Kategoriarkiv: På museum

Wulfheodenas på Historiska

image

Igår kom de tillbaka till Historiska 🙂 och det blev en riktigt bra dag! Männen bär kläder och smycken från Sutton Hoo, Vendel, Valsgärde, Anglosaxiska gravar och andra platser. Med på bild är även en deltagare från den svenska gruppen Vendthjod och två från Lettland. Tre av kvinnorna bär angelsaxiska dräkter och en en vendeltida gotländsk och kontinental dräkt 🙂

image

King Rædwald från Sutton Hoo gjorde high five och thumbs up med en liten överförtjust kille 😀

image

Jag har bara sett den här kniven på gamla ritningar tidigare. Den har märkliga, fyrkantiga nithuvuden! Supercool!

image

Det är fantastiskt stål i! Den här mannen har även ett nytt svärd reconstruerat av Vendelgrav 1, som jag bloggade om tidigare. Jag glömde ta foto igår!!! Men ska få några foton så återkommer med bild 🙂

image

Härligt att se rekonstruktioner i Vendelrummet!

image

Efter att de var här förra gången har jag hjälp till med att få nya fotografier tagna på Vendel XII hjälmen, för att de skulle kunna låta tillverka en ny rekonstruktion. Vendel XII följde inte med den här gången och här på bilden syns istället rekonstruktionen av Valsgärde VII. Det är så otroligt fina rekonstruktioner som gruppen har!

image

Vendel XIV hjälmen var inte kvar i sin monter 😮 utan istället fick jag fota Matthew i rummet 🙂

image

Klockan 14 höll de föredrag i hörsalen och Matt Bunker pratade om hans arm- och benskydd från Vendelgrav 8. Intressant och viktigt att pröva och berätta! En lång, beriden krigare med en skada på ena benet dök upp ur historiens dimmor 🙂

image

image

Fantastiske David Roper har gjort en kopia av bägaren från Uppåkra. Jag lärde mig mycket! Jag hoppas att jag någon gång ska våga mig på att gjuta saker.

image

Paul Mortimer berättade om varför det var viktigt att vara snygg i krig! Han rörde sig mellan verklighet ich mytologi – för symboliken i dessa krigarhövdingars utrustningar och därkter är fyllda av bilder och magi! Oden som krigsgud anas och personen som klär sig i rollen på slagfältet… Vem skulle inte göra sitt bästa då?

image

image

Alla fick titta på deras hjälmar och efteråt blev den ett långt samtal.

image

image

Besökarna fick en fin dag också och klockan fyra samlades alla för grupp foto på gården.

image

Det var roligt att det kom fler av dem i år, men jag saknade David Huggins. Så här kommer några foton från förra gången.

image

Den här gruppbilden, då solen sken i hjälmarna, är en favorit! 🙂

image

image

image

image

image

The magical swordmaker Vince Evans and his wife Grace.

image

Thank You Wulfheodenas for the wonderful presents!

Det fina hänget är efter ett nytt fynd från Norfolk som David Roper Ganderwick creations, har gjort. Jag ska sy fast det på min kjol! Det är förmodligen Oden med sina fåglar och jag blev superglad för jag skrev om den fågelbehornade figuren i min B-uppsats. Boken fick jag av Lindsey Kerr och den är fantastisk! Thank You!

Jag glömde att få ett foto på mig själv men jag kanske får några på mejlen 🙂

image

Tack Ylva! Foto av Ylva Nellmar.

Det kom bilder med mms 🙂

Kram

Läs mer:

www.wulfheodenas.com här.

De finns även på facebook Wulfheodenas.

Ganderwick creations här.

Ett vendelsällskap från Sverige Vendthjod.

Och nu på SVT.

