Känner mig lite ledsen så här sent på kvällen, men är så tacksam att jag har denna lilla varelse att gosa med.
Det kommer inte bli lätt med en till hankatt men Morris har accepterat honom nu i alla fall, så hoppas det håller i sig.
Kram ?
Ett av två av Historiska museets monterade kattskelett.
På mitt jobb händer det ofta något oväntat. Häromdagen hade någon pillat loss lite grejer på ett kattskelett, som stod lite för publikt… Jag fick hjälp av osteologen Robin att sätta tillbaka delarna igen. Det var tur att den inte blivit ännu mer skadad.
Titta vad poröst nosskelettet är! Robin berättade att det är ovanligt att så smidiga djur har raka lårben!
Två katter från Överbo, Varnhem sn, Valla härad, i Västergötland. Foto: Linda Wåhlander.
Robin passade även på att visa mig Sveriges äldsta kattskelett av huskatter. Det är två katter, en vuxen och en unge, från romersk järnålder från en rik kvinnas grav i Överbo, Varnhem sn i Västergötland. Jag berättade om dem för ett tag sedan då jag hade programmet ”En kväll om katten på Medelhavsmuseet”, så jag skyndade mig efter min kamera! Romersk järnålder räknas mellan år 0-400 e.Kr. då föremål från romarriket dyker upp i skandinavien och det tar ännu mer fart runt 200 e.Kr.
Katterna kom till Varnhem någon gång i slutet av första århundradet och arkeologen Kent Andersson menar att hon var en kvinna ur en ledande familj i dåtidens samhälle.Tänk vad spännande det måste ha varit att ha katter som husdjur när förmodligen ingen annan har någon katt. Kvinnan hade även fått med sig en vinthund i graven, vilket också var en nyhet. Benen är välbevarade för att vara så gamla, men de ser inte så mycket utför kanske, när de ligger i en lite plastpåse.
Här är några tänder.
Här är en ny bild tagen av Ola Murin på hunden och katten. Foto: Ola Myrin, SHM, CC-BY.
Skärmbild från Mis över innehållet i kvinnans grav.
Skärmbild från Huvudkatalog del A, SHM.
I kvinnans grav, som grävdes 1887, påträffades även häst, svin, nördjur och get/får samt en gnagare (!). Kvinnan bar flera fina smycken i sin dräkt när hon begravdes.
Guldberlock. Foto: Ulf Bruxe,SHM.
S-lås i silver. Foto: John Ljunqvist, SHM.
Dräktnål i brons. Foto: Tania Muños Marzá.
Blå glaspärla. I graven fanns även en grön. Foto: John Ljunqvist, SHM.
Två dräktspännen, fibulor, i brons med silverdekor. Foto: Tania Muños Marzá, SHM.
Dräktspänne, fibula, i brons. Foto: Tania Muños Marzá, SHM.
Dräktsmyckena visar en rik kvinna som förmodligen burit en peplos ihophållen vid axlarna av två fibulor samt en tredje fibula mitt fram på dräkten eller sittande i en sjal. S-kroken är så fin (1,6 cm) och jag har sådana i mina halsband. Det kan ha stängt ett snöre som guldberlocken och pärlorna hängt i, men det går inte att veta. Dräktnålen vet jag inte heller hur den satt. Det vore spännande att se hur de ligger på gravplanen. Kvinnan hade även en fingerring i brons. Ringen och fibulorna är trasiga och har möjligen medvetet brutists sönder.
Skärmbild från Huvudkstalog, del B, SHM.
Det var inte förrän jag såg teckningarna som jag såg att berlocken och fibulorna har samma sorts granulerade (små kulor) avslutningar, som en liten druvklase! Fint 🙂
Från Egypten kom huskatten till Rom och så småningom hamnade alltså två katter i en kvinnas grav i Överbo på 100-talet och nu, ca 2000 år senare, så har vi våra älskade katter i var och varannat hem!
Kram
Lästips:
Andersson, Kent, 2013. I skuggan av Rom. Stockholm, s. 55.
Wikipedia har en bra sida om kattens historia.
Arkeologiforum Det sk alltså finnas en uppsats av en Maria Andersson med titeln ”Kattalog” 🙂
Stenröse och teg, uppsats som nämner graven här, se gravarna i Valle härad.
