Två olika mönster – en geometrisk och en på lite på skrådden.
Det kan vara hur enkelt som helst att sy och klippa. Men sen vissa gånger så har jag supersvårt att bestämma mig. Ska jag välja geometri eller ” skräddat”? Hur får jag bäst ut delarna ekonomiskt i tyget? Så jag ritar och suddar, ritar och suddar…
Vad har du för idéer om järnålderns klappenrock?
Kram
I en offerlund i Thorsbjerg har det hittats en tröja och två par byxor från järnåldern. Margrethe Hald går igenom den ena byxan.
Hald har gjort ett mönster och förklarar hur de är sydda. Det är ullbyxor med en fastsatt fot/strumpa – dvs. det är som en sparkbyxa i diamantkypert!
”En slits är öppen i sömmen från ankeln och ett litet stycke uppåt, för att göra det lättare att dra på byxorna över foten, och i slitsens kant sitter ett rester av en ulltråd eller snöre som skulle kunna tjäna som knytband och få tyget att sluta tätt omkring smalbenet”. Mönster på framfoten är närmast vingformat. Från tån och bakåt samlas det ihop i en söm längs fotens längd, men omvänt från hålfoten går en kil mot hälen och ger en rundning plats för den. En smal remliknande bit förbinder fotdelen och byxbenet men på baksidan vid hälen är tyget oklart pga det är slitet. Sömmarna under foten vänder avigsidan ut, antagligen för att skona foten från tryck från ojämnheten av en söm (min översättning från danskan).
Sömmen mitt fram i gren är inte med på Halds mönster. Jag gissar att hon tänkte att det är en skarvning och att den inte behövs. Men jag gillar sömmen fram. Den smala kilen går hela vägen upp i linningen och delar den.
Byxbenen är verkligen supersmala!
Linningen är också fastsatt med sömmarna aviga, utåt. Hällorna är enligt Hald bara avklippta tygbitar som är fastsydda, utan vare sig kantning, sömmar eller annat, och när ett snöre eller bälte sitter i dem så tror Hald att linningen är nedvikt utåt och då döljer bältet. Midjan är 1 m i omkrets och benvidden är 30 cm.
Hald sydde upp byxor och kjortel till en ”spinkelt bygget pige” på knappt 13 år. Hon var 155 cm lång med en omkrets precis ovanför höften på 76 cm och hade stl 36 i skor. Benklädernas längs blev dock för långa så de är sydda till en smal, men längre person!
Kram
Litt: Margrethe Hald, 1962. Jernalderens dragt.
Jag har varit riktigt dålig ett tag men idag sydde jag klart ett par vikingabyxor som tack för mina fina tältstolpshuvuden 🙂
Det blev modell Thorsbjerg/Hedebybitar, men med ett annat snitt än jag brukar göra, nu med endast två bitar i ”grenen”.
Stefan önskade sig häng i bak och möjlighet att kliva ur en båt utan att byxorna snävar, samt att de ändå skulle vara rätt smala, inte pösbyxor. De skulle även kunna hasas upp över knät snabbt, för att inte bli blöt, när han hoppar ur båten vid en strand. Ett par praktiska byxor helt enkelt.
Tyget är köpt på Medeltidsmode och färgen är lika som att växtfärga grått tyg med krapp. Jag vet nu lite mer om dessa byxor som jag haft mycket huvudbry över!!!
I midjan valde vi tvinnat snöre som vaxades. Under tiden jag sytt har vi funderat över hur fållen nertill skulle bli – med hake som i Birkagrav bj 905 eller på något annat vis. Jag föreslog en knävel 🙂 Inte det vanligaste ordet nuförtiden… Men ett nu lite vanligt fynd ute i vattnet där Birkas hamn en gång låg 🙂
Här en hel lite knävel (Ninas hand) och en större som är av med ena knoppen. Knävlar användes till segel och förmodligen tält och annat som ”knapp”/knäppannordning.
