Kategoriarkiv: Björkö/Birka

Grav 965 – Birkakvinnan med häst

Sedan en tid tillbaka har föremålsfotografen på Historiska fotograferat alla brickband i textilmagasinet på uppdrag av textilintendenten 🙂 De är inte alla inlagda i Mis som brickband utan gömmer sig ibland under namet ”textil”. 

Grav 965 och kvinnan med häst. Ur: Arbman, Birka I, s 390.

En favoritgrav på Björkö är bj 965, den enda kvinna i Birka (utgrävd grav) som blivit begravd själv med häst och hon har det största antalet brickband bland kvinnogravarna, B6-7, B15 och B19.

Inga Hägg har med dem som tunika i Birkas kvinnodräkt, med siden av samitum, S4, samitum, och silverbrocherade brickband. Yllet, W10, dvs. den vanligaste diamantkyperten ska också finnas från graven. 

Vid hennes sax och ett kärl eller elddon och en kista finns det även bevad textil i tuskaft, enligt innehållet i Mis. 

Gravinnehållet i bj 965. I graven finns tre dirhemmynt. Skärmbilder ur Sök i samlingarna, Historiska museet.

Några av föremålen:
Några av hennes föremål. Spännbucklorna är av typen P52 och graven dateras till 900-tal.

Silverfiligranspänne. Förmodligen ett sprundspänne. Foto: SHM.

Spännbucklor bj 965. Foto: Pavel Voronin, SHM.

Hennes pärlor med bärnsten, glas och karneol. Foto: Pavel Voronin, SHM.

Pärlor igen med tre ytterligare i mitten. Beskuret foto: Pavel Voronin, SHM.

Hon har en pärla vi brukade kalla Humlepärlan 🙂 Den tjocka, svarta med gula ränder 🙂

Hennes superfina borrehänge. Foto: Gabriel Hildebrand, SHM.

Nålhus med nålrest i. Foto: Pavel Voronin, SHM.

Textilbilderna:

Låda 1. 

Bj 965, silverbrickband, B6 och B7, med siden vid kanterna. Foto: Ola Myrin, SHM.

B6 banden är vardera ca 43 cm långa och de är ihopsydda med B7, som är fast på tvären. Samtliga är infattade i siden.

Låda 2. 

Fragment av brickband och siden. Foto: Ola Myrin, SHM.

Detalj av bild ovan.

Detalj av bild ovan.

Låda 3. 

Brickband B15 och S4, samitum och förmodligen ylletyget W10 någonstans. Foto: Ola Myrin, SHM.

Här är favoriten. Undrar vad ”bronsbitarna” varit till – är de del av någon knäppning? 

Detalj av bilden ovan.

Inga Hägg har med de här i textilteckningen nedan.

Detalj av det i låda 3.

Ytterligare detalj av det i låda tre.

Det svarta kan vara läder som använts i samband med en nitning i sidentyget.

Tecknade fynd av textil i Bj 965 men här syns även textil från bj 963 och 966. Ur: Inga Hägg 1974

Dräkten:

Nu är bara frågan hur allt hänger ihop… Hon bör ju haft en särk i tuskaft och en hängselkjol i något material – kanske diamantkypert, W10? Vad för tunika är då den av siden med de infällda silverbroscherade banden? 

Om ‘8’ är brickbanden, så ligger de ju lite underligt på gravplanen även om Stolpe angav att alla hittats vid bålen och de förekommer från axlarna ned till låren. Så beskrivet enligt Hägg :

  • Ett längre och två kortare på tvären vid axlarna
  • En kortare på tvären under ena spännbucklan!
  • Två längsgående tätt utmed ryggraden
  • Vid låren ser det ut att vara flera i bredd igen
  • Övriga bitar ligger spridda pga kroppens förmultning

Hägg menar att brickbanden följer snittmönstret på plagget, med en kilskarvning, så att plagget anpassats efter kroppen, och hon jämför med brickbanden i grav bj 735. 

Två andra kantstycken, varav den ena har en möjlig bronsring och den andra en nit, skulle kunna vara någon sorts knäppning. 

Hon tänker sig ett plagg liknande mannens livrock, men med ett runt spänne, och jag önskar återigen att hon ritat lite! Får ta och göra en skiss… Har sett en tjej i facebookgruppen Viking clothing som sytt en klänning efter bj 735 och jag väntar med spänning på att se en till som är på gång 🙂 

Funderingar… 

Men om hon nu var dekorerad från axlar till lår med brickband, bars då hängselkjolen och de enorma spännbucklorna under tunikan, med tanke på brickbandet under ena spännbucklan? Det ligger ju inte ylle eller annat tyg fast ovanpå silvret, vilket det borde göra om hängselkjolen var över. Eller är det två plagg, både tunika och hängselkjol, med brickband? Även i bj 735 så ligger brickbanden under en spännbuckla, enligt skiss i Hägg. Ska läsa på lite mer om den graven. 

