Förra veckan höll Riksantikvarieämbetet en konferens på Historiska museet om arkeologi och förmedling. Riksantikvarien sa att ”vi är alla jämlika inför det förflutnas annorlundahet”. Jag tänker att vi även alla är ”olika” inför det förlutnas annorlundahet. Det är som en kulturkrock. Vissa saker känns igen men det kan vara som när jag var i Sydkorea, det fanns koder som jag inte kunde läsa på innan, som jag omöjligt kunde begripa. En del saker var helt obegripliga, trots att vi alla är människor. 

Mycket på konferensen gick ut på att fundera över varför forntiden och kulturarvet är viktigt, inte bara för ett antal få arkeologintresserade, utan för alla i Sverige som betalar skatt och är med och betalar på olika sätt för vården av det förflutna och hur de tas om hand i samtiden. 

Hur ska vi bli mer än Pyramider, Indiana Jones och Laura Croft eller lerkrukor…? Vilken typ av förmedling av fortiden ska de grävande arkeologerna hålla på med? Guideturer, skolverksamhet, skriva populärvetenskapliga böcker? Vad vill folk veta lokat och regionalt när det grävs? Vad händer sen, efter grävningen?  Grävningar ska numera ha en aktiv förmedling, eller kommunikation om det ordet är bättre. Hur får arkeologerna till någon bestående kunskap i allt brus av information?  – Vad vill ni där ute veta? Ni som tycker arkeologi är spännnade men hellre ägnar er åt något annat yrke? 

En liten skedand.

​Men så blev det konferens och lyxigt bubbelmingel i Guldrummet och arkeologen Mari Wickerts, som arbetar som pedagog och experimentell arkeolog på Göteborgs stadsmuseum var med! Jag har lärt känna henne i viking, vilket är lite ovanligt, då de flesta arkeologer kanske inte klär upp sig i vikingakläder ?

I Guldrummet har vi massor av saker! Guld, silver och ädelstenar. Det är kanske framförallt det ädla materialet som fascinerar men även att de kunde göra de här grejerna för så länge sedan. Sen kommer tankarna kring vad det är, vem som använt dem och hur mycket de är värda. Vad betyder dom?  Kanske funderar vi på vem som  tillverkat dem? Var det en person med bra syn? Små händer?  Hur gjorde dom? 

Mari och föremålen hon grävde fram 1979.

Mari ville visa mig sitt fynd som är utställt i monter 12! Den lilla anden i brons och guldföremålen hittade tillsammans med den! Hon var arkeologipraktikant för Agne Furingsten och anden grävdes fram ur en stensättning i Tranemo (i Mis står det Dalstorp) i Västergötland, 1979! Anden, de två pärlorna och ”denna underbara berlock” med granuleringsarbeten kom fram i samband med en mörk, rektangulär fläck, vilket skulle kunna visa att mörkfärgningen en gång varit en lite trälåda som nu förmultnat. 

Anden, fid 431807. Knestorp, Rättaregården, Dalstorp, Vg. Foto: Ulf Bruxe.

Jag har sett den här anden tidigare men inte tänkt så mycket på den. Mest bara noterat den bland alla guldhalskragar och berocker… 

Andra sidan.

Anden är en skedand och de var populära under bronsåldern, men även en bit in på järnåldern. Det här fyndet dateras till romersk järnålder 0-400 e.Kr. Närmare bestämt 170 e.kr. daterad med berlocken. 

Något jag aldrig ens funderat över är den troliga fjäderfuktion som anden som sitter fast på undersidan av anden, som Mari informerade mig om. Hon berättade att det är som en metallfjädermojäng som går att klämma ihop, sticka ned i kanske ett träföremål och sedan släppas och så sitter anden fast! Mari berättade även att anden vid fyndtillfället hade en röd tråd runt halsen och ”inte vilken tråd dom helst utan en krapprotsfärgad lintråd runt halsen”! 

Guldföremålen fid. 855039 och 855036 från samma mörkfärgning. Foto: Ulf Bruxe, SHM.

Det var alltså förmodligen en kistbegravning och endel var redan bortschaktat. 

Fler saker från graven. Foto: Ulf Bruxe, SHM.

Det Mari berättade har gjort att jag nu fått en mer personlig relation till föremålen ? Och jag kan fantisera om hur de använts av någon för nära 2000 år sedan. Kanske den lilla anden var ett kärt minne eller ett föremål som ärvts i generationer, sedan bronsåldern… 

Vad ruvar Ormalur mer på där ute…?

Kram och tack Mari!
Lästips:

OBS! Snart kommer inte länkarna till Mis att fungera längre så museet köpt upp ett nytt system. 

Anden http://mis.historiska.se/mis/sok/fid.asp?fid=431807 här.