På Arlanda…blev en liten sista minuten till Kefalonia 
Uppdaterat idag, söndag
Ön – det är en stor ö och möjligen ligger Odysseus grav här… 
Eller om jag fattade fel och chauffören menade på Ithika…
Åkte förbi ett monument över öns dödade i 2a världskriget – visste inte om att öarna här var utsatta för tyska soldater!
Påväg till staden Poros.
Kram
Var ju nyligen på Nationalmuseet i Köpenhamn och blev så glad över att se det här ”halsbandet” funnet i ett silverfynd i Lejre.
Jag vet vare sig om stängannordningen är i original eller om pärlorna hittats i denna ordning, men jag tycker det är så fint! Det är inte lätt att sätta ihop ett halsband som detta, eller jag tycker inte det efter att ha suttit i timmar och kombinerat pärlor för att jag ska tycka att det blir fint. Dessutom ska det ju finnas tillräkligt med pärlor att välja ifrån.
Det är asymmetrisk symmetri :), som så ofta i vikingstida pärlkombinstioner, och jag undrar hur gärna de ville göra det helt symmetriskt – fick de nöja sig med att gör det så bra de kunde med de pärlor de hade? Samlade de pärlor först under lång tid? Är pärlorna minnen från platser de varit och människor de mött, som några av mina pärlor?
Kram
Har lämnat en yllehängselkjol till Vikingasommar idag. Det är kypert i grått växtfärgat med björklöv. Jag är glad att Siri gick med på att ha en i ylle, men det finns en orange omlott i linne också Tack!
Axelbanden är efter Inga Häggs förslag, om än lite osäkert, av Birkagrav bj 835, som ska vara i yllerips -W22 (Hägg, Kvinnodräkten i Birka, s. 45, bild s.130). Snittet på hängselkjolen är inspirerat av Hedebykjolen, fast utan intagningen med flätan över sömmen samt att för att få ut klänningen ur tyget jag hade så blev det ihopsydda kilar i sidorna, varav den ena en fuskkil
Här är ett av föremålen från graven. Det är samma sorts spänne som Birkaflickans, men vi hade det som hänge, så det fick hänga bland pärlorna istället Särken i graven var finveckad – Goffrerad (Hägg, Kvinnodräkten i Birka, s. 16).
Den är nedklippt under ärmarna och djupare i ryggen, men inte så mycket.
Så här ser det ut när jag tänker mönster Jag tänker att de var tvungna att anpassa sig efter tyget, att restbitar, om det blev några, kunde användas till barnkläder, väskor mm.
Kram
Inga Hägg 1974. Kvinnodräkten i Birka. Uppsala.
Graven i sök i samlingarna:
http://mis.historiska.se/mis/sok/kontext.asp?kid=1023&zone=
För de börjar blomma nu. Strandiris till vår lilla Iris 1år!
Sötnos!
Kram
Det var lite magiskt ljus över Björkö när jag stod och väntade på att bli hämtad på Lindby. Det är allltid lite annorlunda molnformationer över öar och även vikingarna visste att navigera efter dem.
Huset börjar bli mysigt igen Här är förberett för hantverk. Undrar om de hade runskola i Birka också?
Jag har även en lite försäljningshörna. Fast här skulle jag vilja ha en vävstol istället… Får fundera ut något!
Hoppas det blir en fin sommar i år med! Välkomna in på besök!
Kram
Huset var dammigt och lite skräpigt men ändå fint efter vintern. Taket är lite trasigt efter allt stormande, men det ska fixas. Jag skvätte såpavatten på golvet skurade väggarna och krattade och stampade!!! Det var underhållande för ett litet barn att jag skvätte med skurborsten på golvet – hen ville inte följa med sin mamma
Undrar just hur de storstädade på vikingatiden och framförallt hur de underhöll golven… De dammar nu och jag har ju blivit rekommenderad att använda blod på något vis…men jag valde såpa idag!
Mamma och Smulan fikar. Även turisterna idag ville fota Smulan… Som ni ser städade jag inomhus även med skyffel!
Det är härligt att vara tillbaka!
Det var härligt att elda och känna att huset vaknade till liv. Imorgon kommer det besökare på nationaldagsgirande. Jag hade glömt bort det men åker dit på dagen för hantverkande med barn.
Jag vet inte om det syns, men det såg ut som om det snöade av alla flygande maskrosfrön
Trött och dammig selifes – men glad!
Kram
Palmyra, eller Tadmor som ät det lokala namnet på staden och som även användes under antiken. Palmyra är ett grekiskt ord och det är det namnet som användes i de klassiska källorna. Palmyra ligger mitt i Syrien mellan Medelhavet och Eufrat och hotas av IS. Platsen finns i kilskriftskällor från åtminstone1800 fkr och från 1500 f.Kr. från en plats som heter Mari, men staden blomstrade på 100- och 200-talet e.Kr. i och med karavanhandel.
