Etikettarkiv: vendeltid

Svärdet från Vendelgrav 1

2 svar

Det finns föremål och föremål… Och en del önskar jag verkligen att de kunde berätta sin historia. Till det här föremålet skulle jag vilja fråga – Vem tillverkade dig? Vem bar dig? Har du ett namn? Vem dödade du?

Wulfheodenas i England återskapar Vendeltiden och det är roligt att hjälpa till. Sköldbucklan (tidigare inlägg) är ett av föremålen som och vi har även hjälp till med bilder och även en vendelhjälm. Nu har Charlotte tagit ut detta magnifika svärd från Vendelgrav 1 ur Guldrummet för ny fotografering, så att Vince Evans kan tillverka en kopia 🙂

Hantverket och mönstren är så fina och det finns massor att titta på. Det är inte bara ett dödens svärd. Det är ett konstverk!

Jag hoppas att jag någon gång får se det återskapade svärdet 🙂

Kram

Ulltuna sköldbuckla från vendeltid

Kommentera

Har fotat denna idag 🙂 Otroligt fin!
Sköldbucklan har inv.nr. 274377. SHM 2194 och kommer från Uppland (Uppsala) Ultuna, Kungsladugård. Det är en båtgrav och den innehöll bland annat två sköldar, en hjälm, två svärd, en yxa, hästutrustning och spelpjäser med en speciell tärning. Det hittades två båtgravar där på 1800-talet och jag måste forska vidare lite innan jag förstått hur de förhåller sig till varandra innehållsmässigt. Spännande är att det var första gången som det hittades en hjälm!

Museets fotograf Gabriel ska fota den ännu bättre idag 🙂 så att pressblecken blir lättare att se 🙂

Lästips om Ultuna

Kram

”Störtbägare” – Footed beaker eller Sturzbecher

Kommentera

Fick frågan på träffen i Årsunda om jag visste något om ett glas som en tjej drack ur.

Det står lite på sidan (bild från nätet av en kopia) och den välter inte. Jag visste inget om den här typen av glas, men hon hade köpt den som ett ”vendeltida glas”.

Sen fick jag en fråga, från ett annat håll, om jag visste något om ”störtbägare” från vendeltiden… Det visste jag inte heller. Frågade på Historiska museet, men ingen visste där heller. Det finns dock ett fynd i Mis (Historiska museets katalog) från Hellvi på Gotland med en störtbägare och det finns rekonstruktioner av den. Hm…

I Excavations XVIII finns det en artikel av Ulla Lund Hansen – New analyses of the Helgö drinking-glass fragments, om glasen funna på Helgö och här kom svaret 🙂 De är katalogiserade i Excavations I som en ofärgad ”footed beaker”. Bilden ovan är från en tidigare publikation. De är ljusa blågröna glasbitar av en på kontinenten vanlig merovingisk glasbägare och det är möjligt att det är denna typ som hittats på Helgö. Hon skriver att dateringen är 5- eller 600 talen. I Mis står inget om vare sig ”footed beaker” eller Sturzbecher, så det är inte underligt att förvirring uppstår 🙂 Men söker du på Sturzbecher eller Sturzebecher så dyker de upp på museer på kontinenten. Det är alltså någon som översatt namnet Sturzbecher till svenska 🙂

Nr 4 är en ”footed beaker/sturzbecher” (även om jag inte hittat något av nsmnen i katalogen). Ur Excavations I, pl.53:4. Det finns fyra fyndnummer med glasskärvor (nos. 690, 736, 741 och 1099) och det står om dem på sidan 176 och 178. Beskrivningen är ”colourless with flange-like protuberance”. :-B

Fig. 123 är en ”Sturzbecher”. Ur Excavations II, s. 258 ( det står även lite på sidan 257).

