Etikettarkiv: runor

Varit på föredrag om runspråket – lätt som en barnbok att läsa…

Kommentera

Magnus Källström på Riksantikvarieämbetet och Runverket berättade om språket på runstenar och hur vi kan läsa dem 🙂

Runstenar och ortnamn är del av vårt språkmimne, berättade han. Det är 1000 år tillbaka och språket förändras hela tiden med nytt ordförråd, grammatik och uttal.

Hur mycket skulle vi kunna förstå? På Mälaröarna finns ett 60-tal runstenar och ca 70 runinskrifter.

I Sigtuna finns revben, som matrester kanske, som någon ristat in futharken på med 16 runor även om ljuden är fler. Magnus berättade om vokaler och konsonanter och kan man runorna så kna vi tyda runstenar utan problem! ?

Vi fick höra om flera runinskrifter på Mälaröarna och de som är på stenar är ofta resta av någon eller några till mina av någon. Personer vi hörde om var Torgisl, Sikniuter, Vik/Vig, Ingimod, Karl, Öpir som ristade, Geirlagir, Gerlög, Gudrik, Inga, Ragnfast, Erik, Torbjörn skald, Ingvar, Anund, Håkon Röde, Tolir och Gylla.

Men ord har även slutat anvädas eller ändrat betydelse, så små inristningar på tex smycken och metallbitar kan vara svåra eller omöjliga att tyda. Kanske har de till och med skrivit på något hemligt vis.

Ett sådant smycke kommer från Birka, grav Bj 552. Smycket har runor på baksidan i 4 rader och dateras till 800-talet. Det är inga skiljetecken och den är i stort sett otolkad. Kanske den varit en doftkapsel? För det är hål i. Vreds den runt när de skrev? Ska den läsas nerifrån och upp? Lite valfritt.

Jag har försökt läsa den för ett tag sedan och jag kan ju inget egentligen om fornnordiska språk, men det var kul att försöka 🙂

Runsmycke Bj 552. Foto: Gabriel Hildebrand, SHM.

Smycket framifrån. Foto: Gabriel Hildebrand, SHM.

”Dat ik uk nona” på andra raden och ”dig” på raden längst ned. Foto: Gabriel Hildebrand, SHM.

Från andra hållet. Foto: Gabriel Hildebrand, SHM.

Så här långt har någon kommit på Birkaportalen som jag försökt förstå:

þat ik uk (M) nona /
Det jag och Nona

snonk=uk(t)(i)unf(i) /
Snonk och till jungfru

sak a=rf hit(r)k /

þik/ på raden längst ned
Dig

Det är bara att jungfru borde nog varit mö eller liknande… Vi kan väl hjälpas åt? 🙂

Silverhänget påträffades under Hjalmar Stolpes utgrävningar av Birkas gravfält år 1877.

Det var ett spännande och lärorikt föredrag och jag ska absolut försöka läsa smycket igen 🙂

Kram

Läs mer:

Om smycket frpn bj 552 här.

Vikingaväktare?

Kommentera

På en runsten i Upplandsbro, U 617, står det om Assur. Denna runsten är kanske framför allt känd för att forskarvärlden använder den som ett bevis på att Assur värnade folket mot vikingar, dvs. att vikingar var pirater som man måste skydda sig emot. Runstenen är daterad till 980-1015 och är av granit.

U617. Foto (ingen fotograf nämnd): https://kulturbilder.wordpress.com/2013/07/28/runstenar-uppland-u-617/

Runornas översättning:

kinluk × hulmkis × tutiR × systiR × sukruþaR × auk × þaiRa × kaus × aun × lit × keara × bru × þesi × auk × raisa × stain × þina × eftiR × asur × bunta · sin × sun × hakunaR × iarls × saR × uaR × uikika × uaurþr × miþ × kaeti × kuþ × ialbi × ans × nu × aut × uk × salu

Lite modernare:

Ginnlög, Holmgers dotter, syster till Sygröd och till Göt, hon lät göra denna bro och resa denna sten efter Assur, sin man, son till Håkon jarl. Han var landsvärnare mot vikingar med Geter [?]. Gud hjälpe nu hans ande och själ.

Den allmänna tolkningen är med andra ord att ”Assur värnar landet mot vikingar”. I bloggposten från Kulturbilder kan vi läsa: ”Inskriften är den enda som nämner vakthållning mot vikingar”.

Judith Jesch tolkar dock runtexten på ett annat sätt, nämligen att Assur är en uikika × uaurþr, en ) ”vikingaväktare”!(min översättning från eng ) , eller på engelska ”a viking guard”, som skyddade mot pirater (1991, s. 58). Hon tolkar alltså uaurþr mer som väktare, eller varför inte ”vårdare” eller ”försvarare”, och i och med det är Assur, som son till Håkon Jarl, en viktig person. Assur, vars fru Ginnlög lät resa stenen till minne av sin man <3

Vilken tolkning är mest rätt? OBS. Jag har inte studerat fornnordiska språk… Vi vet att kejsaren i Konstantinopel hade ett Väringagarde av vad vi kanske skulle kalla vikingar…men ordet viking omnämns inte i österled. I östliga källor står det istället tex. Rus, Varjager och Väringar.

Första gången jag hörde om och såg Brostenen var på en Birkaguideutbildning och jag fotade stenen och mindes den så väl. (Vore kul om jag hittade fotot…).

Japp, där var foto. Från tiden då fotografier lämnades in för framkallning.

