St Göran firas internationellt idag den 23 april. Göran var en helig riddare, martyr och hjälpare i nöden.
Göran var en ung man av hög börd från Kappadocien och han levde runt år 300 (Legenda aurea). Han kom att bli en krigstribun i den romerska armén.
En gång kom kom han till staden Silene i Libyen och där var det en hemsk drake som terroriserade folket. Draken ville ha två får om dagen att äta, men till slut började fåren i staden ta slut. Då var folket istället tvugna att ge draken ett får och en människa att äta.
För att välja människa att ge till drakem drog de lott om vem som skulle offras och ingen slapp vara med på lottdragningen. Till slut drog kungens dotter lotten.
När hon var påväg ut ur staden och gick så sakteliga mot draken för att offra sig själv, så kom Göran ridande. Han sa till prinsessan ”Frukta inte mitt barn! I Kristi namn ska jag hjälpa dig”. Han var beväpnad med ett kors och med sin lans for han mot draken och sårade draken svårt.
Han sa till prinsessan att hon skulle ta sin gördel från midjan och lägga den om drakens hals och sedan leda draken in i staden och det gjorde hon. När invånarna i staden såg prinsessan komma med draken i koppel och St Göran till häst, blev de skräckslagna. Men Göran lugnade dom och förklarade att Gud hade sänt honom för att hjälpa dom.
Han sa att om alla i staden lät döpa sig, så skulle han döda draken åt dom. Naturligvis döpte sig alla och då dödade Göran draken som han lovat.
Prinsessans pappa Kungen lät efter det bygga en kyrka i staden till Jungfru Maria och Görans ära. Från ataret i den nya kyrkan rann det upp en vattenkälla och det vattnet botade alla sjuka som vattnet rörde vid. Efter det så lämnade Göran staden.
Målningen med Prinsessan, staden och St Göran och Draken kommer från en medletida altarskåp från Västra Ed kyrka i Småland och daterad till 1526.
Jag gjorde även bilderna med ett tecknat filter, så här kommer dom. Tyckte de blev fina 🙂
Hur ska detta tolkas? Är Draken 🐉 Djävulen 👹, som kräver djur och människooffer? Står Djävulen i sin tur för en hednisk religion? Folket ska då döpa sig för att bli kristna och då bli av med offer och djävul. Genom dopet blir de rena och ett heligt vatten börjar flöda 💦
Kram
Lästips:
Helgonlegender – i ord och bild av Ingalill Pegelow.
Tog en liten kortisutflykt till Birka för att hämta böcker och hälsa på Veronica och hundarna. Det var skönt för Sally och mig att komma iväg hemifrån en stund.
Vårbirka! Undrar hur byn över vårens Birka såg ut på 900-talet? Var det mycket rök? Många båtar på fjärden? Hördes livet från ön över till Adelsö?
Det behövs att få träffa andra människor men det behövs även att Sally får träffa andra hundar. Disa och Hilda är så bra på det 😊
Det blommade nagelört överallt! Det är en så söt blomma och så liten, precis som Sally.
På Medelhavsmuseet finns i utställningen om Cypern ett arkaiskt skulpturhuvud kallat ”Vounihuvudet”. Det har lite androgyna drag men tolkas oftast som feminint. I en cypriotisk katalog hittade jag förslaget, av A. Hermary, att det är en cypriotisk Afrodite och jag tänkte för många år sedan skriva min uppsats i antiken om det, men det blev aldrig av. Nu går jag kursen igen och funderade återigen på om jag skulle skriva om detta, men jag vet inte om det är intressant?
Syftet skulle i så fall vara att undersöka om huvudet från Vouni på Cypern föreställer gudinnan Afrodite. Några frågeställningar skulle kunna vara:
– Föreställer det så kallade Vounihuvudet i Medelhavsmuseets samlingar en arkaisk Afrodite?
– Vilka skulpturelement finns bevarat på huvudet och hur förhåller de sig till Afrodite?
– Finns det andra kopplingar till Afrodite i palatset i Vouni?
