månadsarkiv: maj 2016

Antikens ansikte

image

Mykenska krukor ungefär från tiden för det Trojanska kriget. Små människofigurer från bronsåldern är ute och åker båt 🙂 De är alltså över 3000 år gamla.

image

Hade en antikenvisning på Medelhavsmuseet idag och gruppen var lite ovana skolelever i åk 7-9. De hade bild som tema och visningen skulle handla om ”Antikens ansikten” 🙂 Här ser ni Alexander den Store med sitt lite sneda ansikte i kristallglimmrande marmor!

image

Commodus igen 🙂 En favorit! Den romerske kejsaren som blivit porträtterad i filmen Gladiator. Det är annars sällsynt, nu i alla fall, med antika barnprorträtt men romarna tyckte om dem och de visar personligheter lite mer än de grekiska.

Det hade varit roligt om vi kunnat fortsätta med en studiestund och att eleverna fått en liten genomgång av att rita ansikten, en tradition med mått som går tillbaka till antiken, och sedan fått gå ut i utställningarna med ritunderlägg, bra papper och pennor.

image

Boxaren, en romersk kopia av en grekisk vinnare.

De skulle kunnat få välja två väldigt olika ansikten att rita av, tex. ett klassiskt och ett antikt som ser lite annorlunda ut. Undrar hur det såg ut i verkstäderna när antikens skulpturer och krukor med bilder tillverkades, hur de visste att de ville hålla på med konst. De måste väl ha känt sig dragna till det? Eller gick yrket i arv? Firade de när de var färdiga även om det var beställningsjobb?

image

Den grekiske Apollon med sin fina hårknut!

Kram

Tawaret – mammors gudinnan i det antika Egypten

image

Idag berättade jag om den här skönheten! Hon är majestätisk även som liten skulptur. Hon är en havande flodhäst med lejontassar och krokodilsvans och inte en bh i sikte! Ibland har hon även lejonhuvud. Hon är själva födelsens beskyddarinna och skyddsgudinna för havande och ammande kvinnor <3

Den här skulturen är mellan 2700-2300 år gammal och en annan form på hennes namn är Thoeris.

I templen stod de i de speciella födelsehusen, mammisi, för att hjälpa till vid gudabarnets födelse. Vanliga, mänskliga, mammor bar henne i form av små amuletter för att få samma hjälp.

Tawaret, tillsammans med guden Bes, kunde även ristas in på sängstolpar och på nackstöd, de gamla egyptiernas kudde i trä (!), för att beskydda de sovande från ormar och skorpioner och alla nattens faror.

Kram

Lästips:

George, Beate 1995. Egyotens gudar, hemliga i förvandlingar. Stockholm.

Harris, G., 1982. Gudar & Faraoner i den Egyptiska mytologin. Milano.

Vikingasvärd funna i Dneprforsarna 1928

image

Ur artikel av Fedir Androshchuk.

Fem svärd hittades 1928 i Dneprforsarna i Ukraina när ett vattenkraftverk skulle byggas. Tre med inskriptionen ”Ulfberht” och två med kors på. Var det farliga resor genom forsarna som gjorde att vikingarna offrade dem? Eller var det gör att få bra utbyte för deras handelsvaror.

De här är inte de enda vikingasvärden som hittats i forsar, två till är kända från fornryska rikets område och några från Västeuropa. De i västeuropa har tolkats som att de tappats i floden – vad vet vi?

Var de slarviga och tappade svärd hit och dit eller offrades de? Inger Zachrisson berättade att samerna undrr medeltidem skaffade sig svärd långväga ifrån enbart för att kasta dem i havet en gång om året – för god fiskelycka!

Hm, undrar vad jag ska offra? Visst jag har slängt en kronor i önskebrunnar men aldrig en hel lön…

Lästips:

Fedir Androshchuck F., 2002. ”Har gotländska vikingar offrat vapen: I Fornvännen. Dnepr-forsarna?” Pdf finns på nätet.

Birkagrav 824A – vad hade hon på sig?

Funderar över ”tunikan med sideninfällda brickband” som finns i Birkamaterialet. Bestämde mig för att titta på grav bj 824A som har bevarade brickband under spännbucklorna av typen P52. Graven är daterad till 900-talet och hon hade även med sig en kam och bl.a. en järnten men inga pärlor, vilket är lite ovanligt. Eftersom hon saknar andra spännen också, så kanske hon inte fick med sig en full dräktuppsättning?

image

Gravplan bj 824 A. Ur: Inga Hägg, Kvinnodräkten I Birka, s. 77.

image

Digitaliserad gravplan ritad av Hjalmar Stolpe. Bild ATA.

image

Textilresterna i Bj 824A enligt Hägg. Ur, Hägg 1974, s 130.