I mitten ligger en lite större knävel, men de kommer i många olika former -se länken till Marinarkeobloggen nedan. (Återkommer med ett inlägg om besök hos de underbara marinarkeologerna på Birka).
Stefan kom hit och hade täljt en knävel av ene 🙂 eller snarare flera… 🙂 Stefan täljde även till två till mig medan jag sydde färdigt hans byxor och jag tänkte ha dem till att stänga tältduken i mitt vikingatält 🙂
Det finns inga byxfynd med knävlar men jag tycker det blev fint på byxorna till en båtbyggare!
Sjöhistoriskas Marinarkeobloggen
Kram
Det finns endast få arkeologiska, fragmentariska, fynd av byxor från vikingatiden.
Här är ett par ”bildstensbyxor” som jag sytt till David, som arbetskläder på Historiska museet.
Så här blev de med benlindor.
Läs denna fantastiska sammanställning över järnålderns byxfynd: http://urd.priv.no/viking/bukser.html
Kram
Jag får ju oftast så ont i nacken och har i princip alltid sjal eller halsduk på mig.
Jag har vikt in kanterna och sytt med pricksöm. Det ser lite ut som efterstygn, men är sytt ”framåt och bakåt” så att sömmen blir lite elastisk 🙂 Den här säljs nu i nätbutiken 🙂
Den här blir fin med ett spänne och så syns spännbucklorna samtidigt. Färgen i ylletyget är krapp, men från efterbad så det blir lite pastelligt och inte det lyxigaste. Garnet är krappfärgat Järbogarn.
Jag vet inte om det fanns den här typen av sjal på vikingatiden, men den är praktiskt när jag vill ha sjal och ändå slippa att hålla reda på ändarna på en stor sjal.
Kram
Ibland pratar jag och mina vikingainspirerade vänner om att försöka återskapa en grav – att göra allt som finns i graven och på så vis få en ögonblicklig dräkt – så gott det går 🙂
På bilderna har jag hängselkjolen från birkagrav Bj 835. Det är yllekypert.
Till den borde jag sy en goffrerad/finveckad särk!!! Vilket jag vill hinna göra nu i vår 🙂
Observera att pärlorna hänger i den övre delen, vid nålfästet, i spännbucklan, vilket är vanligast bland fynden. Nålen pekar nedåt mot hängselkjolen. Egentligen borde nålen sitta i bucklan så att när jag syr en minimal ögla så hänger bucklan ned ca 2 cm på tyget. Det finns nötningsspår på fynden som gjorts i Birka.
Hängselögla som går över axeln. Lite ovanligt med ullögla. De flesta är i linne. Till hängselkjolen hör även ett sidenband antingen för att hänga något i eller för att kanta hängselkjolens övre kant.
Det finns i graven även bland annat ett hänge med en tillbakablickande hjort och ett sköldhänge i silver.
Jag undrar ibland hur de planerade sina kläder om de var rika under vikingatiden och hur fattigare kanske hade ett plagg som de älskade. Hur såg en hel garderob ut? Hur hela eller trasiga var kläderna? Hur skarvade var kläderna? I Hedebys hamn hittades trasiga, lappade delar av kläder. Men även rester efter tillskärning.
Efter Inga Hägg, Kvinnodräkten i Birka, s. 45, för beskrivning av textilfyndet till hägselkjolen, vilket Hägg kallar kjol, och s. 130 för bild på öglan.
Bra sida om hängselkjolar! http://urd.priv.no/viking/smokkr.html
Har sytt färdigt gula flickklänningen idag 🙂
Den blev fin och kilarna är sydda så att jag fick ut hela klönningen ur en liten bit tyg 🙂 Lyckat!
Närbild där det syns att ena kilen är kortare. Detta är baksidan av klänningen.
Behöver lite kaffe för nu blir det tv och D”et största äventyret” som Allan gillar.
Vi hade lite chipsrester kvar från igår 🙂
Kram
Lägger ett garn längs med den invikta kanten. Garnet sys fast samtidigt som jag syr ned kanten, som då blir stadigare.
🙂