månadsarkiv: mars 2023

Textil från (förhoppningsvis) vikingatiden – Marbylisten

Idag fick jag se en textil kändis – Marbylisten – om du är intresserad av medeltida textil förståss!

Amica är väldigt förtjust i listen!

Marbylisten är en dubbelvävnad i flerfärgat ullgarn och vitt lingarn. Den har geometriskt mönster och är bara helt underbar! Inte nog med det den har daterats till sen vikingatid/tidig medeltid, 1030 – 1160. Tänk om den är så hammal som från vikingatiden och så välbevarad!

En list är som en dekorativ textil att ha på ett bord eller liknande. Listen har någon gång sytts fast på en orientalisk matta – den så kallade Marbymattan (SHM inv nr 17786:1), som är en av de bäst bevarade mattorna från medeltiden. Mattan med sin list och en snodd köptes in till samlingarna 1925 för 1000 kronor. Listen lossades från mattan 1947 och den konserverades 1956.

Listen fanns i Marby kyrka i Marby socken i Åre, Jämtland. Den är 85 cm lång och 17,5 cm bred.

1691, verkar den ha varit altarbrun, tillsammans med mattan i Marby kyrka om det är denna matta som kallas ”ett gammalt flamskt åkläde på altaret” i ett visitationsprotokoll. Men under 1800-talet ägdes den av hemmansägare Karl Karlsson (f. 1816 d. 1885) i Bledäng, i Näs. Han reste mycket och var intresserad av gamla föremål. Hans måg ordnade bygdemuseum i Marby gamla kyrka och skänkte mattan dit.

Marbylisten föremålsnumret är 95940_HST, Inventarienummer/Förvärvsnummer 17786.Foto Ola Myrin, SHM, CC BY 4.0.

Ett av de geometriska mönstren är kringlan, som jag också har tatuerad, fast i lite rundare form.

Båda skikten i dubbelväven är tuskaft står det i den maskinskrivna texten ovan. Men det finns en anteckning om att varpen är 2-trådig i en s-spunnen melerad ull i grågulvit. Och att inslaget är mestadels rött men skiftar lite i färg. Ett parti är gråbrunt och inslaget är z-spunnet. Nockor- vet jag inte vad det är – men det står att det är horisontellt 24-25-26 nockor/dm och vertikalt 33 nockor/dm. Jag får liv att fråga Amica vad som stämmer… men krapp och indigotin känns ju rimligt för färgen iallafall.

Tänk vad den här listen fått vara med om! Undrar vem som klippte fåret, spann ullen och linet, växtfärgade och vävde? Var det samma person? Växtfärgade de i gemenskap i byn? Och vem tog med sig den antika mattan hem till Sverige och när? Det var en gammal textil redan på 1600-talet om det nu är dessa som menas ❤️

Lästips:

Marbylisten i Sök i samlingarna https://samlingar.shm.se/object/B6A3EE30-D797-4581-A5FB-186B66D3D3E3

Om Mattan och listen: Ann Marie Franzén, 1956 https://samlingar.shm.se/event/19D27FE1-5B74-4883-B0D5-9615588BC043

Vivi Sylwan, 1924. En orientalisk matta. Fornvännen.

Men det finns mer skrivet om den är nder åren.

Pärlorna från Krutberg och Maksjön

Pärlorna från Åsele lappmark, Vilhelmina socken i Lappland är det såkallade Krutbergsfyndet! Det är daterat till vendeltid och jag hittade namnet Krutbergsfyndet i rapporten om ett annat fynd, det så kallade Maksjöhalsbandet. Pärlorna är så fina och jag har låtit göra några av dom och hoppas det blir fler.

Pärlorna från Åsele Lappmark, föremålsnr 113920_HST, Inv. nr 10321. Foto Gabriel Hildebrand, SHM, CC BY 4.0.

Krutbergsfyndet har 14 hela pärlor och två trasiga pärlor och det är samma inventarienummer. Så totalt 16 pärlor. Pärlorna är sådana som främst funns i mellansverige och söderöver.

