är av med ena knoppen. Knävlar användes till segel och förmodligen tält och annat som ”knapp”/knäppannordning.

image

I mitten ligger en lite större knävel, men de kommer i många olika former -se länken till Marinarkeobloggen nedan. (Återkommer med ett inlägg om besök hos de underbara marinarkeologerna på Birka).

image

Stefan kom hit och hade täljt en knävel av ene 🙂 eller snarare flera… 🙂 Stefan täljde även till två till mig medan jag sydde färdigt hans byxor och jag tänkte ha dem till att stänga tältduken i mitt vikingatält 🙂

image

Det finns inga byxfynd med knävlar men jag tycker det blev fint på byxorna till en båtbyggare!

Byxsiderepris, som är urbra!

Knävlar på Birka – Youtube

Sjöhistoriskas Marinarkeobloggen

Kram

Vikingatida byxor

Det finns endast få arkeologiska, fragmentariska, fynd av byxor från vikingatiden.

image

Här är ett par ”bildstensbyxor” som jag sytt till David, som arbetskläder på Historiska museet.

image

Så här blev de med benlindor.

Läs denna fantastiska sammanställning över järnålderns byxfynd: http://urd.priv.no/viking/bukser.html

Kram

Killarna som bakade

image

Det var regnigt och kallt men glädjen var stor! Fina killar! Behöver några fler bälten, hattar och  jackor, men inte fler byxor.

image

image

Fin tjej! Ska sy en särk i detta linnetyg också 🙂

image

Ännu en fin tjej! Det är roligt att de vill klä ut sig och nu vet jag lite bättre vad som behövs och vad som är praktiskt 🙂

Kram

Vikingahatt

Efter några dagar med full aktivitet på Historiska museet med Hedenhösentusiaster och stenåldersvisningar, sagor, tältmys och pyssel har jag nu sittit hemma idag och sytt.

image

Dagens plagg 🙂 blev en hatt i vadmall med uppsydd kant i efterstygn. Det finns inga direkta vikingatida förebilder utan den är en kompromiss.

Jag tycker Allan är urfin i den!

Kram

Sover i vikingatält med ”sovhätta”

image

Åkte iväg på gille till Gunnes gård i Upplands Väsby. Är ju lite trött, nu i början på semestern, att jag tänkte det skulle bli jobbigt att sova i tält. Har visserligen fått lite kramp och det blåser en del, men det är mysigt också!

Jag vill ju prova ”vikingaliv”, och det här är iallafall ett handsytt, fint tält som doftar halm och vått får 🙂

Kram

Liten ”klappenrock” till Allan

Har sytt en omlottjacka till Allan i rött, filtat ulltyg. Lite för filtat kanske, men vattentåligt!

image

På bilden ser den lite rödare ut än i verkligheten.

image

Jag kantade framkanten med ett fint, rostfärgat tyg som jag hade kvar lite av. Fick skarva en del 🙂 (Jackan ser visst helt rosa ut här…). Sydde fast det på insidan med symaskin och smygsydde sedan fast det på framsidan.

Mönstret är enkelt:
image

Raka kanter bak men lite utställt. Klipp axelbrett plus sömsmån.

Raka stycken för ärmarna. Här kan de kilar sys fast som blir av att klippa bakstycket lite snett (om du vill ha mer rymlighet i ärmarna men smala ärmöppningar utan att klippa ärmen snett och på så vis maxanvända tyget). Sy i så fall fast kilen på bakre delen av ärmen.

Fyrkantskil till ”armhålan”.

Framstyckena är lite snedklippta i sidan (lika som i bak) och mer snedklippta  framtill.

Klipp eventuellt axlarna lite sluttande på fram och bakstycket om tyget är tjockt.

Sy:
Söm över axel, sy ihop. Klipp ur i nacken och ha en ganska liten öppning framtill. Sy fast kilarna på ärmarna. Sy fast världens övre kant med mitten vid axelsömmen, så det blir lika mycket tyg på fram- och bakstycke. Sy fast fyrkantskilarna. Sy ihop ärmarna och sidorna. Lägg upp ärmar och nederkant. Sy fast kantningen i finare tyg, kontrastfärg, sidenremsa, eller brickband.

Mönstret är inspirerat av bilder på mansfigurer på smycken och hjälmar från innan vikingatiden- folkvandringstid och vendeltid – men även av fynd från det viningatida Haithabu, Hedeby. Hedebyfyndet har en kantning av ”fuskpäls” – ospunna ulltofsar som vävts in i tyget som sedan färgats med krapp! Den är dock lite kortare och på bilderna är det ofta en lite längre rock/kaftan som syns. Vill du fodra den så kan den bli både vamare och mer vindtålig!