Kram

Lästips: 

Grav bj 965 http://mis.historiska.se/mis/sok/kontext.asp?kid=1149&zone= här.

Inga Hägg 1974,  Kvinnodräkten i Birka. 

Björködag med mamma och Smulan 

Häromdagen ringde de från Björkö och frågade om jag kunde hoppa in lite 🙂 och det gjorde jag gärna 🙂 Det var ju ett tag sedan jag guidade där ute. Senast var det ju sagor i husen. Så idag blev första turen och det är som att komma hem.

Jag tog med mig mamma och Smulan.

Tänker på att jag åkt med den här båten i över 20 år! Viktoria <3 Undrar hur fästa vikingarna var vid deras båtar? Vilka träd de såg i kölen och i de klinkade borden? Jag ser år av sol, regn och människor 🙂

Stoppet där jag minns första gången då rösten var tvungen att trycka undan nervositeten 1999, under en guidetur för Svea Hovrätt.

Här kommer en exposé av guidefoton när jag pekar och gör olika miner… Jag skulle platsa i en sketch med Björn Skifs! Såg just programmet om Björn Skifs som firar 70 år, så tänkte på att jag jobbade på museet när han fyllde 50 år och hela järngänget kom ut till ön! Han var min första idol runt 1975 <3

Det var ”Tema matvandring”, så en tur med att prova på lite gott att äta under turen av sådant de åt under vikingatiden som hittatas på ön – fast nytt då :-))

I Borgs hagev vid min favoritgrav. Det är något speciellt med den här platsen för mig och det är en outgrävd grav.

Jag har på mig min hängselkjol i diamantkypert av samma tyg som Birkaflickan.

Smulan vilade lite 😻 Undrar hur många hundar som blivit begravda på Björkö? Lätt att glömma alla vikingadjur som är begravda överallt i alla gravar.

Påvägen upp till Borgvallen.

Mamma agerade fotograf idag 🙂

Björkö by i bakgrunden, med två gårdar utan ägobyte sedan 1500-talet!

Hahaha, jag pekar i alla riktningar!

Eller inte hela tiden…

Här blev det lite kort pickninck inne i Borg. De fick smaka hästkorv från Munsö bland annat och jag drack också lite älgörtte 🙂 Det är salisylsyra i, så bra mot huvudvärk. Kallas älgört, eller älggräs, för att älgar tuggar i sig det (när de äe brunstiga)…men även använt för att göra mjöd bra och heter även ”mjödört”. Teet är också bra mot reumatism.

Jag vet inte – ska jag sy fast röda hängslen istället? Det ser lite konstigt ut tycker jag när de vita hängselbanden smältet in mot särken och inte syns…

Det var så fint idag – en riktig sommaridyll!

Lite pekande vid korset också 🙂

Utsikt mot Hovgården på Adelsö.

Det gick även en engelsk matvandring samtidigt. Nere vid museet igen ingick det lunch med ärtsoppa, lingonsaft, bröd och färskost utanför museet efteråt och det var gott. Ärtsoppa är verkligen gott ibland!

Smulan hade också en bra dag och fick sitta i knät hos en i gruppen när vi hjälpte till att servera efter guideturen. Tröttis i linneduk.

Det blev en härlig dag och jag jag är tacksam att vi fick en till av dessa magiska Björködagar med en härlig grupp.

Kram

Ps. Glömde fråga precis alla i gruppen om fotona, så hör av er om jag ska ta bort något foto. Ds.

Vikingatida silverpärlor av filigran

För några år sedan skrev jag och Sebastian om filigrantråd, dvs. pärlad silvertråd. Den kan även kallas strierad, tvärstrierad, räfflad eller när det är en pärla ”spirallagd”, silvertråd. De ser lite olika ut ibland och möjligen är tillverkade i olika tekniker. Då skrev vi om pärlhängen och nu har jag istället provat att tillverka pärlor av pärlad silvertråd som jag köpt. 

De fynd som jag försökt efterlikna har hittats på Björkö, Adelsö och Helgö men finns även från även andra ställen. Jag har snurrad tråden och sedan jämnat till ändarna. 