Antikvetaren, och min arbetskamrat, Fredrik Helander visade idag två antika reliefer från Palmyra som finns på Medelhavsmuseet. Emelie och jag fick en förhandsvisning
Ansiktet utfört i kalksten föreställer en präst och är en djup, rund, relief till ett gravmonument. Det är huvudbonaden som visar att det är en präst och i pannan sitter en romersk kejsare. Antagligen var han en präst i Bel-kulten, den viktigaste guden i området. Bel var en fruktbarhetsgud! 1876 köpte Herman Napoleon Almkvist huvudet i Palmyra och det var hans sonson som donerade det till museet. Hermann skrev brev hem från Syrien och det skrevs om hans resa i Svenska tidningar. Att irisen i ögat är markerad men inte pupillen visar att den är äldre än reliefen nedan.
Den här gravreliefen i kalksten tillhör Nationalmuseums antiksamling, som de flesta av museets föremål och köptes 1961 på en antikauktion i Schweiz. Palmyra är lite annorlunda från andra karavanstäder för det finns många bevarade inskrifter på språket arameiska på föremålen. Skriften på denna relief är palmyrensk men skriven på arameiska. Den syns på mannens vänstra axel och det står ”Ogeilu” som förmodligen var mannens namn. I handen hållare han möjligen änden av en palmkvist och han bär toga, en romersk dräkt. Palmyra ligger stilmässigt mellan Rom och mellanösterns kultur.
Palmyra fungerade under antiken som en buffertzon mellan romarna och partherna, och senare sassaniderna. När romarriket försvagades under 200-talet tog Drottning Zenobia ett grepp om området och lade 269 e.kr. under sig ett eget, enormt rike på bekostnad av romarriket och det sträckte sig över hela Mindre asien och Norra Egypten. Hon höll det i fyra år tills dess att kejsar Aurelianus besegrade henne och även plundrade Palmyra. Staden återhämtade sig aldrig efter det.Kejsaren tog Drottning Zenobia med sig till Rom och där levde hon i husarrest resten av livet. Visserligen i lyx och med tjänare.
Palmyra var 400 ha då och 40ha av den gamla staden ligger idag innanför muren och är ett av våra Världsarv.
Precis som Pompeji, men inte lika omtalat, inspirerade Palmyra till klassisimen under på 1700-talet men inga svenska grävningar har gjorts där. 1988 var det en stor utställning på Medelhavsmuseet med inlånade föremål från Palmyra.
Idag vill IS förstöra Världsarvet Palmyra. De har sagt att de inte bryr sig om att förstöra byggnaderna, men de vill förstöra ansiktena…
Museet skämms ibland över hur föremålen kommit till Sverige – tex. genom köp på auktioner, grävande i andra länder och hemsläpade. Det är inte längre tillåtet! Men det är kluvet när det nu sker det som sker i Syrien, när föremål som dessa kanske kommer att förstöras för all framtid! Människor förstörs också och att förstöra kulturarv är även en mental krigsföring!
Tack Fredrik för en bra genomgång!
Kram
Var med jobbet på Mångkulturellt centrum i Fittja igår. Utställningen handlar om Sverige – vår bild av Sverige som ett bra land men som om vi tittar ordentligt kanske inte längre är så toppen!
Grafittikonstnären Gouge har målat en mural, väggmålning, till utställningen och Botkyrka kommun är en av två kommuner som tillåter grafitti. 24 kommuner har nolltolerans.
Jag gillar grafitti och nu vill jag köpa en tavla att ha hemma! Vilket Sverige vill du leva i?
Många viktiga ämnen tas upp, som ekonomi, miljö, rasism, segregation och vad vi kan göra för att påverka. De har gjort ett bra jobb med utställningen!
Eleverna som är med på ett pedagogiskt program får skriva reflektioner till visningen och sedan pratar de om svaren! Snyggt gjort
Under ett pedagogiskt besök ingår även ett pass för skapande i deras verkstad, som var urhärlig!
Botkyrka är uppdelat i norra och södra Botkyrka. Majoritet med etniska svenskar i södra medan minst 187 olika språk talas i norra! Men norra är också uppdelat i mindre grupper och det är inte ens så att folk åker och hoppar av på flera olika tunnelbanestationer inom Botkyrka. Vi människor är lite så och det är okej på sätt och vis. Läser nya boken Sapiens – om människan som utrotat alla andra människoformer… Den är spännande och jag tänkte mycket på den under besöket i Fittja igår.
Jag har aldrig varit i Fittja. Jag kommer från Västerort, Hässelby gård, men det såg ungefär likadant ut! Det var inte svårt att hitta till Mångkulturellt centrum egentligen – gå ut ur T-banan till höger, följ gångstigen rak fram ned till en liten väg. Skylt finns. Gå till vänster vid vägen och så är det ca 150 m till husen.
Kram