Etikettarkiv: medeltid

Medeltida konst med Petter

I fredags följde jag med på första delen av visningsserien Medeltida konst på Historiska. Vi var i första delen där vi började i Vikingatiden med skiftet i tidigkristen tid. 

Plankan från 900-talet, Forsbykrucifixet från Västergötland och Mosjömadonnan.

Jag känner mig stolt över många av mina kollegor 🙂 och det är kul att följa med och lyssna och lära mig mer och också inspireras. 

Bakom Petter hänger ett av de äldsta träföremålen av trä från vikingatiden. Det är en planka från en stavkyrka, som jag tror jag nämnt tidigare, men innan den blev målad med Kristi himmelsfärd i bysantisk stil så hade plankan en vikingatida slingerornamentik längs hela plankan. 

Eke stavkyrka på Gotland, av ek. Fid. 94192, Inv. nr. 15844.

Det är både tråkigt att de högg bort den tidigare ornamentiken och samtidigt bra eftersom vi nu kan se spår efter den, eftersom plankan bevarats. 

Det är ändå nästan 1000 år gammalt måleri! 

Plankan har med dendrokologi daterats till 900-talet. Jag undrar om den hörde till ett vikingstida tempel som sedan blev omgjort till en kyrka? Hedniska kultplatser har ju kristnats, så varför inte kulthuset också?

Broddetorpaltaret från Västergötland i koppar och ek. Ett antemensale från tidig medeltid. Fyndidentitet 114924, Inv. nr. 4674.

Petter visade också antemessaliet med bland annat kufisk text på. Det finns mycket att titta på där. I den nya utställningsformen så saknar jag altaret som plattan ska sitta framför. 

Dopfunten från Näs i Jämtland i furu daterad till högmedeltid. Fyndidentitet Fid. 93931, Inventarienummer 230032.

Dopfunden från Näs sn med Gunnar i ormgropen, bunden spelandes på harpan med fötterna för att söva alla ormar, men han lyckades inte… Avskräckande exempel med ett känt motiv för att folk skulle vilja bli döpta in i kristendomen! Det är fint hantverk i furu. 

Kram

Visning om monster & helgon igårkväll

Ibland klär jag ju ut mig på jobbet. Igår till katolik eller rättare sagt till Heliga Birgitta. Måste bara skaffa en guldmantel med blått foder… Huvudduken fick jag inte att funka så bra till första visningen, men till andra gick det bättre. 

Det var en kväll om Monster med Bo Erikssons som höll föredrag om sin nya bok Monster. 

Senmedeltida altarskåp med Kristus i dödsriket. Kristus står på en grön djävul.

Anna och jag  letade ”monster” i Gotiska hallen innan och vi hittade den här gröna sötingen. 

Olof och hans hedniske bror Harald.

De här två finns lite överallt ?

Favvomonster.

Berättade sagan med min lilla favvodrake. 

Gotiska hallen är magisk på senkvällen i mörkret. 

Kram

Dagens kyrkfönster 

De har verkligen lappat och återanvänt glasbitar när de gjort glasen 🙂 Ett streck lät jag bli att rita dit. Undrar om det är en sorts ”Anna-själv-tredje”? Ska göra en lättare nu. 

Kram

Nya senmedeltida ”Guldskinnstäcken”

Passa på att fram till mitten av sommaren se två nytillverkade kopior av de fantastiska så kallade ”Guldskinnstäckena” på Historiska museet. De nytillverkade är nu utställda i Gotiska hallen och ni kan läsa om de som organiserat tillverkningen av täckena på historicaltextils.org. Jag anmälde mig för att vara med och sy, men tiden räckte inte till den här gången.

image

Invigningen i onsdags.

image

Täcke från Dalhems kyrka i Småland. Foto: SHM.

”Guldskinn” kommer av de förgyllda skinnremsor som sytts fast över skarvarna mellan de olika tygfälten. Motiven med märkliga djur har orientaliskt ursprung.

image

Detalj av det nya Dalhemstäcket.