Nedan ser ni de jag hittat idag i Historiska museets samlingar. Det är lite knepigt att söka på dem, då de inte alltid heter samma. Har tagit skärmdumpar så ni ser fyndummer och fyndplats.

Adelsö, Kunsta:

Färgelanda, Stora Ryk:

Ekerö, Helgö:

Samma som ovan. Foto: Jenny Nyberg, SHM.

Adelsö, Björkö:

De är är samma som ovan. De är spännande då det syns så tydligt att silvertråden inte är pärlad hela vägen och att de är olika randade. Foto: Gabriel Hildebrand, SHM.

Samma som ovan. Foto: Gabriel Hildebrand, SHM.

Samma som ovan. Foto: Lotta Fernstål, SHM.

Othem, Klints:

Det känns som om jag tillverkat en liten, tung skatt. Har tänkt sälja dem i nätbutiken, behöver bara räkna ut vad de ska kosta först. Det är 925 silver men jag har inte lyckats lösa hur jag ska få dit stämpeln… De vikingatida är väldigt nötta och jag undrar hur länge de använtas och hur de kunde bli så nötta! 

Kram

Lästips:

Wärmländer, K.T.S  och Wåhlander, L. 2012. Vikingatida pärlhängen, Silvertrådens form och tillverkning, I: Birka Nu, s. 141-150.

Startsida Sök i Samlingarna: http://mis.historiska.se/mis/sok/start.asp här.

Jag har städat hela dagen. Överallt på en gpng och det kommer ta lång tid innan det är ”uncluttered”! Men jag har öven flått en ekorre idag. På stolen liggen en fårfäll och på den Iris. Ibland är det bra att bli påminnd om döden och att även en fårfäll varit ett djur som bräkt och ätit. 

Häromdagen såg jag två fåglar äta på en ekorre som låg vid sidan av vägen på Helgö, när jag var påväg till jobbet. Jag kunde inte låta den ligga där utan bad mamma hämta den. Även om det är otäckt så känns det ändå bra att försöka göra något av pälsen på djur som råkat dö i förtid. 

Första gången jag tog tillvara en ekorre så lämnade jag den på Bäckedals folkhögskola. Andra gången blev den jag hittat på Adelsö slängd för att frysen den låg i gick sönder. Tredje gången ringde hon, vars frys gått sönder, och berättade att hon hittat en nydöd ekorre och jag googlade ”att flå en ekorre” som en tok och gick sedan dit och tog hand om den. Det var jätteweird att dra av skinnet! Det var min första ekorregarvning och jag använde lite för mycket alun… Så den blev fläckvis hårlös…

Den hör gången har jag blivit rekommenderad att använda annan garvningsteknik (Tack Linda!), så nu får vi se hur det blir… 

Den var redan lite äten på så det var svårt att få bort blodet. Skulle kanske skrapat lite mer? Den hade även hunnit ligga lite i kylskåpet, så jag undrar om det var därför som det var lite svårare att se var jag skulle dela på skinnet. Men nu blir den rundgarvad till att börja med. Förhoppningsvis kan den bli en vikingatida väskframsida så småningom, efter ett Birkafynd.

Fortsättning följer…

Kram

Vikingatida bältetillverkning

Kilppte sönder en gammal tratt jag fick av grannen. Gjorde ett mönster och ritade upp. Har en plåtsax att klippa med och fick ut några olika delar.

Använde 2 mm metalltråd till D-söljan och 1,5 mm till tornen. Min granne hjälpte mig att borra hålen.

Nitarna visade sig var det allra svåraste att få dit och jag skulle behöva mer tålamod… Åh, vad svårt! 

Vikigt att skinnets hål är lätt att få niten igenom och jag har slarvat bort min syl. 

Tredje gången efter plåtbyte. 

Färdig och jag tycker det blev fint. Tanken är att det ska vara ett lite enklare bälte men samtidigt i glänsande mässing. Gillar att remänden ser lite ut som ett ormhuvud 🙂 

Min inspiration var några bälten från Birka. Ett av dem kommer från bj 761.

Grav bj 761. Skärmbild från Sök i samlingarna, SHM.

Grav bj 761 är en kistgrav från Birka och personen hade fått med sig ett bälte, en kniv och halkskydd till skorna. Kanske är det en kristen grav. 

Bältesdelarna från bj 761. Foto: Ur Arbman, Birka I, taf. 86.

Kram

Lästips:

Holger Arbman,  1940. Birka I, Die Gräber. Tafeln. 

Bj 761 här.