Tidö Leksaks- & Seriemuseum

Igår åkte jag och några andra ut till Tidö för att se på deras leksakssaming och serieutställning. Museet är privat och det är ägarens pappa som samlat på leksakerna.

image

Museet nyinvigdes i Stenstallet för några år sedan, då leksakssamlingen tidigare stått på slottet (se länk nedan).

image

En samling dockskåpsstolar! Vilken sorts stol är du? Hålet brevid fick jag krypa igenom, men det fanns en annan väg in också 😉

image

Mm, det är nog så ibland att vi ger våra barn lite för många leksaker. Jag hade min minisnobben, som jag fick löpa på Åhléns i Vällingby, fast det hette Tempo då tror jag. Jag fingerpåtade ett litet rött halsband åt honom och nu bor han på vinden…

image

Det här älskar jag! Saker i miniatyr som går att använda! Eller ja, kanske inte kärnkraftverket… Själv fick jag en minisymaskin, som var vit och röd, och som jag sydde dockkläder på och en väst till mig själv 🙂

image

Någon som vill lära sig bygga ihop en bil? Eller bygga mekaniska manicker? Toppen leksaker!

image

Nähä ni! Den här får ni betala för att få veta mer om! 😉

image

Livet på gården – Tidö slott är ett jordbruk.

image

image

En del montrar är som tavlor! Här mekaniska leksaker. Endel montrar skulle vara fina bilder som bordsunderlägg och omslag till anteckningsböcker 🙂 Kanske ett tyg till barnkassar för både små och stora.

image

Någon har ju uppfunnit leksakerna en gång – här syns patentansökningar och ibland har leksaken kommit först och sedan har den nya tekniken använts till annat. Vore kul med ett exempel!

image

Det finns mängder med leksaksbilar, vilket fick mig att vilken som är värdefullast?!

image

En av museets skapare 🙂

image

Seriedelen var också snygg och spännande med fullstora figurer.

image

Läsaserier-och böckerhörnan var fin men låg lite avsides och var lite lite sittplatser i. Det är bra om barn och vuxna kan läsa tillsammans och det blir ett mysigt häng 🙂

image

Jag kan inte föreställa mig min ungdom utan Modesty Blaise <3 image

Det blev lite mat men jag hann onte handla i shoppen – det får bli nästa gång.

Kram

Se mer om Tidö slott och Museet här.

Kulturnatten 2016

image

image

Just vaknat efter Kulturnatten. Det blev en bra kväll och natt! I Barockhallen spelades jazz och hela huset var i rörelse.

image

I år satt jag i Vendelhallen och spådde i runor. Det blev väldigt fint!

image

Jag vill sy en dräkt som den i Birkagav bj 834, tolkad som en völvegrav pga av hennes stav, men nu har jag i allafall två blå melonpärlor, även om mina är i glas och inte i fajans 🙂

Vill ni se mina tolkningsförslag på den dräkten så hittar ni dom här.

Kram

Bronsålder utan brons

Igår gick vi igenom Bronsåldern med Robin 🙂 och bronsåldern är förvirrande!

image

image

Vi samlades i Forntider 1 och bronsåldersrummet med en fin samling hällristningar från olika hällar. I montrarna är det mest utställt snygga och fantastiska bronsföremål, så det är ju lätt att tro att det är så bronsåldern ser ut!

image

Men idag skulle vi få se lite boplatsbronsålder… Här från Ene! Och det ser inte riktigt lika glimrande ut…

image

Det är keramik och lera i massor! Ser ni den lilla ”supkoppen”!

image

image

Det fanns också bränd flinta och fula vardagsyxor. Så sten var en nästan lika stora kategori som lera/keramik. Tycker den stor stenen i framkant ser ut som en bra svärdslipningssten 🙂

image

Projektet som sorterar boplatsmaterial tittar på 50 stycken runt Mälardalen. Pilspets med urnupen bas! Dessa är inte så vanliga.

image

Men det fanns lite glittriga grejer också, som den här svarta lyxkeramiken magrad med glimmer!

image

image

Keramikskärvor kan innehålla matrester och andra spår, tex. efter dryck och jästa produkter. Så om det är en ”supkopp” borde det finnas spår av någon dryck eller så har den använts till något helt annat 🙂