Det är ett fantastiskt jobb och det är en hel hop kvinnor som sytt varsinna delar av täckena. Det får mig att tänka på vad de som sytt pratade om – både då och nu. Vilka berättelser som är ”insydda” i täcken 🙂

image

Täcke nummer två är Skepptunatäcket från Skepptuna kyrka i Stockholm från 1500-talet. Det är alltså senmedeltid/renässans.

image

Skepptuna guldskinnstäcke. Foto: SHM.

Jag skulle gärna ha ett sådant ”täcke” hängandes på väggen 🙂

Kram

Lästips:

Två textilnördar http://historicaltextiles.org

Dalhems guldskinnstäcke. http://historiska.se/upptack-historien/object/96348-tacke-av-textil/

Täcke från Dalhem i sämre skick. http://historiska.se/upptack-historien/object/96085-tacke-av-textil/

Täcket från Skepptuna. http://historiska.se/upptack-historien/object/96349-tacke-av-textil/

Poddcast

Svartråttan så gott som rentvådd som spridare av Digerdöden i Europa – centralasiatiska vädret och gerbiler samt vi med våra domesticerade djur och lyxkonsumtion de skyldiga…

Vi hamnar gärna ibland kvar i en berättelse, lik den om att vi, den moderna människan inte skulle ha velat eller kunnat blanda sig med neanderthalmänniskan, som nu har visat sig vara fel eftersom vi träffades utanför Afrika och blev ihop vilket resulterat i att de flesta av oss bär på 1-3% av neandethalarna i våra gener. I början av 2015 verkar turen kommit till svartråttan att få sin historia ändrad. 

 

Foto från Allt om Vetenskap.

 
Ett forskarteam har studerat klimatet på alla de platser som pesten bröt ut på under den andra stora pandemin av pest som även kom till Europa. Den första pesten var den Justinianska pesten åren 541-542 e. Kr. och den tredje pandemin skedde i Indien. Digerdöden, med böldpest, lungpest och blodpest,  dateras till 1347-1353 men pesten höll i sig i ca 400 år.  Tidigare har vi fått lära oss att svartråttor, rattus rattus, bar på smittan och att loppor flyttade över den till människor och att detta hörde ihop med europeiska klimatförändringar på något vis. Resultatet var att miljoner människor dog under fyra århundraden, vilket i.o.f. fortfarande är sant.
En historia jag hört är att eftersom katten blev kopplad till häxor och dödad så spred sig råttorna och därav var det deras fel att miljoner människor dog. 

Nu visar det sig att det var för få råttor och att smittan inte kommit in en gång och stannat i en ”råttreservoar”, utan kommit i flera vågor österifrån, från Sidenvägarna, och anlänt via handelshamnar runt om i Europa med början på våren 1347 i Konstantinopel, dagens Istanbul. Råttorna kan alltså ha hållit liv i smittan ombord på skeppen och hoppat i land, men de var ingen reservoar, eller smittobehållare, för bakterien under alla år. Så även kom pesten via Norsk hamn i Bergen,och vägen ned genom Värmland till Sverige samt till Visby. Smittan, när forskarna tittat på medeltida skelett visar sig vara framförallt luftburen och då är lopppor imte ens med lika mycket i bilden. Det är alltså vår önskan att köpa varor från fjärran länder regelbundet som fått smittan, Yersinia pestis – en bakterie, att hålla i sig under så lång tid.  

Bakterien Yersinia pestis

 Bakterien identifierades 1894 av Alexandre Yersin och 1898 förstod Paul-Louis Simond i Mumbay att den spreds via loppor och sedan 1940-talet finns antibiotika som hjälp om smittan hittas i tid. Mycket finns att läsa om detta…

Karta från studien över pestens utbrottsplatser. http://www.pnas.org/content/suppl/2015/02/20/1412887112.DCSupplemental/pnas.201412887SI.pdf#nameddest=SF1

The Great Gerbil i Kazakhstan. Fotocredit: Dr Anne Laudisoit.