– Finns det skulpturer från samma tid som tolkats som avbildningar av Afrodite?
– Hur förhåller sig huvudet till andra arkaiska skulpturhuvuden?
Jag vill så gärna veta om det håller och skriva om det och samtidigt tar det emot eftersom Medelhavsmuseet inte verkar tycka att det är Afrodite.
Vounihuvudet
Huvudet hittades när svenska arkeologer grävde ut ett palats i Vouni på nordöstra delen av Cypern och huvudet är en del av samlingarna sedan 1928.
Huvudet är tillverkat i mjuk kalksten tolkat som föreställande en kvinna. Det är daterat till arkaisk cypro-grekisk stil, ca 520–480 f.Kr. Huvudet är 28 cm högt och 16 cm brett och är i naturlig människostorlek. Kroppen saknas. Ett fragment som matchar huvudets kalathos finns i en liten låda i förvaringsrum 1, låda B:2:11 (V.s.n.030). Flisa 3.
Så här står det i samlingsdatabasen:
“Head belonging to a lifesize statue. Softly triangular head with slightly smiling mouth following the curve of the chin. Rather thin, rounded lips. Ridged eyebrows, lancet-shaped eyes with long tearducts, slightly tilted towards the nose. Long, slender, pointed nose with flaring, carved nostrils. High cheekbones. Smooth, vertical brow. Wearing high diadem/kalathos with dancing figures alternating with double rosettes (one on top of the other). The figures have bent knees, with legs depicted in profile and torso en face, arms stretched upwards, with joining hands; wearing knee-long tunics with belts. Below the kalathos is one row of kymation ornament, and one row of spiral hair-curls. In front of each ear is a thick twisted curl with upturned end. A mass of wavy hair at back of head. Large earrings with pendants. Traces of necklaces.”Carlotta, Medelhavsmuseet, 20210306.
I Medelhavsmuseets samlingar finns även V.309, som är ett liknande huvud funnet i Vouni.
Afrodite på Cypern
Afrodite har en lång koppling till Cypern och hon är mer påklädd än i tex Grekland. Senare blir hon Venus i Rom och ses nästan enbart som en kärleksgudinna. Men på Cypern kan hon vara stadens gudinna och ha en stad på huvudet.
Det har genom årtusenden funnit en sorts modersgudinna på Cypern ö, sedan stenåldern, och med tiden kommer en östlig gudinna in som kommer att bli den grekiska gudinnan Afrodite.
Afrodite klev enligt myten upp ur havet, där hon fötts, på Cypern i Paolos vid Petra tou Romiou. Där ligger en helgedom till henne. På Medelhavsmuseet finns en guldringar med en avbildad sten som kan vara en bild av en helig Afroditesten.
Ett av Afrodites namn är just Kypria, med lite olika varianter, efter kopparön hon klev upp på. Cypern är känd för sin koppar. Det är från Homeros på 8-700 -talet f.Kr.
I Mindre Asien var hon redan då känd som gudinnan på Cypern med helgedomen i Paphos, men hennnes kult tog inte fart på det grekiska fastlandet förrän på 600-talet f.Kr.
Hesiodos, en poet från Thebe som skrev på 7-600-talet f.Kr. berättade att Afrodite föddes strax efter världens skapelse. Gaia, jorden, blev gravid med Uranus, himlen. Gaia, som var sur på Uranus för att han gjort henne gravid med en massa barn fick hjälp av sin som Kronos, inne i magen, att klippa av pappas genitalier som då föll ned i havet. Från dessa skapades Afrodite i havet skum… och vågorna tog henne först till ön Cythera och sedan vidare till Cypern.
Jacqueline Karageorgis skriver fint om allt med Afrodite och Cypern på en hemsida 🙂 se lästips!
Så jag vet inte vad jag kan tillföra, samt att jag även redan håller med om att det är Afrodite. Men jag ska fylla på med lite info när jag fått tag i lite mer litteratur ❤️ Så det blir nog inte en uppsats, men väl ett lite längre blogginlägg såsmåningom.
