Kategoriarkiv: Forntida betraktelser

Pärlorna från Krutberg och Maksjön

Pärlorna från Åsele lappmark, Vilhelmina socken i Lappland är det såkallade Krutbergsfyndet! Det är daterat till vendeltid och jag hittade namnet Krutbergsfyndet i rapporten om ett annat fynd, det så kallade Maksjöhalsbandet. Pärlorna är så fina och jag har låtit göra några av dom och hoppas det blir fler.

Pärlorna från Åsele Lappmark, föremålsnr 113920_HST, Inv. nr 10321. Foto Gabriel Hildebrand, SHM, CC BY 4.0.

Krutbergsfyndet har 14 hela pärlor och två trasiga pärlor och det är samma inventarienummer. Så totalt 16 pärlor. Pärlorna är sådana som främst funns i mellansverige och söderöver.

Skärmbild från MIS.

Till fyndet hör även två spännbucklor och fem koniska spännen. Spännbucklorna är av vendeltida typ med sina små krypande djur på som ser lite ut som gråsuggor 🙂 eller något annat? Kanske fladdetmöss? Vad ser ni? Jag kanske måste skriva ut och rita av för att se 🙂 Eller så finns det någon bra beskrivning redan.

De vendeltida spännbucklorna föremålsnr 599434_HST, Inventarie nr 10321. Foto Gabriel Hildebrand , SHM, CC BY 4.0.
De vendeltida spännbucklorna föremålsnr 599434_HST, Inventarie nr 10321. Foto Eva Vedin, SHM.
Skärmbild ur Catview, inventarienummer 10321.

De koniska spännen har en låg, upphöjd kant och plattare topp och de är delorerade på lite olika vis. Jag vet inte hur de använts.

Fem konformiga spännen, föremålsnummer 599435_HST, inventarienummer 10321. Foto Eva Vedin, SHM, CC BY 4.0.
Skärmbild från Catview, fortsättning. Totalt kan det vara fem toniska spännen.

Den här typen av bronsspännen kallar Gjessing, enligt rapporten om Maksjön, för ”nordenfjellsk”, och de ska ha sin största utbredning i norra Norge.

Vem var personen som bar pärlorna? Hörde dessa föremål ihop i en grav? Tyvärr är fyndomständigheten oklar, men det ska ha hittats invid en kåtatomt. I rapporten står att en geolog Granlund, som år 1934 besiktigade fyndplatsen får Krutbergsfyndet, anser att Krutbergsfyndet härrör från
grav ( ATA dnr 3613/ 34, jag har inte läst), medan en Harald Hvarfner var av uppfattningen att föremålen nedlagts som en lapsk depå.

Maksjöhalsbandet

Det finns ett fynd till från Vilhelmina – det så kallade Maksjöhalsbandet. Det hittades vid Maksjöns strand i resterna efter en möjlig järnåldersgrav som daterats till vendeltiden. Även om arkeologen Tomas Johansson, som skrev rapporten, tänker att det snarare är ett depåfynd. 1969 dök det upp ett spänne på platsen och den undersöktes senare 1972.

Maksjöhalsbandet. Foto från Västerbottens museum.

Jag hittade ett till foto på pärlorna!

Maksjöhalsbandet. Skärmbild från Susanne Sundströms rapport från 2014.

Så även här fanns tre koniska spännen av den norska typen med avplattad topp men även en bronspärla, knivar och lite annat, men inga bevarade mänskliga kvarlevor.

Avslutningsvis är jag så glad att jag hittade rapporten från Maksjön på Västerbottens hemsida. Nu vet jag vad pärlorfyndet frpn Åsele lappmark kallas! Krutbergsfyndet!

Lästips:

Sök i samlingarna Inventarienummer 10321. https://samlingar.shm.se/sok?type=object&query=10321

Spår från 10000 år, Västerbottens museums hemsida https://sparfran10000ar.se/fran-urtid-till-nutid-i-vasterbotten/arkeologiska-tidsperioder/jarnalder/

Grävrapporten för Maksjön 1972, Tomas Johansson https://sparfran10000ar.se/wp-content/uploads/1972_Rapp-ark-us-fyndplats-Raa-356-Maksjon_Vilhelmina.pdf

Rapport över Vilhelminas ”Lappländsk järnålder” 2014 sv Susanne Sundström https://sparfran10000ar.se/wp-content/uploads/2014-Rapport-över-Lapplandsk-jarnalder.pdf

Texter att leta upp om ni önskar, som jag inte läst:

(Serning, Inga,. 1960. Övre Norrlands Järnålder. Umeå. sid. 29 ff.)