 
Gerbilerna i Centralasien, Kazakhstan, frodades av blöta vårar följt av varma somrar och med dem deras loppor med bakterierna. När vädret sedan inte var lika gynnsamt och gerbilernas stammar kollapsade så fanns det ett överflöd av loppor som måste hitta andra värdar att bita på och då valde de människor och t.ex. kameler… Sedan spred sig alltså bakterien, med några års fördröjning, runt omkring och spred ”Den stora döden” via människornas handelsvägar. Vi har helst inte velat skylla på oss själva i det här scenariot… och råttor passade väl bra antar jag och nu vill vi lägga skulden på gerbiler istället… men jag tror inte att gerbilerna heller hade för avsikt att döda miljoner människor genom att frodas härliga vårar och somrar och sedan drastiskt minska i gruppstorlek igen.
 

Inte bara råttor har setts som spridare utav pesten utan även judar. Här bränns de levande 😥Ur Nürnbergkrönikan från 1493. Källa: Wikipedia.

 Judarna var också oskyldiga till spridning av pesten! Vissa trodde att pesten var Guds straff för att människorna syndat. Astrologer tittade i stjärnorna och även hundar fick tydligen skulden. Vi människor kommer nog råka ut för fler pandemier och frågan är vilka vi skyller på då? Vi kan knappast skylla på gerbiler, loppor eller judar. Men det är bra att veta hur sjukdomar sprider sig! 
Läs mer:

http://blogs.biomedcentral.com/bugbitten/2015/03/16/rats-exonerated-reservoir-hosts-black-death/?utm_campaign=shareaholic&utm_medium=facebook&utm_source=socialnetwork
http://www.bbc.com/news/science-environment-31588671?post_id=10153812466034810_10153812466689810#_=_

Här finns en länk till studien: https://www.washingtonpost.com/news/morning-mix/wp/2015/02/24/after-8-centuries-rats-exonerated-in-spread-of-black-death-gerbils-implicated/

Studien är publicerad i PNAS: 3020–3025 | PNAS | March 10, 2015 | vol. 112 | no. 10; www.pnas.org/cgi/doi/10.1073/pnas.1412887112

Foto på gerbilen: http://blog.wellcome.ac.uk/2012/03/13/plague-in-kazakhstan/

https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Digerdöden#

http://medeltiden.kalmarlansmuseum.se/niva3/3-4-2xx.phtml?userid=0

Grisskogen-  Ålder: 1350-700 år eller 650 e.Kr.- 1400 e.Kr.?

Förra fredagen när jag var på Länsmuseet Gästrikland och tittade på deras forntidsutställning så blev jag förbryllad när jag läste deras dateringssätt Ålder : 1350 – 700 år. Jag blev även nyfiken på kvinnan som begravts på gravfältet i en kista. 

Grisskogen, Ovansjö, Gästrikland.

 
Vanligen skrivs dateringar arkeologiskt med en referns till ”År 0” och den  Gregorianska kalendern. Det kan vara 750 e.Kr. som vikingatiden börjar, där e.Kr. är ”efter Kristus”, det fiktiva året då Jesus ska ha fötts. Även om det inte var just då och det egentligen inte ens finns något ”År 0”, bara 1 f.Kr och 1 e.Kr. (om det nu finns två år 1…?) så är det ett välanvänt sätt att skriva dateringar för att få ett hum om tidsuppfattning.

Det var munken Dionysius Exiguus som på 500-talet räknade ut när den kristna eran skulle börja och som genom att börja med år 1 i stället för år 0 ställde till med förvirringen i frågan huruvida millennieskiftet för ett par år sedan ägde rum år 2000 eller år 2001. Den dionysiska ordningen ersatte den romerska, som utgick från staden Roms grundläggning – ab urbe condita – år 753 f. Kr. (Artikel i DN se län nedan).

För att komma bort från den kristna kopplingen började det under 1900-talets andra hälft även användas ”e.v.t.”, enligt vår tid, och ”f.v.t”, före vår tid, som är samma som den gregorianska tideräkningen men som inte nämner Kristus. V:et skulle kunna stå för ”västerländsk” tid istället.

Eller så inför vi en för jordens folk gemensam tideräkning med början för ”200.000” år sedan 🙂 Samtidigt kan vi byta till gemnsam dygnstid för jorden. Vi behöver även jordtid i relation till rymdresor. 