De vikingatida väskbyglarna från Birka i Sjöhistoriskas blogg

Nu har det kommit ett blogginlägg av Nina på Sjöhistoriska museet som innehåller alla mått på de funna väskbyglarna från Birkas hamn. Efterlängtat av många, så har ni missat det så finns en länk under lästips. Ett förtydligande med fyndet är att det inte hittats något läder i direkt samband med väskbyglarna, så vilket material som själva väskdelen av väskorna var gjorda av är helt okänt. 

Väskbyglarna och de olika delarna. Foto: Från Sjöhistoriskas blogg med bearbetning av Cristin Mason.

Kul att det fanns fler bitar 🙂 Så nu till våren är det bara att fixa lite fler väskor!

Kram

Lästips:

Nina Eklöf, Väskbyglarna från Birka/ The purse frames from Birka, http://marinarkeobloggen.sjohistoriska.se/post/vaskbyglarna-fran-birka-the-purse-frames-from-birka-english-translation-in-end-of-the-blogg här.

Haithabu bag, blogginlägg från Náttmál https://nattmal.wordpress.com/2015/05/14/haithabu-bag-1/ här.

Vikingatida väskbygel från Uppsala, mitt tidigare blogginlägg här.

Birkaväskan färdig, mitt tidigare blogginlägg här.

Birkaväska och fina finska vänner, mitt tidigare blogginlägg här.

Möjliga posamentknutar från Birka

Har fått en fråga igen om posamentkuntarna jag säljer och som jag försökt göra efter fynd från Birka. I den arkeologiska forskningen kan dom även vara glidknutar, så jag antar att ”glidknutar” kan röra sig över en tråd. Nu har jag letat efter dom som jag känner till och nya som kan vara knutar.

Dom här tre har jag tillverkat av tenntråd med lite silverinnehåll.

Posamentknapparna/knutarna förekommer i silver och guld i gravar från Birka och både Agnes Geijer och Inga Hägg nämner dem i Birka III och i Kvinnodräkten i Birka. Birgit Arrhenius diskuterar dem i rapporten om gravarna vid Ormknös.

Gravarna på Björkö

Hägg har med fyra gravar i Kvinnodräkten i Birka (bj 619, 739, 838 och 983, se nedan). Geijer har med fler gravar men verkar inte nämna alla, se Arrhenius nedan:

Gravar med posamentknutar enligt Arrhenius efter Geijer: Bj 58  A, 112 A, 138 B, 159, 181, 326, 327, 361, 408, 427, 524, 561, 581, 750, 832, 838, 886, 925, 957, 976, 1125 B och 1151. Dom fetade siffrorna är dom jag kunnat mer eller mindre bekräfta. Plus att Geijer och Hägg har med: Bj 619, 739 och 983.

Bj 58A: jag hittade inte någon knapp eller knut nu, men det fanns en liten posamentbit. (Tack Beata 🙂 ).

Bj 58A, dock inte en posamentknut eller knapp. Bild: Harald Faith-Ell, SHM.

Bj 112A: P23, trasig knut. Ser mer ut som en ring.

Bj 112, kanske en posamentknut. Bild: Harald Faith-Ell, SHM.

Bj 138B brandgrav: P25 (gleitknoten), P19 platta (Geijer s. 104, 158). Jag hittar ingen bild.

Bj 159, brandgrav: P24. Den här är lite annorlunda flätad.

Bj 159, posamentknut P24. Foto: SHM.

Bj 159, posamentknut. Bild: Harald Faith-Ell, SHM.

Bj 181: P24. Nästan ihopsmält. 

Bj 181, P 24. Foto: Ola Myrin, SHM.

Bj 326, brandgrav:

Bj 326, posamentknapp. Foto: Ola Myrin, SHM.

Bj 327 brandgrav: (gleitknoten) P24 (Geijer s. 104, 158). Denna ligger under textil/ brickband, i Mis, inte som posament!

Bj 327, P24, gleitknuten, posamentknut. Foto: Ola Myrin, SHM.

Bj 327. Foto: Ola Myrin, SHM.

Bj 361, brandgrav: P24. Den här ser väldigt trasig ut.

Bj 361 med fragmentarisk posamentknapp, P24. Foto: SHM.

Bj 408, brandgrav: posamentknut fragment. 

Bj 408, posamentknut. Foto: SHM.

Bj 524, kammargrav: P21 (dreideckigen zierknot) och P22, som är lite plattare (Geijer s. 104). Även guldposament finns i den här graven. 

Bj 524, posamentknut. Foto: Ola Myrin, SHM

Bj 524, posament möjligen den som är lite plattare. Foto: Ola Myrin, SHM.