(Gjessing, G. ; 1934. Studier i norsk merovingertid, s. 124 ff.)

(Hvarfner, 1957. Fångstmän och ny­Ångermanälvens källområden under järnåldern :-s. 23 f.)

Med AVNRT, Alla hjärtans dag och guldgubbar i tankarna

Sally och jag gick en kort sväng i snön idag. Jag släppte henne lös på husgrupp 2 och gick runt där och filosoferade en stund över hjärtat, kärlek och alla guldgubbar som gömt sig i marken här och med det – Alla hjärtans dag dom närmar sig. Jag har just gjort en ablation på hjärtat och jag vill dela med mig om det.

Husgrupp 2 på Helgö

Det är snart Alla hjärtans dag och jag har alltså just gjort en liten hjärtoperation. En ablation ❤️‍🩹. Jag ska ska vila nu i två veckor och inte anstränga mig. Jag är så tacksam att jag fick hjälp även om det var superläskigt med själva operationen. Jag hade, eller har, AVNRT. Hjärtat hamnar i en sorts loop och slår fort och oregelbundet för att det är något sorts felkoppling mellan kamrarna. Har lagt en länk nedan som förklarar. Alla tidigare gånger jag varit på akuten har hjärtat hunnit sluta slå och de har sagt att jag bara har ångest eller är orolig. Det gör ont i hjärtområdet efteråt och det är en hemsk känsla att inte bli trodd.

Ablation innebär att beroende på var i hjärtat ”felkopplingen” är så antingen värmer eller fryser de inne i hjärtat. Jag fick frysning och operationen tog tre timmar. De låter hjärtat rusa och letar efter felet. Mitt fel satt vid el-centrum (?) och då väljer de frysning av punkten. Det jobbigaste var att det gjorde så fruktansvärt ont i axlar och ländrygg att ligga där så stilla. Det är väldigt svårt att bedöva mig och jag låg där och grät och försökte hålla mig stilla. Fick lite mer bedövning men det tog fort slut.

Jag har ju fibromyalgi och med det något som kallas ”fibrohjärta”, dvs Fibromyalgihjärta (det är inte så vanligt och inte så känt). Hjärtat lever sitt eget liv och krånglar och har gjort det länge. Hjärtat låtsas även att det får en hjärtinfarkt emellanåt, men jag vet inte om det hör ihop. Men på senare tid har det alltså varit andra rusningar och annat konstigt där det strålat upp i halsen. Bara för att man har en diagnos så utesluter ju inte det att det är något annat fel. Det är kanske lätt att skylla allt konstig på fibromyalgin eller ångets… och att få ångest av att inte bli trodd är ju i sammanhanget inte så konstigt kan jag tycka.

Guldgubbeparet som är mest känt. Fid 110379_HST. Foto Gunnel Jansson, SHM, CC BY.

Men så förra mars fick jag ett anfall på jobbet i och hjärtat höll fortfarande på när jag kom till akuten snabbt från Historiska. Akutläkaren utbildade sig till hjärtläkare och iom att det gick att se allt på EKGn så remitterade han mig till arytmikliniken på Karolinska. Han sa åt mig att krysta så mycket jag kunde och då stannade tusning och hjärtat hoppade igång sim vanligt igen. Det var som magi och det har jag efter det kunnat göra när hjärtat startat. 💔 Jag hade med andra ord väldig tur att det hände på jobbet och det var nära till St Göran.

Hade jag inte fått komma in så fort till akuten kanske jag fått gå med detta i många fler år. Jag grät även av lättnat på Huddinge sjukhuse för att jag fick så tydligt svar på att jag inte bara haft ångest. Att det faktiskt var ett hål på hjärtat. Kvinnor och män behandlas olika när det kommer till den här diagnosen. De som jobbade på avdelningen hade varit med om det otaliga gånger. Kvinnor och mäns hjärtan fungerar olika – vem visste det 🤓

Varför det blir så här med hjärtat har jag inte fått något svar på. Men det verkar vara ganska många som får det. På Huddinge gör de 5-6 ablationer om dagen! Och det åker folk från hela landet dit för att få hjälp.

