Etikettarkiv: sömnad

Ett tredjespänne i Bj 791 med textilöglor

Kommentera

Igår var jag i magasinet på Historiska och letade textildetaljer på vikingakläder tillsammans med Amica.

Från grav Bj 791 finns det ett stort, runt dubbelskaligt spänne med textil bevarat på.

Rundspänne från Bj 791 med textilöglor.

Det är linneöglor (FH) men jag vet inte vilket material de suttit på. Vid den stödde biten sitter det även en pytteliten bit ”stickeri” (St), vilket är prydnads- eller nyttosömmar av något slag. Det syns inte på fotot, men Inga Hägg har med det.

Ur Inga Hägg, Kvinnodräkten i Birka, s. 129.

På framsidan av ena spännbucklan ska det sitta samitum (S4).

Spännbucklorna av typen P 51 från Bj 791.

Tygbiten har blivit bortplockad och ligger i textilmagasinet.

Sidentyget från ovansidan av spännbucklan. Foto: SHM.
Samitum med invikta kanter som en dekorationsbård.

Från graven finns även en liten bit omvikt samitum. Samitum är ett mönstervävt sidentyg som troligen varit färgglatt och vackert.

Pärlorna i grav Bj 791.

Den här typen av spirallagda silverpärlor har jag tillverkat och säljer i nätbutiken. I graven fanns 32 pärlor varav några är antika för vikingatiden 🙂

Dräkten med info från Hägg

Vid kvinnans högra höft låg en sax med rikligt med gifternas särk och ett litet särkspänne i silver högt uppe på bröstkorgen kan ha hört till särken.

Hennes spännbucklor tyder på att hon hade en hängselkjol.

Det stora rundspännet kan ha suttit på en kappa med fastsydda öglor eller på en sjal med öglor.

I graven fanns även guldinslag till ett brickband, B23e, som enligt Stolpes gravplan legat runt det lilla silverspännet vid halsgropen. Det bör ha suttit på ett plagg över särken. (Eller kan det ha ramlat ned från huvudet?).

Brickbandsinslag av guld och textil från Bj 791. Foto: SHM.

Något av hennes plagg hade sidenbansdekoration och möjligen kan sidenbandet ha infattat brickbandet.

Från graven kommer också en fin diamantkypert (missade att fota).

De lösa sidenbitarna från spännbucklans framsida tyder på att det vara ett ylle- eller sidenplagg med siden- och brickbandsdekorationer.

Gripdjurshängen. Foto: Gabriel Hildebrand, SHM.

Bland pärlorna har dessa fina gripdjurshängen suttit.

En bärring i silver från Bj 791. Foto: Gabriel Hildebrand, SHM.

I grav fanns två strierade silverringar som kallas ”bärringar”. Jag brukar knyta fast pärlraden i ringar och enkelt hänga fast dom i spännbucklorna, men jag vet inte om de är bruna så.

Den omgjorda ringen i grav Bj 791. Foto: Gabriel Hildebrand, SHM.

Den magnifika, orientaliska ringen är omgjord till ett hänge med en likadan strierad pärla i.

Det ska även finnas ett filigranhänge i silver, ett hänge av ett rembeslag och ett skopformat hänge, en kniv och en glimmerpaljett.

Hennes dräkt var säkert superfin, färgrik och gav ett ”guldig” intryck.

Andra gravgåvor

Beslag till träbänkar. Teckning: Harald Faith Eli, SHM.

Hon hade ett metallbeslaget träkärl med sig och en kista.

Kistbeslag från Bj 791. Teckningar: Harald Faith Eli, SHM.

Det finns även ett beslag till ett förmodat spelbrädet.

Lästips:

Inga Hägg, 1974. Kvinnodräkten i Birka.

Agnes Geijer, 1938. Birka III, Die Textilfunde aus den Gräbern. Uppsala.

Syr på Krigarkvinnans ”mantel”

Kommentera

Syr på en mantel till Krigarkvinnan på Birka. Vi ska sy en möjlig dräkt till henne inför årets sommarutställning. Självklart är det lite huvudbry ? då det inte finns knappt något bevarat ifrån graven.

