Kategoriarkiv: Okategoriserade

Spådomar – ”att rådfråga runorna” och föremål med den äldre futharken

Kommentera

Ibland spår jag ju folk i runor och de som vill bli spådda får fråga om nästan allting. Nu har jag varit iväg tre dagar under påsklovet och tytt runor på Vikingaliv. Det var fint och roligt och jag förundras och är tacksam.

När jag spådde på Gunnes gård för några år sedan. Foto: Malin Richardsdotter.

Jag fick godis ? i present ? ?

Har vitt kaninskinn på axlarna istället för kattskinn och en blå klänning istället för en kappa eller mantel, vilket omnämns i Erik Rödes saga i en beskrivning av den lilla völvan Torbjörg. Tror ingen völva förr i tiden hade glasögon, men dom underlättar 🙂

Mina runor har jag tillverkat av ene hemifrån. Här har jag lagt ut dem i den följd som förekommer på guldbrakteatrar, men jag behöver välja äldre futharkensidan konsekvent, då jag har båda runraderna på mina runor…

När jag använder runorna att spå med har jag bland annat en beskrivning av romaren Tacitus som förebild. Han beskriver, i sin bok Germania, något som skulle kunna vara ”att fråga runorna”, även om runorna inte arkeoligiskt hittats förrän straxt efter Tacitus, som skrev 98 e.Kr. Han kallade de de inristade tecknen för ”notae”.

Ur Germania, kap. 10:
På förebådande tecken och lotter aktgiva de lika mycket som trots något annat folk. Det vanliga tillvägagångssättet vid lottning är enkelt. De sönderdela en kvist, som skurits av ett fruktbärande träd, i små stavar, och sedan dessa särskilts genom vissa tecken, strö de ut dem över ett vitt skynke helt planlöst. Sedan upplyfter, om rådfrågningen sker för det allmännas räkning, statsprästen, om den sker för enskild räkning, familjefadern själv, under bön till gudarna och höjande blicken mot himlen, tre gånger en stav i sänder, och dem som han upplyft tolkar han i enlighet med det förut inristade tecknet. Om de (lotterna) lägga hinder i vägen (för en handlings företagande), så äger ingen rådfrågning om samma sak rum samma dag; om de däremot giva sin tillåtelse, fordras ytterligare bekräftelse genom tecken. Från Tacitus.nu

Hur runorna kan tydas finns på flera sidor på nätet och i böcker, så det bästa är bara att söka själv och lära sig vad runorna heter. Jag tycker även om boken ”Vikingarnas språk” av Rune Palm. Ska skriva lite mer om det senare och även om den medeltida litteraturen och bl.a. Völvans spådom i den Poetiska Eddan, Valans spådom under lästips.

Den äldre futharken nedskriven

Det finns lite olika ordning på de äldre runornas följd, som är 24 stycken runor. Namnet ”futhark” kommer av de första runornas ordning i runraden och de ändras inte till vikingarnas runrad som används från ca 750 e. Kr. Runraden på Kylverstenen från Gotland är tex. lite annorlunda än den på Vadstenabrakteaten. Det är alltså lite som om vi skulle kasta om ordningen på alfabetet.

På Kylversten bl.a. slutar runraden med ägorunan Odal. Den lilla ”granen” efter är förmodligen en lönnruna, sk. kvistruna. Det kan även vara Tyr runan upprepad, men det är olika antal streck på var sida. Kylverstenen är daterad till 400-talet och finns utställd på Historiska museet och jag önskar att den stod i en monter lite mer skyddad. Gravhällen hade runsidanvänd inåt i graven och kankse ordet ”sueus” hade någom magisk innebörd eftersom den kan läsas från båda hållen.

Kylverstenen, G88, som var en gotländsk gravhäll. Vet inte vem som fotat.

Runraden på Kylverstenen.

Vadstenabrakteaten, Ög 178, har förutom hela äldre runraden även inskriften ’tuwatuwa’. Foto: Ulf Bruxe, SHM.

Vadstenabrakteaten är i guld, av c-typ och dateras till folkvandringstid, dvs. ca 400-550 e.Kr. Och tydligen dateras brakteaten till 450-550 e. Kr. En annan brakteat, Mariedamm-brakteaten, Nä 10, har slagits med samma stamp!

Undrar just vem eller vad ’tuwatuwa’ var ? om det är en person eller en magisk ramsa?

Jag gillar följden på futharken på brakteater, där ”Dagaz” är på slutet – det är som att det blir gryning och insikten har kommit!