Det var därför lite omskakande att höra om den alternativa tolkningen av texten och så är det ibland. Det kan vara jobbigt att släppa taget om tolkningar och tänka i nya banor, men kanske är det nödvändigt ibland ändå 🙂 Orden vi använder formar vår historia och om vikingen är sedd som en ”hotande pirat” eller som en ”person som skyddar” landområden mot pirater ger två helt skilda historieberättelser!

Kram

Lästips:

Judith Jesch, 1991. Women in the viking age.

U617:

http://www.svenskarunstenar.net/uppland/u617bro.html här.

https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Brostenen här.

https://kulturbilder.wordpress.com/2013/07/28/runstenar-uppland-u-617/ här.

Runlek

Kommentera

Tillverkar runor att ”leka” med på Vikingasommar i bra samarbete med min nya arbetskamrat. Det blir en del av Heimdalls station, guden som lärde människorna om runor och en av runätterna är döpt efter honom. 

Jag undrar just hur många som kunde läsa och skriva med runor under vikingatiden? Det finns ju små runpinnar på ben, tex. matrester, nästan som små sms…

Det kommer bli en toppensommar med alla nya museipedagoger som ska jobba <3


 

Kram

Jötunvillur – runkod som knäckts

2 svar

Att runa betyder hemlighet berättar jag om nu och då, men att de även användes för att skriva kod när de skrev, eller lekte med, runorna brukar jag inte berätta så ofta. Runorna har ju olika namn och nu har en norsk runolog, Jonas Nordby, knäckt koden ”jötunvillur” som jag inte ens kände till. Det var en nyhet 2014, men jag missade den…

Tänk om de lärde ut runor lite som i en skola, där runnamnen skulle memoreras, och om alla då kan läsa och skriva så går det ju inte längre att skicka hemliga meddelanden… Men om två personer, eller familjer, kommer överens om en kod så blir det ju hemligt igen 🙂 Kodknäckaren menar dock att han tror att koden mest var till för att lära sig runnamnen.

image

Photo: Aslak Liestøl/Museum of Cultural History, University of Oslo, från www.sciencenordic.com/mysterious-code-viking-runes-cracked, se nedan.

Här är runpinnen med två mansnamn i både vanliga runor och i jötunvillur.

image

Runkoden jötunvillur går ut på att byta ut runtecknet med det sista ljudet i runnamnet. (Illustrasion: Jonas Nordby, från forskning.no, se nedan).

image

På det här runbenet står det Kyss mig i kod. Hemlig kärlek i Sigtuna kanske? Dateringen är 1100-1200-tal och skrivet i den vanligaste medeltida runkoden (cipher runes). En variant kallad isrunor. (Photo: Jonas Nordby).

image

Sifferkoden är ett system som delar in runealfabetet i sina tre delar/rader. Antal streck på vänster sida av tecknet visar vilken del av runealfabetet man skall leta sig fram i. Strecken på höger sida berättar vilken placering runan har i sin /delrad (Illustrasion: Jonas Nordby, från forskning.no, se nedan)

Sifferkod 🙂

image

Det här runbenet från hamnen i Bergen är roligt då linjerna i skäggen utgör det kodade meddelandet! Vad står det, undrar jag? (Photo: Aslak Liestøl/ Museum of Cultural History, University of Oslo).

Kram

Lästips:
http://sciencenordic.com/mysterious-code-viking-runes-cracked

https://en.m.wikipedia.org/wiki/Jötunvillur

http://www.theguardian.com/books/2014/feb/12/ancient-viking-code-deciphered-runologist-jotunvillur

http://forskning.no/arkeologi-historie-sprak/2014/01/loser-vikingenes-runekoder

Målat idag – vår låtsasrunsten har fått lite kärlek

Kommentera

Saker jag gör på jobbet… Idag både museipedagog och rekvisitamålare!

image

Lagat alla gula hål efter små barnfingrar… Nu ser den ut som ny igen! Flera barn och lärare kom förbi och tittade och eftersom att den ofta fotas så känns det bra att den inte längre ser så skamfilad ut.

image

image

Undrar just vad ordet ”skamfilad” har för ursprung…?

Kram

Tog en spindel inne i morse och åkte sen till jobbet och pratade om Pireuslejonet

Kommentera

Vi har gigantiska spindlar på Helgö. Fångade en inne nu på morgonen och hade lägligt en artikel om Helgö nära till hands.

image

Nu är jag på Historiska och har just haft en engelskavisning om vikingatiden för fina turister och därefter en visning av ”Massakern” för en herre.

På engelska visningen berättade jag om skriftliga källor till vikingatiden och började vid Pireuslejonet <3 image
På lejonet står det om Hotse bonde och om svear. Thorgunn Snaeldal har just kommit ut med en ny artikel om tolkningen av de tre runslingorna från 1000-talet.

image

image

image

image

image

Nu blir det snart en till engelskavisning och sen hem och fira mors dag.

Kram

Völva på Kulturnatten

1 svar

Igår natt var det dags igen för Völvan att närvara på Historiska museet. Det blev många fina möten och en intressant kväll och natt.

image

Foto: Katarina Nimmervoll, SHM.

Runorna gjorde sitt arbete och var hjälpsamma och staven – völvans stav och som namnet völva kommer av – stod brevid mig men är inte med i bild.

image

Stolen i original från Suntaks kyrka. De äldsta delarna är från 1100-talet, vilket gör stolen till en av sveriges äldsta möbler 🙂 (Foto:http://www.nemo.nu/sagabo/cabin/platser/stolen.htm).

Kram