Fid 110369_HST. Foto Gunnel Jansson, SHM, CC BY.

Nu ska det alltså bli bra med rusningarna iallafall. Om två veckor får jag göra yoga igen. Det här livet är vekligen en upplevelse. På Helgö höll de på med läkekonst för 1500 år sedan. Undrar om de skulle ha trott på att det skulle gå att frysa en punkt inne i hjärtat? Om de tänkte på hjärtat alls.

Fid 110370_HST. Foto Gunnel Jansson, SHM, CC BY.

Hjärtat symboliserar så mycket! Egyptierna tänkte med hjärtat (de trodde den grå massan inne i huvudet var oviktig…) och ❤️ som symbol kan det vara kärlek och gilla.

Fid 110371_HST. Foto Gunnel Jansson, SHM, CC BY.

Det finns många tolkningar om dessa kärlekspar. De kan vara Freg och Freja, Frej och Gerd, det heliga bröllopet, olika äktenskapsallianser som visas med hur de håller i varandra. Var kärleken viktig då? Eller var det alltid bara överenskommelser mellan familjer? Kunde människorna ”följa sitt hjärta” en gång i tiden på Helgö? För visst måste de väl ha kunnat bli kära även då?

Fid 110377_ HST. Foto Gunnel Jansson, SHM, CC BY.

I år får i alla fall min Alla hjärtans dag ha med våra kroppsliga hjärtan att göra och sjukvården! Jag vill tacka sjukvården för allt de gör när du väl hamnat på rätt plats! För alla sjuksköterskor och läkare som vill ta hand om och lära sig det som behövs, och våga göra, allt för att hjälpa till med det som kan hända hjärtat!

Kram

Lästips:

AVNRT: https://ekg.nu/amne/atrioventrikulara-nodal-re-entry-takykardi-avnrt/ här

Vill du läsa om Fibromyalgi och hjärtat så är det lättast att söka på engelska: Fibromyalgia, heart, irregular heartbeat, palpitations, tachycardia mm. Det kommer ny forskning hela tiden.

Guldgubbe: wikipedia

Tidigare inlägg: https://linda.forntida.se/?tag=guldgubbe

Ny magisteruppsats om guldgubbar: Ruth Rudenlöv 2021. Guldgubbar – En studie om guldgubbars gestik och manipulationer https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1695137/FULLTEXT01.pdf

En sjuk viking

Jag är hemma från jobbet sjuk och kom på att det finns en runsten i utställningen Vikingarnas värld som berättar om en sjuk Husbjörn. Vikingatidens människor var också sjuka ibland! Så jag kunde inte låta bli att jobba…

U614 från Torssätra, Västra Ryds socken i Uppland. Föremålsnummer 108185_HST, relaterat förvärv 34894. Foto: Linda Wåhlander.

ᛋᚴᚢᛚᛁ᛫ᛅᚢᚴ᛫ᚠᚬᛚᚴᛁ᛫ᛚᛅᛏᛅ᛫ᚱᛅᛁᛋᛅ᛫ᚦᛁᚾᛋᛅ᛫ᛋᛏᛅᛁᚾ᛫ᛁᚠᛏᚱ᛫ᛒᚱᚬᚦᚢᚱ᛫ᛋᛁᚾ᛫ᚼᚢᛋᛒᛁᚬᚱᚾ᛫ᚼᚾ᛫ᚢᛋ|᛫|ᛋᛁᚬᚴ᛫ᚢᛏᛁ᛫ᚦᛅ᛫ᚦᛁᚱ᛫ᚴᛁᛅᛚᛏ᛫ᛏᚬᚴᚢ᛫ᛅ᛫ᚴᚢᛏᛚᛅᚾᛏᛁ

Jag har skrivit runtexten med en app. Vet inte om det blev helt rätt. Det är lite svårt att se bara från fotot.

U614, Torssätra, Uppland. Foto: Ola Myrin, SHM, CC BY.