Vi har inget spår efter någon mantel, inget litet fragment ens, utan det är helt och hållet en tolkning utifrån andra fynd och bilder från vikingatiden för att ”återskapa” en dräkt för henne.

Kantsömmen finns enligt Inga Hägg på ett fynd tolkat som mantel från Hedeby (se bild, nr 3). Vårt tyg är filtad diagonalkypert växtfärgat med krapp av Amica och Maria på Historical textiles. Det blev verkligen en underbar orangeröd färg. Tyget är från början vitt och köpt från Historiska rum på Gotland.

Eftersom tyget är så tjockt har jag klippt av hörnet lite och vikt in hörnet endast en gång.

Lärdomen är att ? ett så enkelt plagg ligger det ändå så mycket resurser och kunskap bakom att tillverka och det tar en evigehet att sy!

Det är en dubbelfållad söm, men enkla kaststygn. Emellanåt tar jag ett extra stygn genom bara det vikta för att som låsa tråden.

Några timmar senare…

Kram

Lästips:

Hägg, I., 1991. Textilfunde aus der Seidlung und aus den Gräbern von Haithabu. Berichte über die Ausgrabungen in Haithabu. Bericht 29. Neumünster.

Handsyr och tittar på tv

Kommentera

Det är så svårt att klippa i tyg. Det är ännu värre när det är dyrt diamntkypert som är växtfärgat av experter!

Men nu är det klippt efter ett mönster jag hoppas fungerar då jag inte mätt modellen själv… Ytterligare ett nervlst moment.

Men ullen är som att sy i smör. Inte alls lika jobbigt som linnesärken. Och det är så tillfredsställande att fälla sömmar ? Undrar om vikingatidens människor också kände så? Det måste varit svårt att sy på kvällarna i mörkret. Jag tycker det är lite svårt även fast jag har två lampor…

Det här ska bli en vikingatida kjortel/klänning och jag skulle själv vilja ha en så tunn ylleklänning.

Vad tv:n gäller så har jag sett på psykodramat ”You” och nu har jag börjat på ”Breaking bad”… Efter rekommendationer. Får se hur min sinnestillstånd är när jag sytt klart även en kappa…

Kram

Sigtunamannens kläder – DNA-vikingen

3 svar

Det här är ett av de roligaste projekt jag gjort. Fick jobba med Oscar Nilsson och Vikingaliv, numera The Viking Museum.

Jag får många frågor om dräkten och om mansdräkter under vikingatiden, så tänkte berätta lite hur jag tänkte här. Får fylla på lite vartefter.

Det fanns ju ingenting i graven, så kläderna är bestämta utifrån Orscars önskemål om ”bondekläder/arbetskläder”, mina tankar om en enklare vikingatida mansdräkt utifrån olika fragmentariska fynd samt efter önskemål och godkännande från beställarna.

Mannen begravdes på det första/äldsta gravfältet i Sigtuna, så jag lekte med tanken att han hade varit på Birka och han har därför fått ett birkabälte.

Det här bältet är ungefär lika dant.

Skjortan i hampa är för att den skulle vara slitstark. Det är en enkel, geometrisk skjorta med fyrkantskilar under armarna.

Han fick en enklare omlottjacka för att jag tyckte att det skulle vara fint.

Fynd av omlottjacka finns det fragment från i Hedeby/Haithabu. Men de förekommer även på äldre bilder som smycken och guldgubbar. Mönstret bygger på att det ska bli så lite tygspill som möjligt.

Byxorna är utan fötter och en variant på Hedebybyxfragment och Torsbjergbyxan.

Mönstret är ur en bok av Kania. Jag ska leta fram ett bättre mönster men det finns massor av mönster på m tet och Susanna Broomé säljer mönster.

Det finns ju inte så många byxfynd och Oscar ville inte ha benlindor. Byxorna är växtfärgade med efterbad av valnöt.

Dessa byxor är också på sätt och vis lättare att sy fast på en skulptur eller en död person, med de två raka sömmarna hela vägen uppifrån och ned baktill.