Renritning av runtexten på Vadstenabrakteaten (wikipedia).

Vadstenabrakteaten stals 1938 från Historiska museet, så jag undrar vad Ulf Bruxe fotograferat – det står om en kopia som kommit in? Hm…?

Ytterligare en brakteat har futharken på sig. Det är ”Grumpan-brakteaten”, Vg 207. Den hittades tillsammans med flera andra föremål aom lagts ned tillsammans och hittades som en depå, se bild nedan fnr. 14392. Brakteaten går att se på Historiska museet i utställningen Forntider, i samma rum som Kylverstenen.

Grumpanbrakteaten, Vg 207, på Historiska. Foto: Ulf Bruxe, SHM.

Grumpanbrakteaten, Vg 207. Foto: Christer Hamp, 2009 se lästips.

Ytterligare foto på Grumpanbrakteaten nere i hörnet. Foto: Karl Axel Lindwall, SHM.

Utöver dessa brakteatrar finns även ett spänne med nästan hela runraden på från Charnay, Charnay fibula, Burgundy.

Charnayfibulan dateras till mitten (eller senare delen) av 500-talet och den saknar de fyra sista runorna i runraden.

Det finns alltså hela runalfabetet kvar ändå på några föremål och det är härligt att det finns så mycket på nätet nu för tiden, även av de skriftliga källorna och äldre forskning. Men helt lätt är det inte att hitta allt. Ska fortsätta med var runorna i den äldre futharken heter och betyder men en sida som är fin är ”Uffes smedja” och det finns massor redan på nätet!

Från gårkvällens Kulturnatt på Historiska.

Kram

Lästips:

Läslistan skulle kunna bli hur lång som helst…

Oscar Montelius, 1903. ”Vadstena-brakteaten” och en nyfunnen guldbrakteat präglad med samma stamp. Fornvännen1, s. 145-150 här.

Rune Palm, 2004. Vikingarnas språk, 750-1100.

Tacitus, Germania, kap. 10:

https://sourcebooks.fordham.edu/source/tacitus1.html

www.tacitus.nu.

Valans spådom: http://runeberg.org/eddan/se-01.html här.

Erik Rödes saga, nedskriven på 1300-talet.

Vadstenabrakteaten på Wikipedia: https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Vadstenabrakteaten

Mariedammbrakteaten på Wikipedia: https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Mariedammbrakteaten

Äldre futharken på Wikipedia: https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Futhark#Den_äldre_futharken

Christer Champ: Hemsida med de äldre runfynden samlade:http://www.christerhamp.se/runor/gamla/

Kylverstenen på Wikipedia: https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Kylverstenen

Grumpan-brakteaten på Wikipedia: https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Grumpanbrakteaten

Grumpan-brakteaten: http://www.christerhamp.se/runor/gamla/vg/vg207.html

Grumpanbrakteaten: http://historiska.se/upptack-historien/object/111182-brakteat-c-av-guld/

Grumpanbrakteaten: http://mis.historiska.se/mis/sok/fid.asp?fid=111180&page=2&in=1

Charnay fibula på Wikipedia: https://en.m.wikipedia.org/wiki/Charnay_Fibula

Arild Hauge: Sida med bilder av runinskrifter: http://www.arild-hauge.com/europe-rune.htm här.

Uffes smedja: http://www.uffes-smedja.nu/runor.htm här.

En liten, liten sidenbit från bj 581 – stor värld och kunskap

3 svar

Igår fick jag se något jag velat se länge – sidenet från bj 581 från insidan av mösstoppen !!! Amica kom och hämtade mig och en kollega för att det varit folk på studiebesök som ville se Birkatextilier, så det gäller att passa på 🙂

Inne i mösstoppen, som suttit på mössan, huvudbonaden, på den begravda krigaren på Birka, som visat sig vara en kvinna, fanns det rester av det sidentyg i form sv samitum som mössan var gjord av och som silvertoppen alltså suttit fast på.

Silvertopp från bj 581/ Silver mount from bj 581. Foto: SHM.

Inuti denna fanns det alltså bevarat tyg, som bevarats av silvrets metallsalter som är så giftigt att de microorganismer som bryter ned tyg annars inte kunnat göra det.

Textilrester i små behållare från bj 581 i Textilmagasinet. Foto: Linda Wåhlander.

Sidentextil som hittades inuti mösstoppen från bj 581, i Textilmagasinet. Foto: Linda Wåhlander.

