Sigtunamannens kläder – DNA-vikingen

Det här är ett av de roligaste projekt jag gjort. Fick jobba med Oscar Nilsson och Vikingaliv, numera The Viking Museum.

Jag får många frågor om dräkten och om mansdräkter under vikingatiden, så tänkte berätta lite hur jag tänkte här. Får fylla på lite vartefter.

Det fanns ju ingenting i graven, så kläderna är bestämta utifrån Orscars önskemål om ”bondekläder/arbetskläder”, mina tankar om en enklare vikingatida mansdräkt utifrån olika fragmentariska fynd samt efter önskemål och godkännande från beställarna.

Mannen begravdes på det första/äldsta gravfältet i Sigtuna, så jag lekte med tanken att han hade varit på Birka och han har därför fått ett birkabälte.

Det här bältet är ungefär lika dant.

Skjortan i hampa är för att den skulle vara slitstark. Det är en enkel, geometrisk skjorta med fyrkantskilar under armarna.

Han fick en enklare omlottjacka för att jag tyckte att det skulle vara fint.

Fynd av omlottjacka finns det fragment från i Hedeby/Haithabu. Men de förekommer även på äldre bilder som smycken och guldgubbar. Mönstret bygger på att det ska bli så lite tygspill som möjligt.

Byxorna är utan fötter och en variant på Hedebybyxfragment och Torsbjergbyxan.

Mönstret är ur en bok av Kania. Jag ska leta fram ett bättre mönster men det finns massor av mönster på m tet och Susanna Broomé säljer mönster.

Det finns ju inte så många byxfynd och Oscar ville inte ha benlindor. Byxorna är växtfärgade med efterbad av valnöt.

Dessa byxor är också på sätt och vis lättare att sy fast på en skulptur eller en död person, med de två raka sömmarna hela vägen uppifrån och ned baktill.

Skorna är enkla vikingaskor i getskinn. Han fick mina skor ? Det finns lite olika mönster. Jag gillar att sy dessa från Jorvik med spetsen bak. (Jag minns inte var mönstret kommer ifrån…Hittade det igen på Pinterest. )

Han fick en liten socka i skorna. Jag ska leta efter skorna bland mina papper.

Han fick även ett halsband med tre pärlor för att vi tyckte det behövdes något i halsen ?

Mössan bygger på senare fyrkantsmössor och det blå broderiet var för att det finns band runt huvudet på personer i Birka, även om de är bevarade för att de är av metall, Ulrika ville att det skulle se lite ompysslat ut på mössan.

Det var inte helt lätt att komma på hur han skulle se ut.

Det var inte heller helt lätt att sy fast kläderna på dockan.

Jag tycker han blev fin och han kommer för alltid påminna mig om min vän Roger Wikell, som kunde ha varit hans släkting.

Från Rogers facebook.

Kram

Tidigare bloginlägg

Klappenrock:

Liten “klappenrock” till Allan

Byxor:

Vikingabyxor och hur de blev i tv…

Bälten: https://linda.forntida.se/?p=11185

Breda vikingabälten?

PS. Jag får återkomma med bättre länkar och lite fler mönster.

Björkö i mitt hjärta

I fredags var jag på Björkö och jag, Veronica och Tina gick på en riktigt lång långpromenad genom Hemlanden. Samtidigt som det är så vackert och jag älskar den där ön, så är det sorgligt att det växer igen på så många ställen.

Svarta jorden är öppen och här syns arkeologernas grävning från förra året som ett blommigt sträck. Allt vi gör påverkar marken och växtligheten. Stadsvallens förlängning som klippts de senaste åren syns också som en böjd gräns. I mitten är ett dike. Bakom ligger Hemlanden – det största gravfältet på Björkö.

Det är enar, små granar och sly överallt i Hemlanden. Det går knappt att ta sig fram på vissa ställen och det var svårt att orientera sig. Ett fel KA Gustavsson gjorde var att de planterade in alla björkar samtidigt och det betyder att de nu är så gamla att alla kommer att ramla inom en väldigt kort tid.

Många har redan fallit och det kommer bli många rotvältor att ta hand om framöver.