Skärmbild från MIS.

Till fyndet hör även två spännbucklor och fem koniska spännen. Spännbucklorna är av vendeltida typ med sina små krypande djur på som ser lite ut som gråsuggor 🙂 eller något annat? Kanske fladdetmöss? Vad ser ni? Jag kanske måste skriva ut och rita av för att se 🙂 Eller så finns det någon bra beskrivning redan.

De vendeltida spännbucklorna föremålsnr 599434_HST, Inventarie nr 10321. Foto Gabriel Hildebrand , SHM, CC BY 4.0.
De vendeltida spännbucklorna föremålsnr 599434_HST, Inventarie nr 10321. Foto Eva Vedin, SHM.
Skärmbild ur Catview, inventarienummer 10321.

De koniska spännen har en låg, upphöjd kant och plattare topp och de är delorerade på lite olika vis. Jag vet inte hur de använts.

Fem konformiga spännen, föremålsnummer 599435_HST, inventarienummer 10321. Foto Eva Vedin, SHM, CC BY 4.0.
Skärmbild från Catview, fortsättning. Totalt kan det vara fem toniska spännen.

Den här typen av bronsspännen kallar Gjessing, enligt rapporten om Maksjön, för ”nordenfjellsk”, och de ska ha sin största utbredning i norra Norge.

Vem var personen som bar pärlorna? Hörde dessa föremål ihop i en grav? Tyvärr är fyndomständigheten oklar, men det ska ha hittats invid en kåtatomt. I rapporten står att en geolog Granlund, som år 1934 besiktigade fyndplatsen får Krutbergsfyndet, anser att Krutbergsfyndet härrör från
grav ( ATA dnr 3613/ 34, jag har inte läst), medan en Harald Hvarfner var av uppfattningen att föremålen nedlagts som en lapsk depå.

Maksjöhalsbandet

Det finns ett fynd till från Vilhelmina – det så kallade Maksjöhalsbandet. Det hittades vid Maksjöns strand i resterna efter en möjlig järnåldersgrav som daterats till vendeltiden. Även om arkeologen Tomas Johansson, som skrev rapporten, tänker att det snarare är ett depåfynd. 1969 dök det upp ett spänne på platsen och den undersöktes senare 1972.

Maksjöhalsbandet. Foto från Västerbottens museum.

Jag hittade ett till foto på pärlorna!

Maksjöhalsbandet. Skärmbild från Susanne Sundströms rapport från 2014.

Så även här fanns tre koniska spännen av den norska typen med avplattad topp men även en bronspärla, knivar och lite annat, men inga bevarade mänskliga kvarlevor.

Avslutningsvis är jag så glad att jag hittade rapporten från Maksjön på Västerbottens hemsida. Nu vet jag vad pärlorfyndet frpn Åsele lappmark kallas! Krutbergsfyndet!

Lästips:

Sök i samlingarna Inventarienummer 10321. https://samlingar.shm.se/sok?type=object&query=10321

Spår från 10000 år, Västerbottens museums hemsida https://sparfran10000ar.se/fran-urtid-till-nutid-i-vasterbotten/arkeologiska-tidsperioder/jarnalder/

Grävrapporten för Maksjön 1972, Tomas Johansson https://sparfran10000ar.se/wp-content/uploads/1972_Rapp-ark-us-fyndplats-Raa-356-Maksjon_Vilhelmina.pdf

Rapport över Vilhelminas ”Lappländsk järnålder” 2014 sv Susanne Sundström https://sparfran10000ar.se/wp-content/uploads/2014-Rapport-över-Lapplandsk-jarnalder.pdf

Texter att leta upp om ni önskar, som jag inte läst:

(Serning, Inga,. 1960. Övre Norrlands Järnålder. Umeå. sid. 29 ff.)

(Gjessing, G. ; 1934. Studier i norsk merovingertid, s. 124 ff.)

(Hvarfner, 1957. Fångstmän och ny­Ångermanälvens källområden under järnåldern :-s. 23 f.)