Runsten U614 från Torsätra i Uppland är en av två runstenar som stått vid gränsen till Torsätra herrgård men som under vikingatid kanske kallades Husa. Antar att den tolkningen kommer av just Husbjörn som nämns på runstenen.

”Skule och Folke lät resa denna sten efter sin broder Husbjörn. Han blev sjuk ute då de togo gäld på Gotland.”

Visäte ristade denna sten någon gång under slutet av 1000-talet. Inskriftens början är vid rundjurets huvud och fortsätter längs kroppen, även om Visäte inte riktigt fick plats med hela inskriften… Kanske någon ändrade sin beställning?

Texten berättar att Husbjörn deltagit i en färd från fastlandet till ön för att hämta gäld, dvs skatt. Husbjörn blev sjuk och verkar ha dött efter den resan.

I utställningstexten står det om när svearna hämtade gäld och att det nämns i den medeltida Gutasagan. Där står det om ett avtal mellan gutarna och svearna. Avtalet gick ut på att svearna årligen hade rätt att hämta 60 mark silver i gäld på Gotland. Av det beloppet skulle kungen få 40 mark och jarlen få 20 mark. I gengäld – observera ordet gengäld! – skyddade svearna gutarna mot våld och härjningar och gutarna fick rätt till fri handel med svearna i svearnas farvatten.

Stenen flyttades till Historiska museet 1967 i samband med en arkeologisk undersökning inför anläggandet av ett militärt övningsfält. Men stenen hade redan blivit flyttad på någon gång efter vikingatiden.

Mynt från myntskatten funnen i Västergårde i Sundre socken på Gotland. Föremålsnummer 3008592. Foto: Ola Myrin, SHM, CC-BY.

De här 40 silverpenningarna blev aldrig betalde som skatt utan grävdes istället ned i en skattgömma i Västergårde, Sundre socken, på Gotland. Totalt innehöll skatten 1371 mynt.

Krya på er!

Lästips:

Stenen och mynten finns att se i utställningen Vikingarnas värld,  monter 84: Betalning i många former. Monter 84, Vikingarnas värld. https://vikingar.historiska.se/objects.php?showcase=H_84&e=no&l=sv

U614 https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Torsätrastenen

Ryttarmasken från Hellvi

Romersk ryttarmask föreställande Alexander den Store.

Ryttarmasken från Hellvi. Foto: Ola Myrin, SHM, CC BY

På museum möter dåtiden nyfikenheten hos nutiden. Vi försöker förstå det som varit och oss själva. Alexander den Store själv var en nyfiken man.

Masken är tillverkad i kopparlegering och tillverkningstekniken är förmodligen drivning av metallen. Ursprungligen hade den inte ögon. Ögat som sitter fast är pånitad med järnnitar. Det andra ögat hittades separat från masken. Längs med kanten syns flera mindre ansikten.

Masken var en del av ett depåfynd som hittades i en husgrund. Det fanns även bland annat delar av ett dryckeshorn, silverbitar, spännen och nålar.

Ryttarmasken från Hellvi. Foto: Ola Myrin, SHM, CC BY

När Masken var ny och satt på en romersk ryttare så lyste ansiktet som solen. Blank och gyllene. Masken användes vid riduppvisningar och ceremonier i det romerska kvalleriet.

Masken är daterad till romersk järnålder 1-400 evt/e.Kr. och hittad i Hellvi Norrgårde på Gotland. Exakt hur den hamnade där är något vi aldrig kommer få reda på, men de som ägde den ett tag kan ha använt den i den fornnordiska kulten. Då det ena ögat förvarats på en annan plats än masken så är Odenkulten inte långt bort i tankarna. Inspirerade denna mask vendeltidens hjälmar med ansiktsmasker?

Masken fotograferas här i Guldrummet av Paul Mortimer som skrivit om masken tillsammams med professor Neil Price.

Paul Mortimer fotograferar masken. Foto: Linda Wåhlander.

Maskens Föremålsnummer 1158868_HST, 1011. Inv. Nr. 35330.

Lästips

Mortimer, Paul. Artikel : What color a God’s Eye, An exploration of eye imagery on weapons, and ornaments mainly from 6th and 7thcenturies in Northern Europe. (It’s not all about Odin!).

Price, Neil and Mortimer, Paul. 2014. An Eye for Odin, Divine Role Playing in the Age of Sutton Hoo. European Journal of Archaeology 17 (3) 2014, 517-538.