Förutom sly och annat så finns det många fornlämningar kvar att upptäcka. Hamnlägen, vågbrytare och naust, sk. båtuppläggningsplatser, som inte inventerats ordentligt. Här är en lång arm längs vattnet med massor av sten.

Vi hittade, om än en liten, ny grävning mitt i en grav. Det ser inte ut som om en ko flyttat på stenen.

Det är intressant hur det inte växer på vissa ställen, där marken är så hård.

Det finns både stora och små husterrasser som inte mätts in.

Vi picknickade och badade i Korsham. Det var en magisk dag trots allt.

Det var rosa små blommor i vattnet överallt.

Och det fanns även kvar några gula näckrosor.

På botten låg på ett ställe även de märkligaste små gröna bollarna ? Ingen aning om vad de är.

Det var så skönt i vattnet och jag trotsade min rädsla och simmade ut en bit med tjejerna.

Sen hörde vi korna och efter ett tag kom de ner till Korshamn. Det är kvigor med kalvar. Jag är, ska jag erkänna, lite rädd för dom. De är så otroligt stora!

De har det himla bra på Björkö. Det här med betesstöd och hur EUbidrag fungerar för öns bönder skulle behöva ses över tillsammans med SFV och en person kunnig på kulturmiljövård. Det behövas stora insatser i Hemlanden de kommande åren, och då är det bara ett av alla gravfält på Björkö.

Veronica i ett känt naust ? även om det nu knappt syns.

Ja, det är inte lätt att hitta på ön med hjälp av skyltarna…

Den gamla ”medeltida radbyn” saknar många hus och nu vet vi ju att det finns vikingatid även under den. Det är lång kontinuitet.

En älskad vy!

Det blev en fantastisk dag med överaskningsfest på kvällen för Veronica som fyllde 50 år! Grattis ?

Kram

Om det hotade Världsarvet Birka-Hovgården i TV4’s nyhetsmorgon

Fick med mig allt hem från Åland och kom hem 22 på söndag kväll och Veronica och jag förberedde oss för morgonnyheterna på TV4.

Förutom mina uppsatser, bl.a. min magisteruppsats, och några artiklar så har jag ju skrivit en rapport för Riksantikvarieämbetet 2004/05, om vad som har hänt på Björkö under 1900-talet, med intervjuer av flera som under åren verkat på ön, samt de familjer som bott på ön i många generationer.

Björkö är (i varje fall troligast) platsen där det vikingatida Birka låg med sin tidiga vikingastadsbildning och tusentals gravar och aktivitet i vattnet runt omkring ön. Det finns dessutom fortfarande mycket att upptäcka på den förhållandevis lilla ön i Mälaren.

Så 5.30 hämtade en taxi oss, så vi kunde berätta om den eftersatta vården av Björkö. Det finns såklart massor att säga och ta upp och jag är glad om det hjälper lite grann i alla fall!

Världsarvet Birka-Hovgården har inte tagits om hand ordentliget, eller fått de resurser som krävs de senaste åren och det är bra att det uppmärksammas. Oftast så är världsarv hotade när det är krig, men så är ju inte fallet här.

Björkö och även Hovgården på Adelsö, är värd all vård som krävs. Det vore fint om det kunde kännas inbjudande och välvårdat när besökare från hela världen tar sig dit.

Jag har ju tex. bland annat för länge sedan guidat Islands talman där, bröllopsgästerna när Kungen och Drottningen firade silverbröllop och NHL Vancouver med bröderna Sedin där ute, för att nämna några.

Björkö/Birka med Hovgården, är en viktig kulturmiljö för Sverige och ett av våra ansikten utåt men även viktigt för kunskapen om vår egen historia.

Kram

Lästips:

Justus Bennet, 2019. Birka och Kongernes Jelling. Lika men ändå olika. Jämförelse av två viktiga vikingatida platser och den publika verksamheten samt tillvaratagandwt av platsernas historiebruk. B-uppsats i arkeologi, Göteborgs universitet.

Linda Wåhlander, 2004/2005. Björkö under 1900-talet. RAÄ. (Ej publicerad men tryckt i 50 ex.)

Länk:

https://www.tv4play.se/program/nyhetsmorgon/12380215 här.

Till Saltvik på Åland själv med släp

Nu har jag varit till min första vikingamarknad själv med släp. Har lite resfeber och lite kaos i huvudet när jag skulle packa men fick med mig det mesta ?