Kram
Lästips
Karageorghis, V. et al. 2003. The Cyprus collections in the Medelhavsmuseet. Nicosia. Katalog nr. 284.
Göransson, K. och Kaneberg, O. 2013. Medelhavsmuseet: föremål i urval. Världskulturmuseerna Medelhavet, Stockholm. ISBN 9189242203.
Jacqueline Karageorghis 2015. “Aphrodite, Goddess of Cyprus”, in the website: Kyprios Character. History, Archaeology & Numismatics of Ancient Cyprus: kyprioscharacter.eie.gr/en/t/AH. Besökt 20210306
När jag var i Aten på konferensen om vikingar i Medelhavet så fotade jag flera monument utan egentligen tänka särskilt på just Kejsar Hadrianus och varför det fanns en massa byggnader i korintisk stil från hans tid i Aten. Och nu i kursen i antiken, som jag tar igen, då har vi fått en skrivuppgift om hans tid.
Vi lyckades besöka Hadrianus korintiska triumphbåge i Aten, byggd 131-132 e. Kr./vt. på en lunchrast.
På sidan mot gamla stan står det ”Det här är Aten, Theseus forntida stad”. På sidan mot Hadrianus nya stadsdel står det ”Det här är Hadrianus stad och inte Theseus’.”
Hadrianus kejsartid var mellan 117-138 e kr och han reste runt mycket i romarriket och på sin andra resa besökte han Aten. Romarriket hade typ guvernörer i provinserna. Romarna såg Aten som kulturens vagga och gav dom flera lättnader trots visst motstånd mot Rom i början. Hadrianus och flera kejsare efter honom verkar ha tyckt mycket om Aten.
Hadrianus triumphbåge byggdes av atenarna på en gata mellan gamla staden i Athen och Hadrianus nya del samma år som Hadrianus grundade något som kallas Panhellenion. Panhellenion var till för att knyta det grekiska mer till romarriket, om jag förstod det rätt. Hadrianus var alltså mycket närvarande i romarriket, trots storleken, bland annat i och med den korintiska arkitekturen.
I Aten byggde han även flera tempel och färdigställde ett tempel för Zeus, vilket atenarna var tacksamma för.
Vi åt middag en kväll i närheten av Atens antika agora och på vägen tillbaka, fotade jag Hadrianus bibliotek i centrala Aten. Hadrianus lät bygga mycket på många håll med hjälp av lokal elit. Vi fick en dansk guidetur ❤️ så jag missade en del som jag inte förstod 🙂
Tänk vilka böcker som funnits därinne och tänk att få åka tillbaka i tiden och besöka de olika antika biblioteken!
På vägen tillbaka till hotellet gick i även förbi den romerska agoran. Hit flyttade kommersen under det romerska styret innan Hadrianus tid, med medel från Julius Ceasar och Augustus. Hadrianus lät renovera agoran.
Kram
Lästips:
En fin uppsats jag hittade är handlar om Hadrianus Panhellenion. I den finns många bra referenser.
Lennung, Malmqvist, J, 2011. Kejsar Hadrianus Panhellenion. Kandidatuppsats, Göteborgs UniversitetInstitutionen för antikens kultur och samhällsliv. Fördjupningskurs HT 2011-VT 2012.
Tittar på ringspännen från Birkas gravar och undrar om jag kan tillverka något och så såg jag det från Bj 716. Har ju sett det tidigare men nu såg jag silverinlägget längs ovansidan! Så tänkte dela några bilder från Historiska museets samlingssida.
Jag trodde först att det bara blänkte på foto, men det är alltså ett silverinlägg längs ovansidan på spännet och själva spännet är i en kopparlegering.
Jag är så förtjust i de teckningar som Harald Faitu-Eli gjorde som dokumentationsteckningar på 1800-talet (?).
Igårkväll åkte jag till Björkö för lite kvällsmys med Veronica och Tina. Skulle ha åkt ut i fredags men orkade inte. Jag är helt matt just nu och bara tanken på att packa var för mycket. Därför är jag så glad att jag tog mig iväg igår.
