månadsarkiv: juli 2017

Gozo by night

Semester! På Gozo, en stor ö brevid Malta. Hade ovanligt med resfeber igår när vi åkte hit. Men efter bil, buss, flyg, minibusstransfer, färja och ytterligare en minibusstransfer så var vi framme, döhungringa, i Xaghra.

Partybuss från flyget.

Kyrkor överallt, byggda ideellt.

Det är fint här med alla lika hus i kalksten. Vi har hyrt lägenhet i ett ”farmhouse” och kan gå, även om det är en bit, till restauranger och mataffärer.

Vår balkong.

På torget – äntligen mat! Foto: Arkeologen Mattias Öbrink.

😉

Far och son.

Poolside 🙂

Kvällsdopp för några av oss.

Här i Xaghra finns ett tempel daterat från 3600 f.Kr. och på tisdag eller torsdag åker vi nog dit.

Nu så sova efter att ha kört vänstertrafik för första gången, handlat på stor mataffär och badat i Medelhavet vid den mest lutande vägen till ett bad någonsin…

I lägenheten har vi wifi, men fattar inte riktigt det här nya med ”fri roaming” i Europa, för jag fick ett märkligt sms från Tele2 om att vi varit uppkopplade mot en satellit och att det kostar pengar… Oroad!

Kram

Mina fötter

5 svar

? Insåg idag, när jag gick igenom gamla och nyare foton, hur många foton jag har tagit på mina fötter med eller utan skor… 🙂 så det fick bli ett ”bildtema”. Även om jag oftast har ont i dem, så är jag tacksam över alla platser de tagit mig till. Har visst fotat mina fötter både här och där 🙂 och de här är ändå inte alla foton jag tagit på mina fötter sedan jag var barn.

Jag har alltid tyckt om dem, hur jobbiga de än varit med för små 41: or på, som jag klämde med dom i förr om åten, så finns det sedan ett tag även snygga skor i min storlek – stl 43. Behöver bara ta ett foto i mina nya sommarkor 😉 Så en liten varning. Här kommer fotbilder, men inte så mycket fotsulor, vilket inte är fint att visa tex sin guru, vilket jag fick lära mig nyligen av en underbar yogi… ?

Dagens foto, som på sätt och vis drog in mig i fotletande idag.

Kram

Völva på Birka

Kommentera

Häromdagen hoppade jag in extra som völva på Björkö/Birka och mamma följde med. Det är alltid mysigt att komma ut och elda i husen och jag längtar efter att bo där, men det blir inte i sommar, mer en kanske några dagar i augusti 🙂

Vid eldstaden med kopior av Birkakeramik 🙂 ägg och flädersaft.

Berättade om ”mitt liv som völva”. Att jag skulle vilja bli begravd med min stav och mina magiska smycken och mycket annat.

Thank You for the photos Kathryn!

Lite sjuk fortfarande men det blev en härlig dag och alla barn som var där fick ett plåster med sig.

Tänk om det gick att åka tillbaka i tiden och verkligen träffa en av de fyra (kända) kvinnorna som blivit begravda med stav på Birka – ”stavbärerskor”, vilket ”völva” betyder. Vilka var dom? Vad hette dom? Jobbade de i Birka eller blev de bara begravda där? Vilken status hade de? De har blivit lite olika begravda men tre av dem har rika gravar och en har fått en brandbegravning.

Birkagravarna är bj 660 (borta), 834 och 845 samt brandgrav bj 760. I bj 760 förekommer det delar av en bränd stav samt en hel stav och det har varit lite problem med fyndnumreringen, som sedan 2013 ska vara tillrättat. Den hela staven blev troligen felnumrerad och hör istället till bj 660.

Bj 660: Det här föremålet är borta. Från graven kommer även Birkakrucifixet och ett lununlahänge.

Staven som kommit bort och som hamnat i bj 760 istället. Skärmbild från Sök i samlingarna.

Bj 760: I den här graven är det registrerat två stavar, men den hela är förmodligen den försvunna från bj 660.

Staven i brandgrav bj 760. Foto: Gabriel Hildebrand, SHM.

Ytterligare en stav i bj 760 som kan vara den som hör till bj 660. Foto: Sanna Stahre, SHM.

Staven i bj 760 som kan komma från bj 660. Bild: Harald Faith-Ell, SHM.

Staven i närbild och det är som om staven kommer ut ur en ormmun. Foto: Gabriel Hildebrand, SHM.

Bj 834: den här graven tolkas som en dubbelgrav för en man och en kvinna och jag har skrivit om den tidigare.

Staven i bj 834. Foto: Ulrik Skans, SHM.

Bj 845: Det finns ingen snygg bild på staven i den hör graven.

Stolpes gravteckning av bj 845. Bild: ATA.

Staven i grav bj 845. Bild: Harald Faith-Ell, SHM.

Kram

Lästips:

Theresia Rosengren, 2011. Kvinnan, staven och graven. En möjlig völvas grav i Klinta, Köpingsvik sn. Öland. Uppstas vid Stockholms universitet. Finns som pdf på nätet.

Jessica Hillborg, 2011. Kvinnan i Fyrkat. En detaljstudie av den vikingatida kvinnograven nr 4 i Fyrkat, Danmark. Uppsats vid Stockholms universitet. Finns som pdf på nätet.

Neil Price intrevjuad om völvastavar: http://www.arkeologigamlauppsala.se/Sv/nyheter/2012/Pages/hur-anvandes-volvastaven.aspx här.

Mantracirkel idag

Kommentera

Idag träffades vi hemma hos mig för att sjunga mantra ihop. Jag har längtat efter det sedan jag kom hem från Småland.

Allan och jag åkte upp till loppisen på Rosenhill en sväng innan de skulle komma och påvägen tillbaka körde vi efter en bil som smög ned för vägen vid Nyckelby och vi tänkte att det nog var yogisarna Liv, Diana och Kerli, som inte riktigt visste vägen hem till oss <3

Det har inte varit så lätt att sjunga mantra själv, även om jag spelat in mig själv så jag kommer ihåg melodierna ? Min unge blev dessutom lite orolig när jag kom hem om jag blivit religiös på något nytt sätt… Det har jag inte egentligen, jag är samma, men jag är också förändrad. Jag har upplevt meditation och mantra på ett sätt jag inte gjort innan och jag älskar vad ljudet gör i min kropp – det är som ljudhealing.

Diana fotograferad av Kerli.

Kerli fotad av Liv eller Diana.

Plockade rölleka, vitmåra, lilja, älggräs, liten tistel och två olika klöver igår <3

Vi sjöng nästan en timme och möjligen störde vi sommargrannarna, även om vare sig mamma eller en annan granne hörde något. Det är inte alltid lätt med ljudutrymmen ? Minns min kära granne i stan, som hade shamantrumceremonier i längenheten brevid min, och även om jag inte blev störd så blev resten av huset det. Inser hur lyxigt det är med ett ställe som det vi var på i Småland, med milsvidd enskildhet, där det gick att göra hur mycket ljud som helst!

Vi sjöng även ett, för oss andra, nytt manta som Diana kunde och jag tycker jättemycket om det – ”Ong namo” – om att lyssna på läraren i universum och på läraren inombords. Finns att lyssna på på Youtube.