Det kändes skönt att vara framme i tid till färjan i Grisslehamn.

Supervamt blev det i helgen men jag är oerhört tacksam över att det inte regnade!

Fick hjälp att lyfta upp tältet och bygga ihop bord, så det är jag också glad över. Tack ni som hjälpte till ? Även glad att jag har ett litet ”vikingakök”. Ska spara till en trefot nu bara.

Det blev mysigt med sängen. Tycker om att sova därinne.

På kvällen efter gillet var det en ceremoni. Fibulas marknad i Saltvik firade 20-års jubilem i år ???

Det är så kul att göra iordning. Det är lute som att leka affär som barn. Jag och min kompis hade en affär i deras syrénhäck på Svartsjölandet. Vi satte upp plankor mellan grenarna och sparade matkartonger i massor. Det var verkligen härliga somrar.

Lite mer ordning på bordet blev det vartefter ? Det tar lite tid att få till det. Skulle vilja göra ett till bort för hantverkande till nästa år.

Fick plats brevid Medeltidsmode och det var underbart, för nu hann vi prata lite. Ofta hinns det ju inte med under Gunnes gårdsmarknaden.

Under dagarna var det stridsuppvisning med Huskarlarna, lekuppvisning med Glima, en gycklare och så sagoberättande med Jerker Fahlström.

Holländarna var där igen och flera andra band och musiker. Det är så härligt med allt liv, musik, ljud och sorl.

Ett ryskt tjejband, Idisi, med en danserska på styltor var supercoola!

Kunde inte handla så mycket i år men en korg och kryddor köpte jag. Korgförsäljerskan tog kort på mig ?Skulle vilja köpa sagorna också, men det får bli en annan gång.

Tappra besökare och de som uppträdde. Jag fick i alla fall skugga och sen en resorb av grannen ?

Bad i solnedgången. Det ena jobbiga var att veta att min katt c a rit borta sedan i onsdags, men han kom hem nu 2.50 i natt ? Hungrig och smal.

Och när jag kom tillbaka fick jag havsabborre med remouladsås på smörgås! Så supergott. Så tack grannen för matlagningen ? Tur jag hade med mig köket ?

Fint sällskap från Årsunda ?

Och sen blev det liten samling runt elden och den stekta fisken. Han stekte två kilo ”byxfilead” abborre och jag köote med mig två kilo hem av fiskaren dagen efter. Så nu finns det fisk i frysen.

Holländaren lärde oss att blåsa på elden med hjälp av pekfingrarna och tummarna. Det blir som en liten blästerstråle! Tydligen kan man smälta järn med den tekniken om man är tre och skicklig!

Det är något speciellt med kläderna, pratet, musiken, kvällen och elden som känns så naturligt och från forna tider.

Hjälpte Veronica med en undersärk. Inte idealiskt att klippa tyg i hettan så vi fick klippa ut ryggen lite till.

Kedjor från Helsingborg sn, Filborna i Skåne. Foto:Gabriel Hildebradt.

Fynd från Hälsingtuna sn, Tolsta i Hälsingland. Foto:Gabriel Hildebrandt, SHM.

Kedjegarnityr från Hablingbo, Gotland. Foto: Elisabeth Pettersson, SHM.

Googlade dräktkedjor en stund. Den nedersta är från Gotland. Ska skriva lite mer om kedjor tänkte jag.

Vikingafrukost 🙂 Gjorde även lunchen på morgonen. Det var bara grannarna som använde mitt vikingakök. Jag var för trött på kvällen… Äppeljuicen från Åland hjälpte mig genom dagarna! Åh, vad god den var!

Kram till alla och Tack Fibula för en fantastisk matknad!

Hängselkjol inspirerad av bj 511

Har sytt en hängselkjol till mig själv också och ville prova snodden längs kanten sydd i samma riktining som snodden. Nu z-spunnet. Hade inte så mycket tid så har fuskat de långa sidsömmarna på maskin = helgerån… Men jag lovar att sy dem senare för hand ?️

I grav bj 511 finns det flera linneöglor och en lite grövre diamantkypert som verkar höra till hängselkjolens överkant. Kanten är dubbelvikt och längs kanten sitter det en snodd.