Kent Anderssons blog: Ryttarmasken från Hellvi socken på Gotland https://dockentandersson.wordpress.com/2018/12/06/ryttarmasken-fran-hellvi-socken-pa-gotland/

Masken konserveras hos Acta https://www.actakonservering.se/ryttarmask-och-fibula.htmlhttps://www.actakonservering.se/ryttarmask-och-fibula.html

Om masken i Sveriges radio https://sverigesradio.se/artikel/4768827

Om masken från UR 2022 https://urplay.se/program/226960-ur-samtiden-lansmuseerna-berattar-bronsmasken-fran-hellvi

 

Svartkonstböcker för Halloween

I Historiska museets samlingar finns det fyra poster med svartkonstböcker. Jag tänkte att ni säkert vill hitta dom lite lättare. Alla böckerna har iventarienummer efter varandra 21284-21287. Och alla fyra har obekant ursprung! Jag undrar vad det är för bleck i böckerna? Om de kokat bläck och haft i något bindemedel… kanske kan hitta svar i min nya bok jag köpt – Kodex – om medeltida böcker.

Svartkonstbok nr 1. Daterad till medeltidens slut , 1500-talet, och skriven på pergament. 32 blad.

Sida 1. Föremålsnummer 117744, inv. nr. 21284.
Sida 2. Föremålsnummer 117744, inv. nr. 21284.

Den hade en ägare på 1600-talet men sen är det inte känt när den hamnade i Statens Historiska Museers samling. Den finns som bok, avskriven och kommenterad. Det finns flera användningar av runor och blod i boken, men jag rekommenderar inte att använda runor på det här viset 😱 Boken finns som pdf att läsa här.

Här kommer några snälla formler:

Sida ur boken som är digitaliserad.

Att vinna en flickas kärlek

Likaledes bör du med din saliv på fastande mage göra den senare skräckhjälmen i din handlove, när du hälsar på den flicka ä, som du vill äga: det bör i så fall vara högerhanden.

Lindqvist 1921, s. 29.

Att vinna människors kärlek

Detta skall du rita av och bära på dig, och människorna skola älska dig mycket.

Lindqvist 1921, s. 33.
Lindqvist s. 32.

Mot skada från ovänners sida

Om någon bär dessa stavar på sig, kan ingen den dagen skada honom, och hans ovänner kunna icke hava någon makt över honom.

Lindqvist 1921, s. 33.

Svartkonstbok nr 2. Daterad till 1500-1600-tal. Skriven på papper.

Blad ur svartkonstbok, föremålsnummer 117745, inv. nr. 21285:1. Foto: Jenny Nyberg, SHM, CC BY.
Blad ur svartkonstbok, föremålsnummer 117745, inv. nr. 21285. Från Catview.

Svartkonstbok 3. (med samma inventarienummer som 2:an). Skriven på papper.

Blad ur svartkonstbok. Föremålsnummer 117746, inv. nr. 21285:2-3. Foto: Jenny Nyberg, SHm, CC BY.
Samma, bara snygg röd bakgrund. Blad ur svartkonstbok. Föremålsnummer 117746, inv. nr. 21285:1-3. Foto: Jenny Nyberg, SHM, CC BY.
Sida 1. Föremålsnummer 117746, inv. nr. 21285:2-3. Från Catview.
Sida 2. Föremålsnummer 117746_HST, inv. nr. 21285:2-3. Från Catview.

Svartkonstbok nr 4. Skriven på papper och daterad till 1500-1600-tal.

Blad ur svartkonstbok. Föremålsnummer 117747_HST, Inv. nr. 21286:1-2. Foto: Jenny Nyberg, SHM, CC BY.

Till den här hör 14 blad skrivet på norska eller möjligen på isländska. Det är text och magiska tecken.

Blad ur svartkonstbok. Föremålsnummer 117747_HST, Inv. nr. 21286:1-2. Från Catview.
Förstoring av ovan. Blad ur svartkonstbok. Föremålsnummer 117747_HST, Inv. nr. 21286:1-2. Från Catview.