Bj 561, kammargrav: par med P23, gleitknoten aus spiralgoldfaden. (Geijer s. 104).

Bj 619 kistgrav, en av Häggs kvinnogravar: Är det verkligen knutar? Enligt Hägg är det knutar med smala sidenband runt (Hägg s. 71; Geijer s. 163). Men jag kan inte se om det varit riktiga knutar som nu plattats till. 

Bj 619, posament och siden. Foto: Ola Myrin, SHM.

Bj 739, kammargrav, en av Häggs kvinnogravar: två P22 på vänster axel. Nära sidenplagg (Hägg s. 76; Geijer s. 166). Jag hittar ingen bild på knapp eller knut i Mis men det finns massor av textil i graven! 

Bj 750, kammargrav: Jag kunde inte hitta foto nu på knapp eller knut. 

Bj 832, kammargrav: Hittar inget foto på en knapp eller knut, men det finns mycket posament. 

Bj 838, kammargrav, en av Häggs kvinnogravar: P21 (Hägg s. 79; Geijer s. 168; tidigare blogginlägg här). Någonstans på dräkten ska det ha funnits en posamentknapp men jag hittar ingen bild. 

Bj 886, kammargrav: Jag tycker inte det ser ut som en posamentknapp. 

Bj 886, posament i bitra. Foto: Ola Myrin, SHM.

Bj 925, brandgrav: posamentknut.

Bj 925, posamentknut. Foto: SHM.

Bj 957:Här hittar jag ingen knapp eller knut. 

Bj 976: posamentknapp. Tidigare blogginlägg här

Bj 976, posamentknut. Foto: Ola Myrin, SHM.

Bj 983, en av Häggs kvinnogravar: sidenband färgat av ärg från posamentknut (Hägg s. 82; Geijer s. 173). Jag hittar inget foto.

Bj 1125 B, kammargrav: hittade en posamentplatta men inte en knapp eller knut på foto. 

Bj 1151, kammargrav: i lådan ligger flera posamentknutar som ser ut att vara gjorda av flätat silver och inte spirallagt. 

Bj 1151, posamentknutar. Foto: Ola Myrin, SHM.

Bj 1151, posamentknutar i en detalj från Ola Myrins foto.

Ormknös där grav 1:a innehöll tre posamentknappar: Grav 1:a, brandgrav, med en flaskliknande förmodad drejad amfora, magrad med granit. Det fanns även silvertråd i öglestygn, liknande bj 735, samt tre posamentknappar av dubbla spirallagda silvertrådar, varav en av dem fragmentarisk. 

Posamentknapp från Ormknös grav 1a. Arrhenius mfl. 1978, s. 12.

I Sweilubiu, i Polen, har det hittats liknande posamentknappar. Även Ormknös grav 1b innehöll posament, men av annat slag Arrhenius 1978). 

Till 800-talet hör möjligen bj 542 men har lite osäker datering och 557 senare delen av 800-talet, sedan resten till 900-talet (Arrhenius, s. 52). 

Ojoj, vad det var knepigt det här. Skulle behöva titta i alla textillådor för att se vad jag missat! Mm, det finns massor att ta reda på om det tex. är kvinnogravar,  mansgravar eller barngravar. Annika Larsson har också skrivit om posamenten flera gånger. 

Valsgärde

Även i Valsgärdegravarna har det hittats posamentknutar. Glidknuten P24 är vanligast. En av gravarna är Valsgärde 12. 

Posamentknut från Valsgärde. Ur: Annika Larssons Klädd krigare, s. 81.

Annika Larsson skriver även om Gamla Uppsalas posament, två P24 posamentknutar från Ladbyskeppet i Danmark, en från Hedeby, flera från gravar på Ihregravfältet m.m.  (Larsson 2007, s. 85ff).

PS. Knutar eller knappar som dessa finns förmodligen även på andra ställen, så dyker du på några fårdu gärna höra av dig. DS. 

PS2. 3/3 2017, Träffade Marie som skriver om Valsgärdegravarna och tydligen finns posament även i gravar där. Ser fram emot hennes avhandling om Valsgärdetextilierna. DS.

Kram
Lästips:

Agnes Geijer,  1938. Birka III.  

Birgit Arrhenius, 1978. Fynden från de undersökta gravarna vid Ormknös, I: Arkeologiska undersökningar vid Ormknös, Björkö, Adelsö sn, Up. 

Inga Hägg, 1974. Kvinnodräkten i Birka.

Annika Larsson, 2007. Klädd krigare. Uppsala universitet.