På www.alternativ.se finns de mönster som gjordes av Historiska museet för Historiska världars forum. Under dräktmönster hittar ni ett liknande mönster, men mer formklippt. Det fina är ju att det går att variera mönstren efter tyg och person 🙂

Även Peter Beatson har gjort ett mönster på Hedebyvarianten här är en länk dit: http://members.ozemail.com.au/~chrisandpeter/klappenrock/krock_instructions.htm

Kram

Völva på kulturnatten

I lördags var det Kulturnatt. På Historiska museet hände det massor av saker och det kom över 2200 personer dit smiley

Jag klädde upp mig till Völva och var kvinnan ifrån Klinta på Öland. Hon fick med sig många fina saker i sin brandgrav och troligen även en man. Bland gravgåvorna fanns en fin stav med ett litet hus på toppen – det är troligen en völr – en völvestav. Völvan var en viktig person under järnåldern som kunde sejda, i vilket det ingick att spå. Hon fick med sig ca 125 pärlor i bergkristall, karneol och glas och två små bronsbleck med runor på.

staven

Staven i två delar, lite kortare. Nu är den utställd och i finare skick. Bild: http://mis.historiska.se/mis/sok/fid.asp?fid=107776

Kvällen till ära spådde jag därför i runor. Många kom och ville få veta mer om sin framtid. Det gick även att dra tre runror – en för dåtiden, en för nutiden och en framtiden. Många valde även att dra en runa för var att se vad de behöver tänka på just nu i livet.

Vi vet inte hur människorna under forntiden rådfrågade runorna. Det vi går på är det som Tacitus beskriver i Germania, samt på ledtrådar i den Poetiska Eddan. Däremot är vi säkra på att runorna var viktiga för människorna och att de har olika betydelser som även framgår av deras namn, även om framförallt några av de äldre runorna inte är helt tydliga i vad de betyder.

Själv ser jag spå i runor som ett fantastiskt redskap att lära mig och andra om runorna. De är ett sätt att lära känna dem och förstå att de en gång var mycket viktiga. De kan på så vis användas för att berätta om människorna som levde i en tid då magi var en viktig del i livet och de kan även fortsätta att vara en del av våra liv idag smiley

Att spå människor är att dela en liten stund i livet med en annan människa och att se den personen. Det är med lekfullhet jag gör det, även om jag gör det med stor varsamhet.

Oden ville också prata med en känd Völva, som han väckte upp från hennes död för att fråga många saker. Bilden kan du skriva ut och använda som målarblocksbild!

 

odin_806312c

Bild: http://en.wikipedia.org/wiki/File:Odin_og_V%C3%B6lven_by_Fr%C3%B8lich.jpg

Lästips:

Tacitus, Germania bok 1 (10) finns i flera översättningar på nätet. http://www.sacred-texts.com/cla/tac/g01010.htm

Bra artikel i SvD: http://www.svd.se/kultur/trolldom-vikingar-mot-kvinnorna-med-makt-over-vikingatagen_6678020.svd

Bra artikel från Historiska:

http://www.historiska.se/historia/manadensforemal/2007/mfmars2007/

Kopparbeckens inskrifter:

 

ÖL 83 (Öl BN83) – KLINTA, KÖPINGS SN, SLÄTTBO HD, ÖLAND

Inskriften är ristade på kopparbleck, och daterade til ca 950. De finns på Statens historiska museum, Stockholm (25840:59).

Inskriften lyder:

Kopparbleck 1:

irþn

??? = texten har inte gått att tolka

Kopparbleck 2:

a—f–aþlufalu—þr —

??? = texten har inte gått att tolka

Litteratur: Ölands runinskrifter (1900-06, S. Söderberg & E. Brate). Projektet Samnordisk runtextdatabas, 2004.

Kram

Vikingatida textilier från Birka

Hej, denna kalla vinterdag vaknade och det var alldeles vitt utanför fönstren. Hela natten har det varit Red carpet och Oscarsgala och de vackraste kläderna i världen har visats för miljoner människor. En del kläder är så dyra att stjärnorna inte ens äger dem utan måste försiktigt festa och sedan lämna tillbaka dem!

Själv håller som bäst på att skriva en artikel om textilier under vikingatiden till en utställningskatalog. Det går sådär för det är ett enormt tvärvetenskapligt forskningsområde. Det är så mycket jag skulle vilja läsa och så mycket att förstå och reflektera över. I slutändan rör det sig i alla fall om en del riktigt värdefulla textilier som några vikingatida människor till och med fick med sig till nästa liv!

monstervav739

Här är en bit av en möstervävd inredningstextil ifrån grav Bj 739 på Birka. Mönstringen är gjord gobelin (inte krabbasnår som jag skrivit tidigare). Det kan röra sig om en kudde eller ett bolster som den döde pallrades upp mot i graven. Ibland förekommer det även dun och fjädrar i samband med möstervävda tyger.

dekorationer

Här är några underbara guld- och silverdekorationer som prytt kläderna till några av de begravda personerna på Björkö. Gravarna är: Bj 496, Bj 557, Bj 561, Bj 832.

Det jag skulle vilja få fram i artikeln är att även textilier av lägre kvalitet än de allra finaste var värdefulla och användes på olika sätt under lång tid – det krävdes hantverksskicklighet och var tidskrävande att producera. Tyger bevaras inte lika lätt i enklare gravar, då alla personer inte är begravda med många metallsmycken som har en bevarande effekt på textil, pga. av att metallsalter kan konservera material som ligger direkt intill metallen.

Tyger kan däremot även hittas i andra fyndomständigheter där det är lite fuktigt, som i vatten och i gamla mossar. Många fynd har gjorts i den vikingatida staden Hedebys hamn och i somras kom det även fram mer textilier i Birkas hamn när marinarkeologerna gjorde utgrävningar på botten för att få veta mer om den gamla hamnanläggningen. De nya Birkatextilierna är inte analyserade ännu, så det kommer bli mycket spännande när vi får veta mer om dem!

PS. Bilderna är från när jag fotograferade i textilmagasinet på Historiska museet för två år sedan. DS.