Tyget räckte inte, då jag ville göra en vid hängselkjol den här gången, så en av sidkilarna fick bli på tvären. Det blev lite rynkat när jag sydde ihop bitarna, men jag hoppas det drar ihop sig när jag tvättar den. Får stryka lite också.

Foto: SHM. Jag tror det är det här fragmentet som menas.

Ur: Hägg 1974.

Jag tycker det blev fint. Tog två olika garnfärger till snodden, då det såg så blekt ut med den ljusa bara.

Det fanns flera olika textilfragment i graven.

Det finns tre större bitar siden från graven samt några små. Bland annat ett sidentyg (S4) i sidenkypert, en dubbelvarp, med en fållkant.

En sidenbit har en längsgående söm och Hägg tolkar det som ett plagg som burits under hängselkjolen men ovanpå särken (Hägg 1974:70). Undrar just vad det var för plagg? Se Häggs teckning ovan för placeringen under spännbucklan.

Samt ett fyrskaftad, kraftigt valkat, ylletyg.

I en montering ligger flera olika textilfragment, bland annat linnelärft, fyrskaftad yllekypert och eventuellt sidentyg.

Kvinnan blev begravd i en kista och hon bar ovala spännbucklor, ett till spänne, en dräktspänne i form av ett kors.

Foto: Gunnar Andersson, SHM.

Hon verkar inte ha haft pärlor till dräkten.

Jag fållade hängselkjolen med en Hedebysöm, mest för att jag tycker om att sy den 🙂

Tyget har jag köpt av Susanna Brommé och hon har färgat det i efterbad tror jag, så det är en lite blekare laxfärg. Får komplettera med ett foto när jag har den på mig sen 🙂

Kram

Hängselkjolar i tuskaft och snoddar

Många hängselkjolar återskapas i diamantkypert eller någon form av kypert, men det finns även hängselkjolar i rips och olika tuskaft.

Linnetyget, i tuskaft, i bj 563 har tolkats som en omlotthängselkjol med röd dekorativ snodd upptill, över stygnen.

Hängselkjolarna i olika yllerips och ylletuskaft som fått betäckningarna W22, W24, W28, W29 och W33 och finns i gravarna:

W22 – bj 835, bj 946 och ev. bj 987 (fin, mötkblå ylle)

W24 – bj 954 (mörkblå yllerips)

W28 – 1090 (mörkblå yllerips)

W29 – bj 839 (mörkblå yllerips)

W33 – ev. bj 1090 (randig i blått och brunt, 5 mm ränder)

Min gula hängselkjol är i tuskaft och nu har jag sytt en cerics till Vikingasommar.

Flera av hängselkjolarna i Birka har en snodd upptill och åtminstone en har en snodd en bit ner från vikkanten. Så jag dolde stygnen med en snodd i lite ljusare färg.

Jag borde kanske ha valt en snodd längs kanten upptill efrersom den är i ylletyg, som fyndn, men stygnen blev så synliga att jag valde att sy fast den en cm ned, över dem.

Snodden blev S-snodd, och jag vek bara garnet på mitten och tvinnade ihop det. Jag sydde fast den ”åt andra hållet” som z stygn. Ska prova båda varianterna. Tyckte det här blev lite fint 🙂

Vill man vara mer HK så kan tyget vara mer ripsartat och kanske mörkblått ?, men det här är fint och bekvämt tyg som är lite ihopvalkat och jag tycker om färgen.

Nu ska den bara pressas och lämnas på måndag. Håll tummarna för att den passar!

Kram

Lästips:

Inga Hägg, 1974. Kvinnodräkten i Birka. Uppsala.

På sommaröppetmarknad i Årsunda

Åkte till Årsunda i lördags för Årsunda vikings final på deras sommaröppet. Jag packade bilen så lite som möjligt och drog iväg. Hann upp precis till 11 och fick upp smycken och pärlor ute i solen, men det blev för varmt, så jag fick flytta in under tak.

De nya pärlora från Järvsta i Valbo sn var med och de jag hade med mig tog slut ?

Ulf berättade om jaktdjur för besökarna och det var lärorikt. Jag fick ju första parkett i två dagar, så nu kan jag lite om djurbajs och spybollar…

Gissa bajset ?