Skorna är enkla vikingaskor i getskinn. Han fick mina skor ? Det finns lite olika mönster. Jag gillar att sy dessa från Jorvik med spetsen bak. (Jag minns inte var mönstret kommer ifrån…Hittade det igen på Pinterest. )

Han fick en liten socka i skorna. Jag ska leta efter skorna bland mina papper.

Han fick även ett halsband med tre pärlor för att vi tyckte det behövdes något i halsen ?

Mössan bygger på senare fyrkantsmössor och det blå broderiet var för att det finns band runt huvudet på personer i Birka, även om de är bevarade för att de är av metall, Ulrika ville att det skulle se lite ompysslat ut på mössan.

Det var inte helt lätt att komma på hur han skulle se ut.

Det var inte heller helt lätt att sy fast kläderna på dockan.

Jag tycker han blev fin och han kommer för alltid påminna mig om min vän Roger Wikell, som kunde ha varit hans släkting.

Från Rogers facebook.

Kram

Tidigare bloginlägg

Klappenrock:

Liten “klappenrock” till Allan

Byxor:

Vikingabyxor och hur de blev i tv…

Bälten: https://linda.forntida.se/?p=11185

Breda vikingabälten?

PS. Jag får återkomma med bättre länkar och lite fler mönster.

Hängselkjol inspirerad av bj 511

Kommentera

Har sytt en hängselkjol till mig själv också och ville prova snodden längs kanten sydd i samma riktining som snodden. Nu z-spunnet. Hade inte så mycket tid så har fuskat de långa sidsömmarna på maskin = helgerån… Men jag lovar att sy dem senare för hand ?️

I grav bj 511 finns det flera linneöglor och en lite grövre diamantkypert som verkar höra till hängselkjolens överkant. Kanten är dubbelvikt och längs kanten sitter det en snodd.

Tyget räckte inte, då jag ville göra en vid hängselkjol den här gången, så en av sidkilarna fick bli på tvären. Det blev lite rynkat när jag sydde ihop bitarna, men jag hoppas det drar ihop sig när jag tvättar den. Får stryka lite också.

Foto: SHM. Jag tror det är det här fragmentet som menas.

Ur: Hägg 1974.

Jag tycker det blev fint. Tog två olika garnfärger till snodden, då det såg så blekt ut med den ljusa bara.

Det fanns flera olika textilfragment i graven.

Det finns tre större bitar siden från graven samt några små. Bland annat ett sidentyg (S4) i sidenkypert, en dubbelvarp, med en fållkant.

En sidenbit har en längsgående söm och Hägg tolkar det som ett plagg som burits under hängselkjolen men ovanpå särken (Hägg 1974:70). Undrar just vad det var för plagg? Se Häggs teckning ovan för placeringen under spännbucklan.

Samt ett fyrskaftad, kraftigt valkat, ylletyg.

I en montering ligger flera olika textilfragment, bland annat linnelärft, fyrskaftad yllekypert och eventuellt sidentyg.

Kvinnan blev begravd i en kista och hon bar ovala spännbucklor, ett till spänne, en dräktspänne i form av ett kors.

Foto: Gunnar Andersson, SHM.

Hon verkar inte ha haft pärlor till dräkten.

Jag fållade hängselkjolen med en Hedebysöm, mest för att jag tycker om att sy den 🙂

Tyget har jag köpt av Susanna Brommé och hon har färgat det i efterbad tror jag, så det är en lite blekare laxfärg. Får komplettera med ett foto när jag har den på mig sen 🙂

Kram

Hängselkjolar i tuskaft och snoddar

Kommentera

Många hängselkjolar återskapas i diamantkypert eller någon form av kypert, men det finns även hängselkjolar i rips och olika tuskaft.

Linnetyget, i tuskaft, i bj 563 har tolkats som en omlotthängselkjol med röd dekorativ snodd upptill, över stygnen.

