Glaspärlor i massor

Nu har äntligen de nya pärlorna kommit från Indien 🙂 De flev så fina och jag är tacksam att mannen jag nu hittat är lätt att jobba med. En var ju asjobbig och en annan lurade mig, så det är inte lätt…

Den här gången gjorde jag fler vendeltida pärlor och här är några av de nya 🙂

Har gjort flera från de senaste grävningarna i Gamla Uppsala. Så fina pärlor.

Min absoluta favorit från Birka!

Älskar silverfoliepärlorna.

Ska fota på naturlinne istället till butiken. Det här var bara en första snabbfotning och den rosa färgen ändrade sig beroende på viljen pärla jag fotade 🙂

Kram

Restorative Yoga teacher training

I fyra dagar har jag gått på första delen av en yogalärarutbildning i Restorative Yoga – Yoga för återhämtning. Nu är det hemläxetid och sen är det en modul till i mars.

Vår lärarinna Sofia Elmström läste den här dikten av Mary Oliver för oss och jag vill dela med mig av den till er.

Kram

Dyecolors from the Vendelperiod

All this information is from the book Nørre Sandegård Vest, exept for the piqture of me.

I usually do not write in english, but here goes.

Foto: Kristina Ekero Eriksson ur hennes bok Gamla Uppsala, människor och makter i högarnas skugga, s. 165.

The fabrics from Nørre Sandegård Vest from the Vendeltiden period has been found to have a range if colors – pale yellows, dark brown, blues and practically black shades.

Some fragments have traces of blue and has been analysed in collaboration with Penelope Walton.

Most colors are from the diamond twills (I think they mean broken/lozenge diamond twill =diamantkypert, but it could also be some that are gåsöga) that were very similar or the same as the finds of diamond twills from Birka.

The linen is more white and brown (not sure if that is the original color though).

Some fabrics have been miscolored by metal in red and green, so that is not the original color.

Dyestuff identified:

  • Indigotin
  • Indigotin+tannin
  • Tannin
  • Indigotin+unidentified orange dyestuff
  • Unidentified orange dyestuff
  • Unidentified red dyestuff

They took tests from 12 graves, and from them 27 fragments total from different fabrics.

Blue – blackish

5 diamond twills showing blue color and in 7 more cases there was blue with mordant dye. One did not show any secondary dyeing, so 12 total can be identified with the blue color indigotin.

8 of them were diamond twills, 2 unbalanced twill and one cord layes found with one of the diamond twill from grave 70.

Yellow-Brown

Yellow-brown has been recorded on 9 samples. 8 of these were an additional dye on blue cloth. 4 of these were identified as tannin-bearing dye from bark, nuts or oak galls.

One of the fragments from grave 9, of Birka type (very fine diamond twill – gåsöga) , was colored only with tannin. The author conclued that a dark color was prefered to have as contrast to other colors. The warp was also darker than the weft!

Red/orange

4 samples also showed red/orange colors but were so slight as to know what. One of them, un anbalanced tabby, were blue and then dyed with an additional red color and it could have become a nice purple color ?

One more unbalanced tabby was probably dyed with the same orange color.

A cord and a ball of yarn were probably red 🙂 I find that exiting ?

The colors could be derived from madder (krapprot) or bedstaw (vitmåra).

Linen

The linens were not dyed at all. But used in light shades of linen.

Conclusion

So the 9 out if the 13 Birka type diamond twills were blue and 1 was brown. It was not possible to see if it was subtropical indigo (Indigofera tinctioria L) or woad (Isatis tinctiora L) . But the fact that they dyed with brown over the blue might show that they used woad that is harder to dye dark and needs moore dips in the dyebath to get a stronger color. (Also woad is what is present here un the north).

Of the 7 Nørre Sandegård, typ 3, fabrics, 3 had colors – 1 blye, one possibly orange and one blue or purple.

The only Gerlev-Dråby type fabric had no color traces.

2 cords were dyed red.

In Denmark a few samples of blue and yellow x has been find to make a green (but I dont know if that is from the vendel period) .

Another conclusion was made that the sheepwool used were mainly white. But there are finds of naturally pigmented wool as well from this period also in Nørre.

So in Scandinavia they preferd a white and blue combinaton dress with added reds, purble and brown shades, the authors conclude.

In England apparently red was more used and on Irland more purple. The Scandinavian finds are from graves and the English and Irish are from settlement and middens finds (gödselhögar?), and that can be a factor in this conclusion.

Note

I hope I got this right…

Lots of other finds could have been analysed now, after 1997, so if you have any tips they are very welcome.

Regards, Linda

Lästips:

Lars Jørgensen and Anne Nørgård Jørgensen, 1997. Nørre Sandegård Vest. A Cemetary from the 6th-8th Centuries on Bornholm.

Kristina Ekero Eriksson, 2018. Gamla Uppsala, människor och makter i högarnas skugga.