I fredags var jag med och gjorde två visningar på kvällen i Egyptenutställningen om den antika, egyptiska katten 🙂
Det är mycket, mycket pluggande inför en halvtimmes visning, även om jag visste en del sedan tidigare. Det känns alltid bra att vara ordentligt påläst inför en visning och i det här fallet var det extra viktigt eftersom jag inte visste vad som skulle tas upp under kvällens samtal om katter… Min kollega Fredrik ledde samtalet och han är väldigt rolig!
Socionomen berättade att 15% av alla filmer på YouTube är kattfilmer!!! 15%!!! Nya egyptenintendenten var trevlig att lyssna på och jag satt och bockade av vad hon sa, så jag visste vad jag hade kvar till visningen efteråt 🙂
Det finns flera teckningar på ostraka (skärvor) från arbetarstaden Deir el-Medinhe.
Jag hade gjort iordning några bilder på plattan, som jag nu älskar att använda innomhus på visningar istället för laminerade bilder, som det är svårt att hitta ljus till i vissa utdtällningar. Jag hade även förberett en saga och Atum-Ra som ’back up’ samt att jag pratat med Kent och fått ett fynd från romersk järnålder från Varnhems sn av honom 🙂 I en kvinnas grav från ca 100 eKr hade det följt med både en vinthund, en vuxen katt och en liten kattunge tillsammans med romerska importvaror – mycket exotiska djur då, för det fanns inte katter och sådana hundar här då! Det är den äldsta kända graven, och fyndet, med dessa djur i Sverige och Kent har skrivit om det i boken ”I skuggan av Rom”.
Så när jag läst på massor hemma gick jag runt i utställningen och letade efter föremål som kunde kopplas till katten – tex kan korgar kopplas till kattgudinnan Bastet då hon ibland har en korg med kattungar i. Det fanns även ett sistrum utställt, som hon ibland håller i handen, och ett parfymkärl som är en hieroglyf för Bastet – ”bas”. Jag funderade även på hur vi kunde tänkas gå runt i en stor grupp. Det är lite trångt här och där i utställningen, så jag måste ta hänsyn till det och göra något av det också.
Vid gudarummet med lejongudinnan Sekmhet går det bara att stanna en och en, så det får bli en ”egenupplevelse”.
Kattmumierna är underbara. Här brevid en kattkista.
Efter det var det var det bara att vänta på vad som skulle sägas och sedan anpassa mig efter det.
Det följde med många på visningarna och det kändes festligt 🙂 Jag gör gärna kattvisningar igen!
Kram
Morris är så gullig med kattungen Iris ibland.
Ren och snygg! Men hon ser även lite tokig ut 🙂
Kram
Vi sitter uppe och väntar på Morris. Hoppas han kommer hem snart. Det är jobbigt när han varit borta för länge. Jag har aldrig varit bra på att vänta…
Kram
Äntligen har den kommit! Inte undra på att jag haft extra ont i kroppen. Men nu blir det ljust 🙂
Morris vände och kom in direkt igen. Tittade ut genom fönstret och Undrar om han minns snön från förra året?
Han satte sig lite längre in på altanen men efter en stund hoppade han i snön. Han har sprungit ut och in hela dagen 🙂
Kram
Har en så fin katt 🙂 men han bits. Han har gjort det sedan han var kattunge – rezan på vägen hem somnade han med täbderna runt mitt finger. Han var antagligen lite för liten när jag fick hem honom. Mjukaste bettet är att han håller munnen runt min hand. Värst är när han nästan attakerar. Jag börjar lära mig hur han ser ut innan, men det stämmer inte alltid. Han är samtidigt världens gulligaste <3 som pussas och gosar massor.
Han håller i min arm. Sover i knät. Har provat alla möjliga knep för att han ska sluta, men jag måste nog acceptera honom som han är. Jag trodde inte jag kunde tycka om en katt som bits men det gör jag. Jag älskar honom 🙂 Har du några tips?
Kram
Vi tog en promenad idag också.
Morris klättrade upp i ett träd för att vila och tvätta sig under promenaden.
’
Han börjar bli så stor!
<_3br>