Så hur ser en bronsåldersservice ut? Robin hade dukat upp!

image

Det stora rabbiga kärlet är dekorerat med fingrar! Sen släta kärl i olika storlekar och så de små svarta lyxiga. De lyxiga svarta hittas inte på alla lokaler som benämns boplatser. Undrar om det skiljer sig i tid, funktion på boplatsen eller i status? Eller något annat.

image

image

image

De är så fina! De hela kärlen är av samma sort som de trasiga i backarna, men de är mer hela för att de följt med de döda i gravarna.

image

Så jag säger skål för bronsåldersmänniskorna. Hjälp, jag tycker dessutom att jag ser lite döende ut på fotot i det där ljuset. Foto: Robin.

Kram

Samer i Vikingar med Inger Zachrisson och skriftliga källor

I torsdags fick vi museipedagoger på Historiska en stund med Inger Zachrisson om samer i Vikingar för att vi ska kunna visa den nya delen på ett bra sätt.

image

Vi pratade om massor av saker. Det var matnyttigt och det ska bli kul att plugga ännu mer, även om det inte är helt lätt det här med samer och nordbor (se tidigare blogg inlägg). Det finns dessutom nio olika samiska språk – olika språk inte olika dialekter! Men nu säger vi iallafall samer och nordbor!

Två saker jag tyckte var extra roligt: På väggen bakom hänger två skidor. Så såg de inte ut under vikingatiden, berättade Inger. Den ena ska vara lång och den andra kort! Den långa tillverkades i tjurved och lades ned i mossar över sommaren gör att inte förstöras. Den kortare, som hade ett nordiskt namn, kunde vara gjord av björk, som inte är lika hållbart. Det är alltså inte offrade skidor i mossar utan en förvaringsmetod!

För att inte halka bakåt var undersidan på den kortare skidan täckt med ren- eller sälpäls, s.k. stighud, medan den längre användes för att glida framåt på.

(Den äldsta skidan som hittats är ca 5200 år och funnen i Kalvträsk).

image

Tjurved är det mörka runt klockan 8 på bilden. Det blir så när granen inte står stadigt utan lutar på tex. myrmark. Tjurveden bildas på sidan som är ned mot marken. Foto: tjurved, wikipedia.

Däremot så offrade samerna i vatten som blivit träsk och mossar, men Inger berättade att de på medeltiden öven offrade i havet. En källa (jag ska fråga igen, för jag glömde bort) berättar att de importerade svärd långväga ifrån som de sedan en gång om året kastade ut i havet för god fiskelycka.

image

Samiska offergåvor.

Några litteraturkällor från webbsidan samer.se

På hemsidan samer.se finns imformation om de tidigaste källorna som rör samer under vikingatiden och senare. Samer som skidåkande, eg. skridfinner, beskrevs av Prokopius i sin bok De Bello Gothico, ca 550 evt (efter vår tid),. Han var en bysantinsk historieskrivare som beskrev folken i Skandinavien. Ha skrev att var jägare, klädde sig i djurskinn och gav sina bar benmärg att suga på.

Det påminner om vad redan den romerske historieskrivare Tacitus skrev om fenni år 98 evt i sin Germania. Det är även första gången som svear, suiones, omnämns. Straxt efter Tacitus, ca 150 evt, skrev den grekiske geografen Ptolemaios om sju folk på ön Scandia och ett av dem var finnoi.

Jordanes skrev i sin bok Getica år 551 om olika folk på ön Scandia och även här ginns bl.a. Suehans och Suetidi och Rerefennae och Finni med, men det har diskuterats vilka som menas (se Zachrisson 1997).

780 evt beskriver langobarden Paulus Diaconus skridfinnarna som jägare, men han beskriver även gör första gången skidor, renen och en kolt av renskinnspäls. Paul Varnefrid, som han hette, var en av förgrundsgestalterna i Karl den stores akademi.