Vi drack bubbel och lyssnade på musik och pratade. Jag saknar att umgås och jag är så tacksam för att de fixade så fint även igårkväll.
Sally får gå lite emellanåt och sen när jag henne.
Det var så vackert ljus på morgonen. Stilla och skönt att gå runt.
Tina och Veronica tyckte att Sally är nästan som en låtsashund 🙂 Ändå är hon så mycket större nu än när jag hämtade henne. Hon fick en chock av att träffa Disa, men Disa var så bra med henne. Vi måste åka ut snart igen så Sally blir lite socialiserad!
Jag har nog bara varit på Björkö två eller tre gånger på vintern. Första gången 1996 och då var det tjock is. Nu kunde vi åka båt över.
Det var så vackra färger mot ladugården. Vi gick bara en kort sväng runt och det var kallt om fingrarna att fota.
Sallys första Birkaprommis 🙂
Tänk att den här byn har legat här åtminstone sedan 1200-talet och det finns vikingatida rester under iallafall delar av den. Det grävdes framför Mellangården på en gräsplätt för några år sedan.
Här låg det en smedja för länge sedan. Den står med på en gammal karta. Det var så otroligt vackert här idag.
Fick frukost och så klippte vi lite i handvävt och växtfärgat ylletyg , vilket alltid är lite läskigt, tycker vi. Men det ska bli en hängselkjol.
Sen blev det väderomslag! Kl 12 var det dis och det började snöa och Tina skulle iväg och jobba, så jag passade på att åka hem då också. Tänk att vädret kan göra så stor skillnad bara på några timmar!
Jag köpte några ponchosar som jag hade när jag gjorde Historiska julkalendern. Den här var toppen för den blåste inte av!
Undrar hur det var här ute på vintern under vikingatiden? Hur mycket ved gick de forsla hit när de mesta träden tagit slut? Tänk alla trälar som jobbat med att hugga ved och elda! 🔥
Så tack Veronica, Tina och Disa för en fin utflykt!!! ❤️❤️❤️🐶🐶🐾 Nu blir det kanske lite vinter ett tag 🙂
Åkte med Sally och hälsade på Sara igår och vi gick på promenad i Drottningholmsparken. Det var härligt med lite kyla, samtal och att Sally kunde vara med – mest innanför jackan.
I Confidencen kunde och kan kungligheter äta utan betjänter. Maten kommer upp som på hyllor ut golvet. Det är våningar under övre plan och köket separeras av en gång.
Jag tycker om fönstren med nöjd överkant och järnbeslagen på väggarna.
Idag är det ett café, om det är kvar, inne i gamla köket till Kina Slott.
Sally har fått en polotröja som jag gjort av en gammal ulltröja. Jag klippte av en ärm, klippte två hål på var sida om sömmen och sydde langettstygn runt allt klippt.
De gröna glasen är från 1700-talet. Eller det var i allafall vad jag lärde mig när jag jobbade där som guide för många år sedan. Jag kan verkligen sakna att guida på Kina slott och på Drottningholm och i parken ❤️ Så några rutor finns kvar 🙂
Hej 💝 Det har inte blivit så mycket bloggande i år. Det här varit så nu mer med allt men det har det ju för så många 🤗
Men vill ni vara med så gör jag under december nu, fram till julafton, en julkalender på Historiska museets Instagram. Vill ni följa den så är det #historiskajulkalendern eller Historiska Instagram. Den delas även på Historiskas Facebook.
Jag sänder live 8.30 varje morgon fram till jul om ni vill vara med.
Det är pyssel med glanspapper, vanligt papper, piprensare och glitterlim bland annat.
Men det finns även lite annat pyssel som ”glöggpyssel” 🌟 med saffran, kardemumma, kanel, kummin, pomeransskal, kryddnejlika, mandel, russin, ingefära och honung. Plus att det behövs socker och det som ska drickas som vin och öl.