Min granne, Lars-Ivan, tillverkar riktigt bra knivar.

Även pyttesmå! Det vore något för ett dockskåp ?

På söndagen kom Louise Ström dit också som tillverkar band och säljer bandsatser, så du kan väva klart själv. De som fick prova var så glada för att ha vävt en bit.

Besökarna fick flera aktiviteter och lekarna är alltid uppskattade ?

Han som hoppar upp ska ta sig ner och plocka upp en socka med munnen utan att nudda marken…

Kasta vedträ med baken… Jag kan säga att jag tröttnar aldrig på att se dessa lekar ?

Det var för varmt för hängselkjol. Behöver sy en naturfärgad särk att ha varma dagar.

De erbjöd även tenngjutning och många barn kom och köpte pärlor till sin nya orm ?

Det var så vackert ner mot vattnet med björkar, älggräs och tistlar. Det här motivet skulle jag vilja måla i torrpastell, så jag tog många foton här.

Foto:Richard Schill.

Richard Schills foto på blommorna uppe vid långhuset.

Foto:Richard Schill.

På kvällen var det gille inne i långhuset. Det är något speciellt med att sitta tillsammans och äta och sjunga, prata och skratta i den här miljön. Det är som lättare att föreställa sig forntiden när det är som att vara i den, även om det naturligvis inte finns trälar på Årsunda… Så helt samma är det ju inte ?

Vi fick god mat och jag hade med mig två små flaskor mjöd ? Det är så gott!

Vy från bostadsdelen in i hallen.

Elden i bostadsdelen tänds av Eva så folk hittar in att gå och lägga sig.

Tommy och Annelie i eldskenet ? Tänk om man hade kunnat ta kort på vikingatiden!

Foto: Anders Wik

Jag är så glad över helgen. Det blev som en minisemester och nu längtar jag efter att åka till Saltvik på Åland.

Kram

På Skansen med mamma

Igår var en så fin dag med mamma på Skansen.

Vi skulle dit för att hämta ägg och så gjorde vi en dag av det.

Det var lagom varmt och soligt. Tänker att det är fantastiskt att det finns ett ställe som Skansen. Det har förändrats mycket de senaste åren. Fler av de som arbetar är klädda i äldre kläder och det står rekvisita framme på flera platser vilket gör det lite mer levande. Undrar vad de har för planer för framtiden för Skansen. Nu märktes det att var högsäsong med musik och rollspelande.

Träffade Nathalie som jobbar där och snart är hon en fantastisk lärarinna ??

Vi gick till fäbovallen. Det är så fint där och djuren har det bra.

De har hedemorahöns och mamma får ägg emellanåt. Igår bytte vi ägg mot bullar och undulatfrön ? Kossorna är också så fina.

Det var fullt med folk.

När vi hämtat äggen gick vi runt lite. Stannade vid renarna. Den här hannen är fyra år och han har en enorm krona!

Vi lyssnade på guidningen en stund och tydligen kan de hitta lav 70 cm under snötäcket och klickljudet på bakhovarna är till för att de ska kunna hålla ihop i dimma mm.

Det var tre små kalvar varav en är vit.

Efter att ha ätit våfflor med jordgubbar, mjukglass och vit choklad så gick vi till Oktorpsgården.

Jag önskar att mamma och jag kunnat bo så här.

Kullersten ?

Inne på Skånegården fanns tvättstugan ?

Och vi hittade Lilaf där som ska komma och jobba på Vikingasommar om två veckor ?

Vi fick en egen lite guidetur och hon visade oss syndare- och kyrkskåpet!

Det blommade stockrosor överallt ?

Det ser ut som om jag håller flickan i handen ? Gatan såg mer bebodd ut än vad den brukar göra med rekvisitan.

Helt otroligt vackra stockrosor hittade vi inne på en innergård.

En man från Florida tog kort på oss ?

Vi bara måste ha en vägg med stockrosor hemma.

Var lite nervös över att bära runt på äggen men nu har de hamnat i äggkläckningsmaskinen, sedan tar en sur höna hand om dom, så får se vad det blir för små liv framöver som vi hämtade.

Kram

Vill ni se mammas höns så titta på Barbros hönsgård. http://kackel.halm.se