Om en utställning står i 50 eller 200 år, vilket i.o.f. antagligen inte är rimligt, så kommer dateringen med ’hur gammalt något är’ i utställningnen hela tiden bli mer och mer fel. Det blir även svårt att jämföra med andra texter. Samtidigt på visningar så använder jag t.ex. om Bäckaskogskvinnan/Kvinnan från Barum att ”hon är 9000 år gammal” för ”hon levde 7000 f.Kr.” och så visar jag att det står 7000 f.Kr. på skylten men att vi måste lägga på våra 2000 år.

  
Föremålen på den här glashyllan från Grisskogen känner jag igen som vikingatida. Men dateringen på gravfältet gör att gravfältet ser ut att ha använts i ca 700 år, med en början i vendeltiden om  ”1350 år sedan” är 650 e.Kr.  (Vendeltid 550-750 e.Kr.), vilket även står i grävrapportens namn, se nedan.  Som sista gång ska gravfältet ha använts under medeltiden, 1200-talet eller 1300-talet (eller till Ca år 1400 e.Kr.).

  
Det är spännande att gravfältet användes på 1200 eller 1300-talet och det står i texten om en kvinna som  på 1200-talet eller 1300-talet begravdes i en kista på det vikingatida gravfältet med endast ett eldstål som gravgåva. Varför begravdes, enligt texten, en kristen kvinna på ett gravfält från vikingatiden? Hon borde alltså egentligen blivit begravd på en kyrkogård. Det betyder att det inte är vanligt att hitta senare kistgravar på gårdsgravfält. Vem var hon?

  
Här ligger hon nu i alla fall. På ett museum i Gävle. Hon har, vad det ser ut som, även fått med sig en flintabit och en liten järnten/nål. Var hon kristen? Eller var de som begravde henne kristna? Hennes sista önskan kan ju ha varit att bli begravd på en hednisk gravplats eller bredvid den gård där hon bodde. Hade hon gjort något så att hon inte fick bli begravd på kyrkogården? Jag behöver låna rapporten 🙂

Kram

Lästips:

Per Thorén, 1994. Grisskogen : ett vendel- och vikingatida gravfält i Ovansjö socken, RAÄ 33, Gästrikland : arkeologisk undersökning : Riksväg 80, RAÄ 33, Ovansjö socken, Gästrikland 1994.

https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Vår_tideräkning

http://www.dn.se/kultur-noje/spraket/var-tiderakning-eller-efter-kristus/

http://arkeologigavleborg.blogspot.se/2009/11/ovanlig-ornamentik.html

Medeltidsmuseets höstmarknad à la Wåhlander

image

Var med på Medeltidsmuseums höstmarknad för första gången igår. Blev placerad brevid Snickarvikingen David Wåhlander och hans familj 🙂

image

David svarvar och han har just fått pris som årets hantverkare.

Jag har funderat över hur vi är släkt – är ju på något vis släkt med alla Wåhlander – och när hans pappa Stefan kom dit så föll allt på plats 🙂 David och jag är tremänningar. Våra pappor är alltså kusiner. Det är inte varje man får ny släkt! Känns bra i hjärtat! Antagligen hade vi varit mycket närmare varandra på vikingatiden, då vi tillhör samma ätt.

image

Eja kom förbi och tog visst kort på mig. Så jag snodde det från facebook 😉 Tackkram!

image

image

Visst ser det mysigt ut! Som om vi stod i det medeltida Stockholm på (nästan) riktigt. Önskar att jag hade haft tid att gå runt lite mer och fota och shoppa. Men det får bli nästa år.

Här kommer du till Snickarvikingens hemsida. www.snickarvikingen.se

Kram

Nålar för huvudduk

image

Förbereder mig för medeltidsmarknad och har tillverkat några huvudduksnålar av mässingstråd och två av silvertråd.

En guldnål hittades nyligen i Birkas hamnområde under Sjöhistoriskas utgrävningar. Så möjligheten finns att även vikingatidens kvinnor bar huvudlin med fastsatta med nålar.

image

Här en ”spiralhövdad” nål funnen i Yorknål.

image

Provade även att göra några hakar & hyskor 🙂

Kram