I graven finns textilresterna:

W10, diamantkypert längs spännbucklans längd samt på en saxbygel;

W2, grovt ylle i (Zweibindiges Gewebe) ovanpå ena (?) spännbucklan;

S4, redskapsband från ena spännbucklan;

B2 a+b, brickband infällt mellan två remsor sidenkypert, S4;

B22 brickband infällt mellan tuskaftsidenremsor, S1;

FH linneöglor både upptill och nedtill i spännbucklorna. Samt några extra grejer, se bild.

image

B2 med sidenkypert. Ur Hägg 1974, s 129.

Under spännbucklorna ligger brickbandet B2 a och b. Det har silverinslag och bandet är infattat i sidenkypert, S4 på båda sidor, samt har avslutande kantningar i ändarna. Dessa band, nu i delar, (a 18 cm och ihopfogat under vikingatid och b i tre delar, förmodligen slitna av spänbucklekanten) har förmodligen varit fastsydda på något, men vad är inte känt. Det vore ju toppen om det fanns något litet kvar av själva tunikan eller vad de nu satt på…?

I graven finns även brickband B 22 med omväxlande silver- och guldinslag och infattat i en sidentuskaft, S1. Det är inte känt var i graven de hittats men Hägg tror att de varit manchetter Hägg, s. 78).

image

Det skulle alltså kunna vara en tunika buren närmast kroppen istället för särk, då Hägg (eller Geijer) inte hittat rester efter någon linnesärk i graven. Obs! Hängselkjolen i diamantkypert på min skiss är inte säker! Det kan ha varit ett plagg ovanpå särken eftersom diamantkyperten ligger under kanten på spännbucklan(-orna) eller så är det en kappa som har framkanterna under spännbucklorna för att de ska synas, även om det inte finns något stort spänne i graven till en kappa… Saxen låg i varje fall intill diamantkyperten W10.

image

I ena spännbucklan hänger även ett sidenband ned, S4. Bandet kan vara redskapsband till tex. kniven eller saxen i graven.

image

Här har jag min kappas kanter under spännbuckorna och då hamnar dessutom redskapsbandet på framsidan. (Endast för illustration, det här är inte Bj 824A.)

Då är bara frågan var hängselkjolen kommer in i bilden? Eftersom det hittats spännbucklor i graven med linneöglor, både vid nålhållare och nålfäste, så borde det varit en hängselkjol i graven! Hägg skriver ”en hängselkjol av avnligt slag”. Men i vilket material? Var den i diamantkypert? Samma som i en eventuell kappa? Jag blir inte klok på det här! 😛

Geijer hade en annan tolkning än Hägg. Hon trodde att brickband och siden kantade ett peplosliknande plagg, men hon har varken med linneöglorna eller diamantkyperten.

image

P52:or från bj 824A. Foto: Pavel Voronin, SHM.

Nämen! Nu skulle jag kolla om det fanns någon bra bild på spännbucklorna och då är de helt nyligen fotograferade av en Pavel Voronin den 17e maj! Undrar vem det är?

image

Undersida bj 824A. Foto: Pavel Voronin, SHM.

image

Undersida från andra hållet i bj 824A. Foto: Pavel Voronin, SHM.

image

Textil mm. Från bj 824A. Foto: SHM, Mis.

Här är den enda fotograferade textillådan från Mis.

Ska titta vad jag hittar i Geijers Birka III.

image

B2 a och b. Ur: Geijer, 1938. Taf. 19.

image

Mönstret på B2. Ur: Geijer 1938, s. 82.

image

Mönster på B22. Ur: Geijer 1938, s 83.

Geijer har med ”sidentaftet”, S1, i sin bilaga och hon skriver att den nu är ”gyllengul”, som kan vara färgat tyg eller blivit färgat av något i graven, och hon skriver att det är löst sammanspunna kokongtrådar, inte råsilke (Tack Dana!, se kommentar). Min tyska är inte toppen, så här kommer en bild.

image

Ur: Geijer 1938, s 184.

Ylletyget W2, från ovansidan av ena spännbucklan, tänkte Hägg att det kan ha varit ett täcke.

Kom gärna med fundringar och förslag 🙂

Kram

Lästips:

Geijer, A., 1938. Birka III. Här.

Hägg, I, 1974. Kvinnodräkten i Birka. Uppsala.

Stolpes gravplaner, här.

Graven i Mis, här.