”Yogaresan” är en tung resa emellanåt. Jag har känt mig lugn, men min kropp reagerar med utmattning, kanske hjärnan också, och jag fastnade nyss så som jag gör hemma ibland. Kroppen blir som om den väger ett ton och jag kan inte ta mig upp från golvet. Nu fick jag hjälp att komma på fötter. Underbar hjälp. Annars tar det någon timme eller så. 

Jag tog ut mig lite för mycket med att köra ner och hålla igång i två dygn. Jag har även jobbat mycket innan resan. 

Igår bastade vi på kvällen i ett hus med gräs på taket och doppade oss i en damm -och jag ville inte missa det. Missar så mycket av livet ändå. Det var superhärligt! 

En av de bästa sakerna vi gör på yogautbildningen är annars att vi är tysta ihop under bestämda tider och jag ska inte ens använda telefonen mer än en gång om dagen den här veckan. Men imorgon ska jag använda den lite som kamera i alla fall och fota. 

Nu ska jag vila och hoppas på att jag klarar av morgondagen.

Kram