(I did not read this one) Penelope Walton, 1990. Dyes and wool in textiles from Norway and Denmark. Journal of Danish Archaeology 7. Odense.

Eskelhemfyndet utställt igen

Igår kom det otroliga fyndet som hittades i en åker på 1800-talet- ett depåfynd från Eskelhem på Gotland – upp i bronsåldersrummet i utställningen Forntider på Historiska. Vi har väntat på det länge!

Det är en hästutrustning för två små, små hästar som dragit en vagn på bronsåldern – Gotlandsruss. Den dateras till VI under bronsåldern, 700-500 f.Kr, dvs. precis innan förromersk järnålder. Tillsammans med hästutrustningen hittades även en bälteskål för en kvinna.

När hästarna rörde på sig så rasslade hängande metallbleck på plattorna. Kanske var de med i någon fin parad. När smyckena var nya i brons så var de ju som glänsande guld.

I montern ligger även andra dräktföremål på sidorna.

Mats Vänehem har ritat det fina hästparet till skylten.

Rasselplatta eller Solsymbol? Foto: SHM.

Kanske är det en solsymbol med solens strålar som stålar ut från mitten. Den tolkas i allafall som det. Skivan var sönderbruten innan nedläggningen i depån.

Detalj med små ankor. Foto: Tania Muñoz Marzá, SHM.

Den fina skivan har tolkats som en symbol för solkulten i Sverige och tänks, redan av Oscar Montelius, ha suttit på själva vagnen, även om inte vagnen hittats. En liknande skiva har hittats i Kurum, Tryserums socken 1987 och totalt i Sverige ska det nu då ha hittats fem stycken ”solskivor”.

Ett av de andra fynden är från Härnevi prästgåd från 1902. Då grävdes ett dike på Prästgårdens mark och det hittades en lekrika och i den låg vapen och prydnadsföremål i brons, insydda i skinn. Namnet Härnevi är en helig kultplats, Vi:et, för gudinnan Härn, som kopplats ihop med Freja. Visst är det spännande att det också är vid en prästgård!

Hästen dök upp i Sverige under bronsåldern. De finns ofta bland hällristningar och någon gång läste jag att de kunde vara lite prickiga som Pippis häst.

Munbett. Foto: Tania Muñoz Marzá, SHM.

Tänk att en liten häst för ca 2700 år sedan har haft det här betslet i munnen! Ett betsel är dessutom av järn, vilket är väldigt tidigt!

Den gamla katalogen är så fint skriven. Nu skrivs nästan inget för hand längre på det här sättet. Fast det är ju klart svårt att läsa.

Fyndet hittades vid prästgården 1886 – och jag undrar om det legat en helig plats där under lång tid. (Se även brev nedan). I en uppsats från 2011 menar Louise Pettersson att det funnits en mosse där i vilken fyndet lagts ned.

Bälteskålen, som en gång suttit i ryggslutet på en kvinna, med hjälp av ett bälte.

Fyndet kanske var en gåva till ”Gudinnan” i den myrmark som var där då och som sedan blivit en åker. Nerthus, som Tacitus skrev om 98 e.Kr, som bodde i en lund omgiven av vatten. Hon finns i många ortnamn. I form av en gudabild, drogs gudinnan runt i vagn och visas upp för folket emellanåt. Det finns ju en miniatyrvagn med hästar som också hittats i en före detta sjö. Det är ju fint också att det är små änder med i dekorationen, små sjöfåglar 🙂 På utställningsskylten berättas det att kombinationen med hästutrustning och dräktdelar, som tillhör kvinnodräkten, har hittats över hela nordöstra Europa.

2012 hittades det en silverskatt i Eskelhem med ca 650 mynt!

Kram

Fyndet i Sök i samlingarna

Brev och text i Catview

Lästips:

http://historiska.se/upptack-historien/foremal/rasselskiva-fran-hastutrustning/ här.

https://mobil.helagotland.se/nyheter/silverskatt-i-eskelhem-7850602.aspx här.

Ann-Charlott Feldt, En hälsning från bronsålderns soldyrkare. http://www.k-arv.se/posts/1218# här.

Kersti Wistrand, Den mytologiserade hästen. https://humanismkunskap.org/2015/02/24/den-mytologiserade-hasten/ här.

L. Pettersson, 2011. I vatten eller jord, en nytolkning av Eskelhemfyndet, här.

Finklippning :)

Har suttit med Henrik Ahnborg idag på Baluba och finklippt kortfilmerna som kommit till i samband med den kommande tv-serien Arkeologens dotter och som vi ska visa på Historiska museet 🙂 Det är kortfilmer med forntida hantverk och vardagsliv ???

Det blir så fint!

Det här med klippning går över mitt huvud men det är kul att tänka och komma på lösningar tillsammans! Det är verkligen ett riktigt hantverk ??

Är så glad och tacksam att jag har fått vara med om den här produktionen – så lärorikt på många sätt och jag har fått jobba med underbara människor!

Kram