Förstoring av fotot ovan av sidentyget från mösstoppen i Bj 581. Foto: Linda Wåhlander

Det var svårt att fotografera med ljuset lite ovanifrån. Tyget är samitum, som är en vävteknik, och fragmentet är ca 2 cm långt.

Zoomad närbild. Foto: Linda Wåhlander.

Ur Geijer Birka III.

Till hatten hör även de ”korgformade” silvertrådshängena. Det är inte känt hur de hört ihop med huvudbonaden.

Mössprydnaderna från Bj 581. Foto: SHM.

Hjalmar Stolpes gravteckning över bj 581. Bild: ATA.

Enligt Inga Hägg är det en Typ-A mössa och det finns ytterligare en från bj 644 på Birka.

Det har även hittats en i Ukraina, i Šestovitsa nära floden Desna. Där har det påträffats gravfält med skandinaviska, vikingatida tradition, bland annat trettio kammargravar. Där finns även en fortifikation och en boplats från 900-talet.

Hur har då denna mössa sett ut? Det finns ett fynd av en mössa från Moshchevaya balka, där ett folk som heter Alaner begravts. Dräkterna i deras gravar från 800-talet hade bevarats otroligt bra och finns nu på Hermitaget i St Petersburg.

Den här mössan kan vara en ”hjälmmössa”. Men möjligen är mössan i Bj 581 en variant av denna mössa. Kanterna kan rullas upp och knäppas fast på sidan. Jag känner en som sytt denna mössa och den är jättefin!!!

Kram

Lästips:

Jag har skrivit om Bj 581 tidigare här och om mössor här.

Agnes Geijer, 1938. Birka III. Die Textilfunde.

Inga Hägg, 1986. Die Tracht, I: Birka II:2.

Moshchevaya balka #6, http://photo.qip.ru/users/zlodey30/3995452/95570791/

I denna katalog står det om Šestovitsatoppen:

Fedir Androschchuck och

Vladimir Zocenko

, 2012. Skandinaviskie drevnosti Južnoj Rusi: katalog/

Scandinavian antiquities of Southern Rus’ : a catalogue. The Ukranian national committie of Byzantine studies.

Pärlhistorier ifrån Indien

Kommentera

Av pärlorna jag köpte i Indien på marknad, i olika loppislådor, är jag mest förtjust i den blå glaspärlan <3

Pärlorna är annars av karneol, cowri, agat, ametist, silver och så den blå av glas. Karneolpärlorna ser likadana ut som på vikingatiden.

Den är ganska stor och har många ”melonränder”. Jag har inte sett så många stora pärlor som denna. I Indien tillverkades många vackra glaspärlor förr i tiden och det finns fortfarande glashyttor kvar.

Jag har nyligen beställt pärlor som är vikingakopior och nu håller jag tummarna för att de lyckas ta dig hit. Några har redan kommit. Men de är nyfödda 🙂 och jag kommer alltid att tycka om att leta enstaka, gamla i loppislådor <3

Hittade även en ganska stor karneolpärla som jag gjorde till ett armband. Känner mig nästan som en viking som upptäckte en vacker pärla och köpte med sig den hem. Fast jag kommer förmodligen inte att begravas med mina…

Jag tycker den är jättefin och den är slipad lika som på vikingatiden 🙂

Jag undar vad de varit med om – när blev de tillverkade? Vem eller vilka har slitit på dem genom årens lopp? I vilka pärlhalsband har de suttis och vilka pärlor har de skilts ifrån?

Gamla pärlor gömmer på sina historier. De kan vara värdefulla och antika, byta ägare och fortsätta sina liv i tusentals år…

Köpte även ett långt, ihopsatt halsband igen.

Kram

Retreat på ekostället Yoga magic i Goa

Kommentera

Nu har jag spenderat 10 dagar på ett retreat i Anjuna. Det ordnades av yogastället jag gått min yogalärarutbildning på – Urban OM. Det var så fint där med väldigt genomtänkt bygge med allt från material, till odling och till vattenhantering.

Nästan allt var byggt i koskit, helig koskit, och det var som en labyrint av gångar och odllingar blandat med alla möjliga djur så det hade blivit som ett litet eget ekosystem och bara det kändes fantastiskt!

Det var otroligt fint även om det inte låg så avskilt som jag fått för mig att det skulle göra.