890-talet evt tjänstgör den norske bonden Ottar hos kungen av Wessex i England. Ottar berättade för kung Alfred av Wessex (Alfred the Great), som antecknade allt i Orosii världshistoria, att han äger 600 tamrenar som sköts av samer och att hans största inkomstkälla är den skatt han tar av samerna i form av säl- och valhudar (som anvöndes till rep). Alfred använde även Beowulfkvädet och Widsith dom omnämner Finnas och Skridefinnas om jag förstått rätt. Ottar använder ordet Finnas och han beskriver Nordnorge, berättar om tama renar och om det samiska språket samt räknar upp de produkter som samer levererar till norska stormän.

Den sista senvikingatida/tidigmedeltida källan är Adam av Bremen, som i Gesta Hammaburgensis eccleisae pontificum, ca 1070, bok IV, beskriver områden norröver i Sverige och då bland annat skridfinnar och att Hälsingland är skridfinnarnas land, med ett bergigt område kallat de ripheiska, men många fler omeåden nämns och han skriver även lite om samernas religion och magiska konster.

I Norge finns två lagar före ca 1120, som omnämner samerna – Eidsivathingslag och Borgarthingslag.

Historia Norvegiae, från ca 1190, behandlar Norges kungar fram till år 1015 och där nämns, att Norge är uppdelat på tre områden: kusten, upplanden, dvs dagens Oppland, och skogen, där finnene bor utan att plöja jorden, dvs i skoglandet på gränsen mellan Sverige och Norge. I ett kapitel avhandlas bland annat samernas trolldom.

Ågrip, ca 1190. Norsk källa.

900-talet beskrivs de i de isländska vikingasagor och lagar, och där finns skinnhandel som bedrevs med samerna med. I Snorres sagor berättas det att samer och andra nordbor umgicks, enligt samer.se. I ett norskt historieverk från 1100-talet skrivs om hur en nåjd, en samisk schaman, med hjälp av sin trumma försätter sig i trance för att rädda en sjuk person. Det skulle vara bra med källhänvisningar på samer.se’s sida, så nu blir det till att leta reda på de olika källorna 😉

Inger Zachrisson radar upp källorna: Ólafs saga Tryggvasonas, ca 1190; den Isländska lagen Grágás, 11- el. 1200-talet; Grette Asmundssonssaga, trol. 1200-tal, Orkneyingasaga slutet av 1100-början av 1200-talet; Saxo Grammaticus Gesta Danorum, ca 1200; Denpoetiska Eddan, Völundskvädet; Snorre Sturlassona Heimskringla, 1230-talet; Snorres Edda, 1200-talet; Egil Skallagrimssons saga, tidigt 1200-tal; Fagrskinna, 1230-talet; Sneglu Halla thattr, ca 1220; Jämtlansa landsskrå och gränsbeskrivningar, Vatnsdöla saga, ca 1270; Ketil Haenga saga, 1300-tal; Helga Tháttr Thórissonsar, 1380-tal, plus wn massa senare källor om geografiska områden.

image

Vi tittade även på bildspelet tillsammans. En kåta kallas i den medeltida källan Ågrip för Gamme.

Kram

Lästips:

http://www.samer.se/5031

Inger Zachrisdon, 1997. Skrivna källor, I: Möten i Gränsland – samer och germaner i Mellanskandinavien.

Inger, Zachrisson. Samisk-nordiska kontakter under järnåldern – i dräkt och personliga tillhörigheter.
Academia.edu

Tjurved https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Tjurved

Slöjden i skogen, tjurved

Nya senmedeltida ”Guldskinnstäcken”

Passa på att fram till mitten av sommaren se två nytillverkade kopior av de fantastiska så kallade ”Guldskinnstäckena” på Historiska museet. De nytillverkade är nu utställda i Gotiska hallen och ni kan läsa om de som organiserat tillverkningen av täckena på historicaltextils.org. Jag anmälde mig för att vara med och sy, men tiden räckte inte till den här gången.

image

Invigningen i onsdags.

image

Täcke från Dalhems kyrka i Småland. Foto: SHM.