Svartkonstböckerna brändes
de på bål eller gömdes undan av sina ägare och glömdes bort. Andra bevarade svartkonstböcker finns på Landsbiblioteket i Reykjavik och nationalbiblioteket i Köpenhamn.

Jag får ta och läsa lite mer i den på jobbet. Kanske finns det någon snäll formel iden? Annars hittar ni lite mer information här.

Lästips:

https://catview.historiska.se/catview/media/highres/41149

Lindqvist, 1921. En isländs svartkonstbok från 1500-talet. Uppsala. Här. https://www.alvin-portal.org/alvin/attachment/document/alvin-record:463944/ATTACHMENT-0076.pdf

Alvin. Plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv. Svartkonstboken inv. nr. 21284. https://www.alvin-portal.org/alvin/view.jsf?aq=%5B%5B%5D%5D&c=1&aqe=%5B%5D&af=%5B%22CRP_facet%3A1600%22%2C%22FREE_ONLINE%3Atrue%22%2C%22ARCHIVE_ORG_ID_facet%3A54%22%5D&searchType=TEXT&query=&pid=alvin-record%3A463944&dswid=6164 221105.

https://mis.historiska.se/mis/sok/resultat_foremal.asp (den här sidan kommer inte finnas länkar till så länge till).

Sveriges historia, lärarplattform https://historiska.se/upptack-historien/artikel/en-islandsk-svartkonstbok/

Mannen från Öremölla klädd i diamantkypert

Mansgraven från Öremölla är kanske mest känd för sin fina, romerska vinservis och de två glasbägarna med slipade ovaler, men det finns mer att säga wow över! Tex hans ringbrynjeväv och rester av hans dräkt i form av dimantkypert och brickvävda band!

Öremöllamannens monter i utställningen Forntider på Historiska museet. Foto: Linda Wåhlander, SHM, CC BY.

Hans grav är daterad till romersk järnålder, dvs. 1-400 evt. Men en mer specifik datering är ca 100 evt. Mannen fick en brandbegravning i Öremölla, i Skivarp socken i Skåne. Föremålen hittades av bonden Rasmus Bengtsson i Öremölla. De insändes av konditorn F Dahlman och inlöstes med 200 riksdaler. 1872.

Vinservisen lades inte på brandbålet. Istället begravdes mannen inuti den stora bronskitteln.

Vinkitteln från romarriket. Foto: John Ljungqvist, SHM, CC BY.

Kitteln är verkligen fin. Det var oerhört lyxigt då och servisen är den enda kompletta som är bevarad från romersk järnålder.

Öremöllamannens glasen med slipade romber troligen tillverkade i Egypten eller i Syrien. Foto: Ola Myrin, SHM, CC BY.

Det är ovanligt med så ofärgat glas på den här tiden. Slipningen kallar Kent Andersson ”olivslipning”.

Vinskopa. Foto: Ulrik Skans, SHM, CC BY.
Vinsil. Foto: John Ljungqvist, SHM, CC BY.
Vinsil. Foto: John Ljungqvist, SHM, CC BY.
Keramikkärl. Foto: John Ljungqvist, SHM, CC BY.

Även fast att jag vet att krukan är i keramik, så tycker jag den ser ut att vara gjord av metall! Var det i denna kruka som kryddorna att krydda vinet med låg?

Fragment av lerkärl. Foto: John Ljungqvist, SHM, CC BY.
Handtag på vinkitteln. Foto: John Ljungqvist, SHM, CC BY.
En av lådorna med ringbrynjeväv. Foto: Tania Muñoz Marzá, SHM, CC BY.
En annan av lådorna med ringbrynjeväv. Foto: Tania Muñoz Marzá, SHM, CC BY.

Mannen hade fått med sig, eller på sig, en ringbrynja. Det är flera lådor med ringbrynjeväv och jag tycker det även ser ut att vara brända ben bland fragmenten. Det ska även legat ett järnvapen i graven.

Välbevarad ringbrynjeväv från Öremöllamannens grav. Foto: John Ljungkvist, SHM, CC BY.
En stor nit. Foto: John Ljungqvist, SHM, CC BY.

Så tyvärr är det inte så bra bilder på textilierna, men här är de iallafall.

Textilierna från Öremöllamannens grav. Föremålsnummer 267740_HST, Inv. nr. 4792. Foto: Sara Kusmin, SHM, CC BY.