Meditationssalen var magisk och jag älskde hur ljuset kom sakta på morgonen eftersom vi mediterade i soluppgången. Jag har dock svårt för meditation när jag ska sitta sysslolös och det krampar i hela kroppen istället. Jag hamnar lättare i ett meditativt tillstånd när vi sjunger mantaran eller efter ett yogapass. Däremot hamnade jag i ett meditativt tillstånd hela dagen i fredags och det var vilsamt och fint.

Så oftast låg jag ned.

Det fanns nio hundar på stället och de plus, alla hundar i grannområdet ylade med jämna mellanrum! Jag tycker det är ett underbart ljud! Enda gången jag blev lite rädd var en en hund jagade utanför vårt tält och vi trodde det var ett vildsvin, men det visade sig vara en av hundarna som jagade en mus!

Det gemensamma matbordet kommer jag att sakna! Att på ett självklart sätt äta ihop två gånger om dagen och alla är där och behövda. Ingen kunde saknas obemärkt, inte ens jag.

Vi hade en fin, rolig, intressant och väldigt, för mig, utmanande 10 dagar.

Vi gjorde en öppningceremoni för retreatet och vi har sjungt mycket mantran och det är bland det bästa jsg vet nu!

Fler inlägg kommer 🙂

Kram

Ps. Om det är något foto ni vill att jag tar bort så säg till <3

”Tiger”

Kommentera

Vid solnedgången drar han en repa längs stranden – det är ”Tiger”, som jag träffade dagligen för sex år sedan och han har blivit lite grå om nosen <3 Han lyssnar till Tiger men jag har bara fått klappa honom litegranna. Det är ett hierarktiskt hundsamhälle här!

Han revirar här och där. Borde vara mellan 7-9 år nu. Han ser pigg och stark ut och ingen annan hund kommer ut och skäller på honom.

Han är kungen! …Har haft lite problem att hitta wifiuppkoppling, så jag ligger lite efter flera dagar. Blev även akut matförgiftad så det tog på krafterna! Men igår kände jag mig lite bättre. Total utrensning helt enkel…och jag är glad att jag klarade mig i två veckor! På stranden igår så stannade han och jag fick klappa honom. Han är så fin. Tänderna är lite skraltiga och han är gammal. Jag kände mig så lycklig att han ville umgås <3

Kram

Yoga på morgonen

Kommentera

Nu har jag varit här några dagar och jag börjar känna mig hemma igen. Det finns människor kvar här och där som känner igen mig och det känns fint!

På morgnarna har jag gått iväg själv på yoga på Magic park. Det var en kvinna som hade något som kallas för ”Samayoga”. Yogalärarinnan hittade på passet vartefter och hon anpassade sig efter gruppen. Har även varit på Tri yoga och det tyckte jag verkligen om! Jag har ju tänkt prova några olika yogastilar 🙂

Magic park har en shala på taket.

Det är så fint på vissa ställen och emellan dessa ställen så kan det se ut som skrutt.

Det är både fint och fult samtidigt på något vis.

Fullt av kontraster med gamla byggnader och skräp och fina färger.

Liten yogihund som föjde med mig upp till yogan.

Jag har även gått på yoga his Balu, min lärare här från tidigare. Jag gick på ett Ashtangapass bara för att jag saknat honom, men igår jag jag på en backbends och det var fantastiskt!!! Ashtanga är lite för hårt för mig.

Balus yoga ligger på mainstreet, ovapå en kinarestaurang. Jag är glad att jag hittade dit för så många år sedan. Nu har han fått det fint! Jag ska försöka gå på fler specialpass med Balu och på någon till Triyoga.

Kram

Frostigt i väntan på snön

Kommentera

Min bil var vacker frostig igår. Jag åkte iväg till vänner för lunch och samtal om sömnad. 
Jag vill ju gärna sy kläder så jag kan känna mig fin i 1700- och 1800-talsmiljöer och lära mig hur jag ska sy. Maria och Anneli är toppen och har redan fina korsetter och kläder. 

Jag tycker det är så fascinerande med ismönster! Som små blombucketter! Skulle kunna brodera det här mönstret, men det var svårt att fota. 

Happy New Year to all lovely readers around the world <3 

Kommentera

It is really fun to know that so many people around the world is interested in ancient times and handicrafts of all kind <3 Thank You for Your interest, even though I do not write in english ?

Wishing You all a wonderful and interesting 2018 with some beautiful viking beads from Gotland!

Gotländska vikingapärlor från Eke, Smiss, Gotland. Foto: Bertha Amaya, SHM.

Hugs, Linda