Tillägg 6/10: Kent Andersson på Historiska svarade att de kallas ”Dansande bägare” på Louvren i Paris 🙂

Kram

Getskinnsknappar och vikingaskor

Kommentera

Söndagmorgonens framförtvnpyssel 🙂 Tittar på en ny serie som heter Outlander och den är spännande. Skinnknapparna är efter fynd från en vikingatida Yorksko -Jorvik type I. Jag håller på att tillverka nya vikingaskor och då blev det lite av mitt fina vegetabiliskt garvade getskinn kvar. Jag har letat länge efter getskinn jag vill ha och äntligen får jag nu ”riktiga” vikingaskor! B-)

Hittade bild på Pinterest på knapparna.

Skorna under arbete är Jorvik type II, enligt texten 🙂

Mönstret är från texten ovan. Jag gör en lite mer anpassad sula till mina fötter, som är väldigt månformade. Det är samma skinn i ovanläder som sula och jag har vändsytt med fusksentråd. Brukar använda vaxad lintråd, men nu hade jag ”sentråd” hemma. Jag gör hål i sulan och sedan trycker jag igenom nålen mot en skärbräda när jag syr ihop, så jag inte får ont i tummen mer än nödvändigt 🙂

Jag har gjort dem förut och det var mina gamla som åkte iväg på jordenruntutställningen We call the vikings. De var dock av renskinn. De är fiffiga och fina 🙂 och påminner om Sutton Hoo skorna, så samma modell med lite ändringar skulle fungera som en vendelsko.

Det lilla getskinnet räckte även till en börs 🙂

Kram

Liten intro till reliefspännen – uppdaterad

3 svar

Det är inte alltid lätt att komma ihåg allt och att bena ut stilar och mönster från forntiden. När jag ser ett reliefspänne så tänker jag på folkvandringstiden. Men det finns i varje fall två reliefspännen från ett gravfält i Gästrikland som är daterade till vendeltid. Jag sökte nu endast på föremålsbild i ”Sök i samlingarna” på Historiska, på ordet reliefspänne.

Folkvandringstida reliefspänne från Östertälje i Södermanland. En liknande djurhuvudända som denna har nederst har även hittats i verkstadsområdet (Husgrupp på Helgö 3).

Spänne där förgyllning syns Spännet är ett av två reliefspännen från ett gravfält i Gästrikland, daterade till vendeltid i Mis, men jag vet inte vad de daterat dem efter. Det framgick inte heller, så här på direkten, om de är från samma eller olika gravar.

Spänne där inte förgyllning syns från samma gravfält.

Gravfältsinfo i FMIS Gravfältet i Gästrikland.

Gjutformar som är liknande till dessa spännen har hittats på Helgö.

Ur: Helgö – den gåtfulla ön.

Ur: Helgö – den gåtfylla ön. Det stora spännet kommer från Dingtuna i Västmanland men liknade gjutform är funnen på Helgö 🙂

Holmqvist skriver att stilen på relifspännena, dvs. att mönstren är utformade i ”skarptecknad relief”. Det har hittats gjutformar till åtminstone 150-200 spännen från Helgös verkstäder och var en huvudprodukt för Helgö. Den skarpa reliefstilen började användas, enligt Holmqvist, i början av 500-talet. De bör alltså kunna användas även i den vendeltida dräkten 🙂

Vendeltiden tänks börja 550 e.Kr. Och hålla på till vikingatidens början ca 750 e.Kr. (alt. 793 e.Kr. ;-))

Kram

Fortsättning lite senare idag…
Martin Rundqvist menar att de definotionsmässigt är folkvandringstida, inte vendeltida, men fortstätter användas på olika håll i.landet fram till senast 580/90 e.Kr. De är ett tredjespänne och ska alltså inte användas i par 🙂 Om jag har dem i en tidig vendeldräkt ser jag ut som en liten, gammal tant 🙂 Men det är okej med mig 😉

Det här är mina reliefspännen, som jag köpt av smyckehandlarna Burr och Rinda!

Behöver ett ryggknappspänne!

Dela det här:

Dela det här:

Dela det här:

Dela det här:

Dela det här: