Etikettarkiv: vikingatid

Fem timmar vikingatid idag

Idag hade jag först tre visningar i utställningen ”Vikingar” på Historiska och alla tre grupperna var härliga ungar.
Direkt efter den tredje visningen fick vi vidareutbildning inför vikingasommar med Charlotte Hedenstierna-Jonson och det var som en vitaminkick!

image

Det är härligt och jag är tacksam över att få arbeta med och lära mig av en så kunnig och sympatisk person.

image

Min fina arbetskamrat Disa antecknar och allas anteckningsblock och pennor gick varma. Jag lyckades få ihop 15 sidor anteckningar… 🙂

image

Härliga Elin framför Birkamodellen. Bilden på Björkö i bakgrunden har jag varit med och valt :-).

Jag tror det kommer bli en bra Vikingsommar på Historiska 🙂

Kram

Den gyllene hjorten från birkagrav Bj 832

I fredags var jag i textilmagasinet på Historiska museet och hjälpte Amica att plocka tillbaka textilier efter visningar vi haft. Ett favoritföremål är den lilla guldhjorten ifrån grav Bj 832 från Björkö. Agnes Geijer döpte den till Stickerei 16 – St 16.

image

Den tillbakablickande hjorten, som är tillverkad i guldtråd, sitter ihop med en bit posament i spunnen silvertråd. Motivet med en tillbakablickande hjort förekommer även på de s.k. Hedebymynten. Inga Hägg menar att hjorten suttit på en liten sidenbehållare som sannolikt fungerat som relikgömma. Hjorten är inom den kristna konsten en sinnebild för den troendes längtan efter Kristi nåd. Relikfickorna i Birka (även i Bj 735) är enligt Hägg tillverkade av samma sidenmaterial och har samma typ av prydnadselement som kaftanplaggen i samma gravar.

image

I håligheterna och i ögat har det suttit, och sitter fortfarande i en av håligheterna, glimmer.

image

I den här lådan ligger lite fler bitar av posament och glimmer ifrån graven och i graven ligger även många fler posamentarbeten i spunnen silvertråd,vid huvudet, på vardera axel, mellan två ringnålar och lite till. Det finns även ett till stickeri – St18- som föreställer något litet djur.

image

På ett träföremål finns även en posamentplatta.

Graven som hjorten är en kammargrav och en ”krigargrav”  med häst. Personen hade fått med sig svärd, sköld, vapenkniv och pilspetsar och det gör att graven tolkas som en mansgrav. Även hästen i graven hade fått fint bling – ett dekorerat träns.

I kanten på kammargravsnedgrävningen satt ett spjut instucket, vilket förekommer i flera gravar. Spjutskaftet bör ha stuckit upp ur marken när graven täckts igen.

image

Till personens dräkt, eller i graven, ligger även en stor, dekorativ dräktnål samt guld- och silverfoliepärlor. Bild från SHM.

Lästips:

Agnes Geijer, Birka III.

Holger Arbman, Birka I, text och tafeln.

Inga Hägg, Härskardräkten i Birka, i Dragt og magt.

Andreas Nordberg, Vertikalt placerade vapen i vikingatida gravar, i Fornvännen 2002.

Allahringen från Birkagrav Bj 515

För några dagar sedan tittade vi, jag, Sebastian och Ragnar, på Allahringen i svpelektronmicroskop 🙂 Det mäter även ämnena som finns i materialet samtidigt som fantastiska förstoringsbilder fås.

image

Vi var på universitetet och Arrheniuslaboratoriet. Ringen är ett ikoniskt föremål och jag har fjärilar i magen!!! Undrar vad kvinnan som en gång fick med sig ringen i graven tänkte när hon bar den? Tänkte hon på Allah eller var det endast en ring med en fin sten?

image

Så här ser microskopet ut och den tar superförstoringar.

image

Ringen sitter på en liten ställning och nu har jag just fått äran att sätta in den i maskinen och vakta den med mitt liv!

Vi vill bland annat ta reda på vad det är för sten, om det är en ametist eller inte, samt titta på legeringarna i ringen, tex. hur många procent i silver och koppar metallen består av.

Vi vill även så småningom låta läsa texten på ringen igen, men för det behöver vi en forntida ”arabiskskriftexpert”- kanske en kuf? 🙂

Kram

Bälte till We call them Vikings

Nu har jag sytt färdigt och gjort klart allt som ska till del 2 av utställningen ”We call them Vikings”.

image

Smidde bältespännet under Vikingasommar på Historiska och hoppas smida mer i sommar. Läderremmen har jag köpt på Slöjddetaljer och smörjt in med min egen Lokes läppsalva.

image

image

Jag sydde ihop bälteremmen med vaxad lintråd. Remhållaren i läder kunde även vars tillverkad i järn under vikingatiden.

image

Behöver öva lite mer på ringspännen i järn 🙂 Men det här är max för vad jag kan!

image

Små ringspännen i silver gör jag efter fynd från Birka. De har suttit i sprundet halsöppningen eller möjligen i en tunn sjal runt axlarna eller som huvudbonad.

Utställningen i Sydney heter ”Vikings –
Beyond the legend” men jag vet inte ännu vad den i Madrid kommer att heta.

Här är ett foto från nätet 🙂
http://royalbcmuseum.bc.ca/assets/We-Call-Them-Vikings-Wardrobe-Interactive.jpg

Kram

Posament från birkagrav 944, del 2

Nu har jag provat med två meter spunnen silvertråd, diameter 0,3.

image

Det blev kort och den vill vrida sig!

image

Det var stelare att arbeta med än tenntråden med lite silver i.

image

image

Här är en del av fyndet i sin ask.

 

 

Tyget som posamentet satt på är en damast från Kina – Han perioden. Det är hasplats silke, dvs. inte spunnet och vävt i tuskaft fast med mönstereffekt. Det är sedan tryckt eller målat på något vis med guld. http://mis.historiska.se/mis/sok/fid.asp?fid=617937&g=1Kram

Posament från bj 520, 832 och 957

Har provat Josefinakunten med dubbel tenntråd.

image

3 m, 0,35 diameter tråd. Det blev 20 cm.
Posamenten är funna i vikingatida kammargravar tillhörande personer som begravts med krigsutrustning och 832 även en häst. Jag undrar vilka de var och vad de gjorde under sitt liv. Var de reste och hur de såg ut i livet med sina så fint dekorerade kläder.

Kram

Posament från birkagrav Bj 944

Tillsammans med Sebastian skriver jag lite om posament. Eftersom jag är delad mellan teori och praktik så har jag gjort lite själv också 🙂
image

Den blev fin men skulle ha varit längre och med dubbel tenntråd som fyndet.
image

Fyndet är dessutom tillverkat dragen silvertråd som spunnits runt en silkestråd.

Posamentet satt fast på ett sidentyg som kommer ifrån Kina och det var  målad eller tryckt med guldfläckar.
image
Sida ur Birka III, Geijer. Nr e är mönstret på posamentet 🙂

Graven tillhörde en man som blev begravd på Björkö/ Birka på 900-talet.

Kram

Vikingatida hängselkjol: Viking women, Clothing, Aprondress (smokkr)

Ibland pratar jag och mina vikingainspirerade vänner om att försöka återskapa en grav – att göra allt som finns i graven och på så vis få en ögonblicklig dräkt – så gott det går 🙂

På bilderna har jag hängselkjolen från birkagrav Bj 835. Det är yllekypert.
image

Till den borde jag sy en goffrerad/finveckad särk!!! Vilket jag vill hinna göra nu i vår 🙂

image

image

Observera att pärlorna hänger i den övre delen, vid nålfästet, i spännbucklan, vilket är vanligast bland fynden. Nålen pekar nedåt mot hängselkjolen. Egentligen borde nålen sitta i bucklan så att när jag syr en minimal ögla så hänger bucklan ned ca 2 cm på tyget. Det finns nötningsspår på fynden som gjorts i Birka.

image

Hängselögla som går över axeln. Lite ovanligt med ullögla. De flesta är i linne. Till hängselkjolen hör även ett sidenband antingen för att hänga något i eller för att kanta hängselkjolens övre kant.

Det finns i graven även bland annat ett hänge med en tillbakablickande hjort och ett sköldhänge i silver.

Jag undrar ibland hur de planerade sina kläder om de var rika under vikingatiden och hur fattigare kanske hade ett plagg som de älskade. Hur såg en hel garderob ut? Hur hela eller trasiga var kläderna? Hur skarvade var kläderna? I Hedebys hamn hittades trasiga, lappade delar av kläder. Men även rester efter tillskärning.

Efter Inga Hägg, Kvinnodräkten i Birka, s. 45, för beskrivning av textilfyndet till hägselkjolen, vilket Hägg kallar kjol, och s. 130 för bild på öglan.

Bra sida om hängselkjolar! http://urd.priv.no/viking/smokkr.html