Tittar på Vetenskapens värld igen eftersom avsnittet handlar om det jag skrev min magisteruppsats i arkeologi om – Stadsvallens förlängning fram till Borg, 1998. 

Efter min undersökning 1998 så klipps gräset efter förlängningen som jag tyckte mig ha hittat. Uppsatsen avslutades med att det skulle behöva göras några provschakt för att se förlängningen bättre och bekräfta resultaten, eller inte.

När georadarforskarna gjorde sin första undersökning 2006,  bekräftade de min upptäckta sträckning på ett föredrag på Ekebyhovs slott, men när jag träffade dem igen för några år sedan så sa de att de inte längre tror på förlängningen, uatn att den gått på ett annat ställe. Jag har väntat länge på att få se georadarbilderna och nu visades de i Vetenskapens värld.  Jag tycker mig se min förlängning av Stadsavllen på deras georadarkarta! Så det känns okej ? Skulle däremot verkligen vilja se deras olika tolkningsunderlag mer i detalj och förstå resultaten bättre ? 

Arkeologi är ett ämne där nya metoder och undersökningar ger nya resultat och man måste alltid vara beredd att ändra sig när det kommer välgrundade nya teorier, analyser eller fakta. Jag vet vad jag själv kom fram till, med möjligen en enklare metod, med EM38, då markens suseptibilitet mäts, dvs. markens förmåga att leda elektricitet. Jag tog även jordprover för fosfatanalys, som jag fortfarande har kvar, och har därför en ganska tydlig bild av hur marken ser ut under grässvålen. 

Min fosfatkartering.

Nästan min sträckning över området.

Här är den nya sträckningen enligt programmet. 

/Uppdatering 2016-10-20:

Även under marken här tycker jag mig se Stadsvallens förlängning! Jag har tänkt en del och om Stadsvallen, i sitt befintliga skick, har gravar på var sida, gravar under och gravar i så följer ju förlängningen samma mönster och då bekräftar de möjliga nyfunna gravarna Stadsvallena förlängning 🙂 /.

De ljusa prickarnar de bortplöjda gravarna, enligt georadartolkningen. 

Ojoj, det blev som hjärnstockning i mitt huvud av att se programmet, av flera skäl! Mycket som påstås vara ny forskning är inte det. 

Det är inte så att alla forskare sett vallen som endast en försvarsvall – den kan tex visa gränsen för Björköarätten eller vara en gräns för tull. Dessutom ligger det gravar innanför vallen, på stadssidan, under vallen och i vallen, som visar att den inte är enbart en rituell gräns till de döda. 

Att den första vallen fanns är det som syns på modellen på Historiska museet och den syns även i landskapet, så georadarforskarna har förmodligen förstått modellen och Björns forskning fel. 

Att det finns långhus längs med Stadsvallen och andra stora konstruktioner på norra sida om staden är inte heller nytt. Det finns till och med en lagunliknande konstruktion där. 

Att det finns många trälar är inte heller nytt. Det går fint att läsa boken om Ansgars liv. Det forskas mycket om trälar och olika former för träldom just nu och att det varit eländigt för många som skulle hålla liv i elden, mata djur, tvätta och ta hand om de som ägde dem är inga konstigheter, men vissa hade det nog ganska bra också. Kyrkan som köpte folk gav dem ju inte direkt sin frihet. De blev ju ägda av kyrkan istället… 

Det nya är nog den otroligt dystra bilden som ges. Med regn och mörker. Inte ett spår av hassel, enar, köksväxter eller målade hus syns. Men att det är små hantverkshus i början är ju inte heller nytt. Det är ju det Björns grävning visat. Det är inte heller på en tom ö som ”staden” byggs. Det finns bronsåldersgravar, äldre järnåldersgravar och vendeltid på ön. Lika som på Adelsö. Björkö, som liten ö med höga utkiksposter, mitt i en stor öppen Björkfjärd, på gränsen mellan flera folkland är viktig att komma ihåg. Här kan en avgränsad lag bli tydlig, många människor kan på så vis träffas i Mälarens säkraste ankringsplats… Självklart har platsen blivit anfallen några gånger, vilket synts arkeologiskt, och förmodligen bytt styre under de dryga 200 åren som ”staden” var igång. 

Sen om de tagit hantverkare till fånga eller bjudit in dem till staden är frågan? Det finns skickliga hantverkare här uppe, på Helgö tex. De behövde inte hämtas från Holland. Att kontrollera hantverkare, som hovjuvelerare, är en möjlighet. Visst kan det vara utländska hantverkare för de finaste smycken i början av Birkatid. Även på Helgö är det en stor verkstad samtidigt, och även innan Birka, och kontrollen över ornamentiken, viss ornamentik, har säkert varit viktig. 

Alla dess sopor då? Ja, det beskriver Björn som att man byggt två rader till med hus ut mot vattnet när marken steg mer pga landhöjningen, lite så som stadshuskajen i Gamla stan är uppbyggd. Att använda sopor till att bygga på, som fyllnadsmaterial är inte konstigt. Även den stora terrassen i Garnisonen, där krigare och kanske hovet hållit till, är byggd med sopmaterial även om rituellt deponerade saker finns i den också, tex en hel spädgris, som jag grävde fram. I Svarta jorden har det även hittats byggnadsoffer i golvet i åtmonstone ett hus. 

Visst blev folk sjuka, det syns på bihålorna på en del kranier (Läs ”Bihåla Birka” i Birka nu.) 

Att Birka är en nekropol har det skrivits om tidigare, av Bente Magnus i Historiska nyheter, som kom ut när museet öppnade för 20 år sedan. För övrigt jätteroligt att det går två gamla tanter på bilden ? Att de som begravdes på Birka kom från när och fjärran är något som behöver forskas mer om och det görs också. Att Björkö blivit poppis att bli begravd på är förmodligen riktigt och att de som bodde där begravdes där, samt folk från omlandet. Men även utländska personer som Biskop Unni ska ha blivit begravd där på 900-talet, även om hans huvud forslades hem till Bremen. Men även trälarna kan ju ligga i egna gravar. Trälar ligger möjligen även i flera fall i vad som skulle kunna tolkas som sina ägares gravar, tex personen ovanpå kvinna i grav Bj 632 samt den yngre mannen ovanpå mannen i graven kallad ”Älgmannen”, uppe vid Stadsvallen. 

De vikingatida städerna, som är som Birka är dåtidens metropoler och de är många över ett stort område! 

Att begrava den döda med ritualer på Björkö har jag skrivit om i en liten artikel om graven i Borgvallen. Det är bra att titta på Stoples grävningar igen, vilket Historiska museets arkeologer har gjort. Däremot så finns det mer saker med gravarna och användandet av dem och de som Price visat på som är spännade, men det är bara att läsa det som Snorre Sturlasson skrivit så finns det ännu mer fantastiskt stoff om gravöppnade, kungen Frej/Frö som får en grav med fönster så att det går att gå dit att titta in i den mm. Att de gjort knäppa grejer med ben från djur och människor är inte heller nytt. De var fascinerade av döden, livet efter döden och kommunikationen med de döda. Det syns arkeologiskt att de ägnade mycket tid och omsorg kring begravningarna. 

Det finns massor av mer och det är också det som är spännnade! Birka lever i vår samtid, är en forskningens stridsplats och engagerar många, såväl forskare som entusiaster! 

När det kommer nya program om vikingatiden, kommer också frågorna från besökarna direkt! Det är inte så ofta dock som det blir så personligt för mig ?

Har jag glömt något viktigt? Skriv till mig om ni vill. 

Kram 

Lästips:

Några av mina artiklar och uppsatser finns på Academia.edu Här Där finna även massor skrivet om Birka att läsa i bla. artiklar från boken Birka nu. 

https://independent.academia.edu/LindaWåhlander

Birkaportalen här finns mängder med material. 

En artikel om detras undersökningar 2006 finns att ladda ned här samt en till här.

https://www.researchgate.net/publication/260557065_First_High-resolution_GPR_and_Magnetic_Archaeological_Prospection_at_the_Viking_Age_Settlement_of_Birka_in_Sweden

https://www.researchgate.net/publication/229902304_Efficient_large-scale_archaeological_prospection_using_a_true_three-dimensional_ground-penetrating_Radar_Array_system