”Guldskinn” kommer av de förgyllda skinnremsor som sytts fast över skarvarna mellan de olika tygfälten. Motiven med märkliga djur har orientaliskt ursprung.

image

Detalj av det nya Dalhemstäcket.

Det är ett fantastiskt jobb och det är en hel hop kvinnor som sytt varsinna delar av täckena. Det får mig att tänka på vad de som sytt pratade om – både då och nu. Vilka berättelser som är ”insydda” i täcken 🙂

image

Täcke nummer två är Skepptunatäcket från Skepptuna kyrka i Stockholm från 1500-talet. Det är alltså senmedeltid/renässans.

image

Skepptuna guldskinnstäcke. Foto: SHM.

Jag skulle gärna ha ett sådant ”täcke” hängandes på väggen 🙂

Kram

Lästips:

Två textilnördar http://historicaltextiles.org

Dalhems guldskinnstäcke. http://historiska.se/upptack-historien/object/96348-tacke-av-textil/

Täcke från Dalhem i sämre skick. http://historiska.se/upptack-historien/object/96085-tacke-av-textil/

Täcket från Skepptuna. http://historiska.se/upptack-historien/object/96349-tacke-av-textil/

Poddcast

En monterad katt och Sveriges äldsta tamkatter från en kvinnas grav i Överbo i Varnhem

image

Ett av två av Historiska museets monterade kattskelett.

På mitt jobb händer det ofta något oväntat. Häromdagen hade någon pillat loss lite grejer på ett kattskelett, som stod lite för publikt… Jag fick hjälp av osteologen Robin att sätta tillbaka delarna igen. Det var tur att den inte blivit ännu mer skadad.

image

Titta vad poröst nosskelettet är! Robin berättade att det är ovanligt att så smidiga djur har raka lårben!

image

Två katter från Överbo, Varnhem sn, Valla härad, i Västergötland. Foto: Linda Wåhlander.

Robin passade även på att visa mig Sveriges äldsta kattskelett av huskatter. Det är två katter, en vuxen och en unge, från romersk järnålder från en rik kvinnas grav i Överbo, Varnhem sn i Västergötland. Jag berättade om dem för ett tag sedan då jag hade programmet ”En kväll om katten på Medelhavsmuseet”, så jag skyndade mig efter min kamera! Romersk järnålder räknas mellan år 0-400 e.Kr. då föremål från romarriket dyker upp i skandinavien och det tar ännu mer fart runt 200 e.Kr.

image

Katterna kom till Varnhem någon gång i slutet av första århundradet och arkeologen Kent Andersson menar att hon var en kvinna ur en ledande familj i dåtidens samhälle.Tänk vad spännande det måste ha varit att ha katter som husdjur när förmodligen ingen annan har någon katt. Kvinnan hade även fått med sig en vinthund i graven, vilket också var en nyhet. Benen är välbevarade för att vara så gamla, men de ser inte så mycket utför kanske, när de ligger i en lite plastpåse.

image

Här är några tänder.

Här är en ny bild tagen av Ola Murin på hunden och katten. Foto: Ola Myrin, SHM, CC-BY.

image

Skärmbild från Mis över innehållet i kvinnans grav.

image

Skärmbild från Huvudkatalog del A, SHM.

I kvinnans grav, som grävdes 1887, påträffades även häst, svin, nördjur och get/får samt en gnagare (!). Kvinnan bar flera fina smycken i sin dräkt när hon begravdes.

image

Guldberlock. Foto: Ulf Bruxe,SHM.

image

S-lås i silver. Foto: John Ljunqvist, SHM.

image

Dräktnål i brons. Foto: Tania Muños Marzá.

image

Blå glaspärla. I graven fanns även en grön. Foto: John Ljunqvist, SHM.

image

Två dräktspännen, fibulor, i brons med silverdekor. Foto: Tania Muños Marzá, SHM.

image

Dräktspänne, fibula, i brons. Foto: Tania Muños Marzá, SHM.

Dräktsmyckena visar en rik kvinna som förmodligen burit en peplos ihophållen vid axlarna av två fibulor samt en tredje fibula mitt fram på dräkten eller sittande i en sjal. S-kroken är så fin (1,6 cm) och jag har sådana i mina halsband. Det kan ha stängt ett snöre som guldberlocken och pärlorna hängt i, men det går inte att veta. Dräktnålen vet jag inte heller hur den satt. Det vore spännande att se hur de ligger på gravplanen. Kvinnan hade även en fingerring i brons. Ringen och fibulorna är trasiga och har möjligen medvetet brutists sönder.

image

Skärmbild från Huvudkstalog, del B, SHM.

Det var inte förrän jag såg teckningarna som jag såg att berlocken och fibulorna har samma sorts granulerade (små kulor) avslutningar, som en liten druvklase! Fint 🙂

Från Egypten kom huskatten till Rom och så småningom hamnade alltså två katter i en kvinnas grav i Överbo på 100-talet och nu, ca 2000 år senare, så har vi våra älskade katter i var och varannat hem!

Kram

Lästips:

Andersson, Kent, 2013. I skuggan av Rom. Stockholm, s. 55.

Wikipedia har en bra sida om kattens historia.

Arkeologiforum Det sk alltså finnas en uppsats av en Maria Andersson med titeln ”Kattalog” 🙂

Stenröse och teg, uppsats som nämner graven här, se gravarna i Valle härad.

Egypten och gudomliga ord idag

image

Sesostris I, eller Senustret, som han också heter är tillbaka och allt är i sin ordning igen.

Gjorde inhopp för en åk 7 idag. Det var urlänge sedan jag visade Egypten för en skolklass och det är knepigt att få plats med dem här och där i utställningen, samt att sitta så de ser bra. Det hade kunnat gå bättre, men det är även en ”färskvara” att visa utställningar. Jag har dessutom mest visat familjer i den och det är annorlunda, ofta med ett visst tema.

image

En staty för Ka-själen vill jag tillverka till mig själv någon gång.

Även på Medelhavsmuseet blir det en massa prat om döden…

image

Kemet, det Svarta landet, som gav bra skördar!

Jag vill gärna väva ihop lite myt och verklighet. Myten om Isis och Osirismyten är en jordbruksmyt och i utställningen finns det lite olika hantverk representerade. Det gick sådär för jag visade bilden på de som skördar men glömde visa redskapen…

image

Amuletter för att skydda den döde och som lades i kroppen samt lindades in i lindorna på mumien.

Symboler, myter, ord, verklighet. Saker – allt är sammanvävt i lager av betydelser.

image

Verkstadsmaterial för hieroglyfworkshop.

Hieroglyfer, eller medu netjer, som egyptierna sa, betyder gudomliga ord! (Jag har bloggat om det tidigare också)

image

image

Eleverna gick skriva på papyrus efter att ha övat lite först.

image

Tillägg från boken ABC Hieroglyphics av Amr Hussein som jag köpt i Egypten.

De flesta skrev sina namn, men jag lägger inte upp dem 🙂 De lämnade sedan sina namn och kort många av dom och det är nog första gången det hänt. De flesta elever vill ta med sig sina grejer hem och jag undrar vad det beror på, det här att lämna? Det har hänt en del gånger i Verkstan på helgerna också. Det är som om det de tillverkar inte är värt att spara. Eller så är det för att de går i sjuan och det har blivit skillnad på hur de ser på vad de gör sedan de gick i 3-5:an, de årsgrupper jag oftast har i skolverkstäder.

image

Jag är nöjd hur som helst – de övningsskrev och alla gjorde en eller två stycken kort.

Kram

Apptips:

image

Hieroglyph Flash Cards – toppen att lära sig hieroglyfer med 🙂