Diamantkyperten är enligt Amica Sundström, textilantikvarie på Historiska museet, vävd i ull med en s-tvinnad spinnriktning och trådantalet är olika i varp och inslag, 40/38. Det är möjligt att banden också ligger i lådan, men det finns ingen enskild bild på dom. Det är fyrskaftad 2/2 kypert i brickväv i ylle med parställda brickor.

Textilen i Catview, järnålderskatalogen.

Kent Andersson ser textiltesterna som fragment efter att mannen fått med sig en mantel och tänker att även den var romersk.

Det här vet jag inte riktigt vad det är, men finns under dokumentationsbild i Catview.
Återskapad diamantkypert som på romersk järnlder av Amica Sundström. Foto: Linda Wåhlander.
Återskapad diamantkypert som på romersk järnlder av Amica Sundström. Foto: Linda Wåhlander.

Amica Sundströms visade häromdagen en återskapad väv i röd diamantkypert, med stora, fyrkantiga diamanter så som de såg ut på romersk järnålder!

Jag skulle gärna suttit i sällskap med Öremöllamannen. Han var förmodligen en legosoldat som gjort tjänst i Rom och återvänt till Skåne. Vi kunde ha pratat om Rom, vävda tyger och druckit varmt vin vid brasan! Kanske fått ett recept på vin med kryddor i för att det skulle bli lite godare, eller om vinet var slut, dricka mjöd eller öl eller någon annan nordisk dryck ur de fantastiska glasen.

Hoppas ni har en bra helg!

Länkar och lästips:

Samlingar: https://samlingar.shm.se/sok?type=object&query=4792&offset=50&rows=10

Catview 4792. https://catview.historiska.se/catview/index.jsp

Kent Andersson, 2019. Rom i norr, Medusa. http://media.tidskriftenmedusa.se/Medusa-40_3_Andersson.pdf

Visningar i dräkt

Den här dräkten är folkvandingstid blandat med lite vendeltid. Jag har haft den föe att göra Beowulfvisningar för gymnasieklass på jobbet 📜

Foto: Amanda Spångberg i trappan på Historiska.

Klänningen är en så kallad peplos och den är vävd i diamantkypert, ett exklusivt tyg. Under är en linneklänning. Fibulorna på axlarna, som håller ihop klänningen användes i olika form under flera århundraden. Den ena har en typisk liten drake upptill.

Foto: Amanda Spångberg.

Brakteaterna, de runda guldhängena, är nordiska omtolkningar av romerska medaljoner och finns att se i utställningen Forntider och i Guldrummet. Hänget som är två fåglar har jag fått i present av Wulfheodenas ❤️

Dräktnålarna som håller pärlorna är i silver men skulle helst vara i brons och järn.

Jag har även en guldring efter ett fynd utställt i Guldrummet. Ska ta ett foto på fibulorna på axlarna. De syns inte så bra.

Till dräkten vill jag sy en tunn ylleklänning i diamantkypert. Vilken färg ska jag ha? En nougatbrun kanske, färgad med valnöt? Tänkte göra en dräkt som är helt folkvandringstida. Diamantkypert finns i bland annat Öremöllagraven, som dateras till romersk järnålder.

Önskar er en fin dag!

Söljan från grav 108 i Bjers

I somras var jag nere i magasinet på Historiska museet för att titta på denna sölja tillsammans med antikvarie Thomas. Jag hade fått mejl från en man som undrade om denna söljtyp.

Bältesölja till ett svärdsgehäng från Bjers i Hejnum socken på Gotland. Fid. 784389, Inv. Nr. 8767:108. Foto: Linda Wåhlander.
Undersidan av söljdelarna.

Bältesöljan är från Bjers i Hejnum socken på Gotland och har fynd id 784389 och Inv. Nr. 8767:108. En gång i tiden var den här söljan högsta modet! Den har suttit på ett läderbälte som förmodligen använts som svärdsgehäng. Tornen är inte böjbar, utan den sitter fast på en platta. Det är själva söljringen som rör sig.

Wulfheodenas för flera år sedan när de besökte Historiska museet.

Det finns flera guppet av återskapare som har dräkter med dessa numera och de kan knäppas lite annorlunda än söljor med en rörlig torne.

Kram