Hängselkjolarna i olika yllerips och ylletuskaft som fått betäckningarna W22, W24, W28, W29 och W33 och finns i gravarna:

W22 – bj 835, bj 946 och ev. bj 987 (fin, mötkblå ylle)

W24 – bj 954 (mörkblå yllerips)

W28 – 1090 (mörkblå yllerips)

W29 – bj 839 (mörkblå yllerips)

W33 – ev. bj 1090 (randig i blått och brunt, 5 mm ränder)

Min gula hängselkjol är i tuskaft och nu har jag sytt en cerics till Vikingasommar.

Flera av hängselkjolarna i Birka har en snodd upptill och åtminstone en har en snodd en bit ner från vikkanten. Så jag dolde stygnen med en snodd i lite ljusare färg.

Jag borde kanske ha valt en snodd längs kanten upptill efrersom den är i ylletyg, som fyndn, men stygnen blev så synliga att jag valde att sy fast den en cm ned, över dem.

Snodden blev S-snodd, och jag vek bara garnet på mitten och tvinnade ihop det. Jag sydde fast den ”åt andra hållet” som z stygn. Ska prova båda varianterna. Tyckte det här blev lite fint 🙂

Vill man vara mer HK så kan tyget vara mer ripsartat och kanske mörkblått ?, men det här är fint och bekvämt tyg som är lite ihopvalkat och jag tycker om färgen.

Nu ska den bara pressas och lämnas på måndag. Håll tummarna för att den passar!

Kram

Lästips:

Inga Hägg, 1974. Kvinnodräkten i Birka. Uppsala.

1700-talsklänningens manchetter

2 svar

Jag skulle ha gått på bal igårkväll men blev sjuk igen. Det stormade ju häromnatten och Morris kom inte hem så jag var ute och ropade efter honom flera gånger. Han kom hem dagen efter med en trasig tass. Vi har varit hos veterinären och han ska bara vila någea dagar. Han hade i alla fall inte brutit hela benet och han har börjat äta lite igen.

Inför balen sydde jag hela dagen i tirsdags. Jag sydde fast soets och gjorde dekorationsärmar – manchetter- på klänningen. Jag har sytt en engelsk klänning efter en klänning jag hittat på Pintersest i sidendamast. Mitt tyg är en gammal gardin jag köpt på loppis och mycket tjockare, men ser annars väldigt lik ut.

Jag hade inte tyg till en underkjol, så tänkte att jag lika gärna kunde göra den mer min egen. Jag har istället en sidenkjol jag kan ha till.

Nu vet jag däremot att jag kan sy en underkjol och så bara sy med en bit av det mönstrade tyget framtill, så jag ska prova det.

Klippte ut manchetterna och sen har jag klippt halvcirklar längs kanterna som jag klippt till med mormors gamla sax som man klipper zickzackmönster med ? Det blev jättefint och jag har sett den typen av klippta kanter på flera 1700-talsklänningar, alltså inte fållat tyg.

Manchetterna går ju alltid att ta av igen om jag vill att den ska se mer ut som originalet.

Men nu blev det alltså en hemmakväll igen sovandes i sängen och inte en bal på ”slottet” ?

Kram

Sommarens bronsåldersprojekt

Kommentera

Har under en tid sytt lite bronsålder. Men jag har sytt nya plagg då de första behövde växtfärgas bruna och det blev eldningsförbud, så kunde inte färga ute. Hittade sedan bra tyg.

Banden är båda vävda på bandgrind, men jag tror jag kommit fram till hur jag ska väva så det blir öglor i båda ändarna 🙂 Ska även väva ett band med tvåhålsbrickor.

Även ett annat smalt läderband fick förja med. Ska sy en till mansdräkt snart, men den här blev mysig.

Borde kanske strukit plaggen… Manteln ser väl skrynklig ut. Sydde även en avvikande mössa, så allt inte ser helt lika ut, även om tanken var att det ska vara från samma tygbit.

… Och gjorde ett par till av de nya favoritskorna, men med lite ny knytning ?

Det är inte så många som reenactar bronsåldern, men det är verkligen fina kläder och kul med lite variation.

Nu ska jag alltså bara väva en till snörkjol…

Kram