Har fotograferat lite nya varor idag 🙂 Det är skönt att bara göra det jag vill fast det är MIDSOMMARAFTON!
Nya smycken som är så fina kopior!
Tor, Frej, Freja och Oden har fått varsinna växtgåvor dagen till ära 🙂
Glad midsommar på er allihop!
Kram
Kategoriarkiv: Forntida religion
Runlek
Kommentera
Tillverkar runor att ”leka” med på Vikingasommar i bra samarbete med min nya arbetskamrat. Det blir en del av Heimdalls station, guden som lärde människorna om runor och en av runätterna är döpt efter honom.
Jag undrar just hur många som kunde läsa och skriva med runor under vikingatiden? Det finns ju små runpinnar på ben, tex. matrester, nästan som små sms…
Det kommer bli en toppensommar med alla nya museipedagoger som ska jobba <3
Kram
”Hundhimlen”
Gick förbi hunden Iggys dödsplats på Drottninggatan. Det var rörande att se alla blommor och jag älskar Sverige och den kärlek så många har till djur. Det är så overkligt att det kan hända så hemska saker så snabbt. Livet är så vackert och så skört. Jag tänker även på gravarna i Skateholm, bebott för ca 7000 år sedan men under flera hundra år, de där hundar begravts både i egna gravar ned gravgåvor och tillsammans med människor. Det fortsatte länge och människor begraver fortfarande sina djur. Se bara på kungens hundgravplats på Drottningholm <3
Vi har levt så lång tid tillsammans, människor och hundar. Ibland i ett arbetsförhållande, ibland som en del i familjen. Smulan är definitivt en del av vår familj.
Jag har inga gravar att gå till för de hundar som jag levt med, kortare liv som tar slut alldeless för fort även om de inte hamnar mitt i en terrorist väg.
Jag hoppas vi kommer till samma dödsrike inte bara att de kommer till en ”hundhimmel”. Jag hoppas min hundfamilj väntar på mig – Honey och Sappo <3 och även att Nurre finns där. Naturligtvis gäller det även katterna i min familj <3
Undrar just hur de tänkte på vikingatiden, verkligen tänkte, när djuren följde med den döde i graven. Hunden kan ha varit en vägvisare till dödsriket, en psykopomp. Och Smulan, som chihuahua, hade följt med till dödsriket, tillsammans med tusentals chihuahuor, i Moctezumas Mexico.
Kram
The Baba
När Allan och jag var i Indien senast så gick vi till regnskogen. Det är en stig där som leder till ett stort träd under vilken det sitter en Baba, men det finns ibland babas på vägen dit också.
Baban vi träffade satt en bit på vägen vid ett lite mindre träd. Jag älskar de där träden. De blir som hus med olika rum mellan de höga delarna av trädet som är som rötter ovan jord.
Vi stannade och pratade lite med honom, när han ropade till oss, och han var go och ville kramas så jag ritade av dem lite snabbt. Eller snarare supersnabba för det var getingar som surrade runt oss 🙂 Vi fick dock inga stick <3
Jag antar att han var en sadhu, en hinduisk asket och han var väldigt oflashig och söt, även om kanske lite fööör kramig för mig just då.
Yogan är tusentals år och det finns mycket olika skrivet om yoga. Jag börjar nu på min yogastig, eller fortsätter på stigen jag började gå 2003… Jag tänker också på min egen pappa – nästan samma ord – och varför jag blivit som jag blivit. Jag vill förändras så jag kan vara mer mig själv.
Kram
Jobbade på sportlovet igår och idag och fick för mig att fota några favoriter – så nu blir det foton utan så mycket information, bara former <3
Stenåldersegypten.
Predynastiska krukor från Egypten, varav en med nästan min tatuering.
En egyptisk skapelsemyt med Nut, Geb och Shu.
Klok som en uggla på grekisk keramik, en så kallad skyfos.
Oljelampor.
En liten lekythos med hare för Artemis bland kobrorna…
Anubis från Giza med fint, rött halsband.
Här är Alexander den Store i litet format.
Apollon i ännu mindre format.
Egytisk uppställning.
Arkaiska, grekiska gudinnefiguriner som ser lite ut som fåglar – de är daterade till ca 600-tal från Boiotien i Grekland..
Sekhmet i grönt och den blå skulle kunna vara Anubis eller Duamutef, tack Fredrik.
Barn med ett finger i munnen. Vet inte vem det föreställer. Bakläxa. Tack Fredrik- det är Harpokrates, son till gudarna Isis och Osiris.
Underbar drapering – hon är en grekisk Tanagrafigurin från Boiotien från århundradena innan vår tideräkning. De förekommer i gravar och helgedomar.
En till tanagra med slöja.
Är hon hellenistisk? Inser att jag kan för lite om de här små figurinerna!
Ryggstudie.
Cycladisk gudinnefigurin som dateras till ca 2650-2300 före vår tid.
Älskade Hathor med sina koöron.
Fina Bes gånger två.
Och i hörsalen kan du bli fotad, av Unga berättar, som antik person framför pyraniderna, ett grekiskt tempel eller Coloseum imorgon för 40 kronor – du får både ett utskrivet foto och en digital bild.
De flesta föremålen jag fotat står i det öppna magasinet upp där det går att fika, det s.k. Studiogalleriet. Tack Fredrik för hjälpen med namn och info!
Kram
Medeltida konst med Petter
I fredags följde jag med på första delen av visningsserien Medeltida konst på Historiska. Vi var i första delen där vi började i Vikingatiden med skiftet i tidigkristen tid.
Plankan från 900-talet, Forsbykrucifixet från Västergötland och Mosjömadonnan.
Jag känner mig stolt över många av mina kollegor 🙂 och det är kul att följa med och lyssna och lära mig mer och också inspireras.
Bakom Petter hänger ett av de äldsta träföremålen av trä från vikingatiden. Det är en planka från en stavkyrka, som jag tror jag nämnt tidigare, men innan den blev målad med Kristi himmelsfärd i bysantisk stil så hade plankan en vikingatida slingerornamentik längs hela plankan.
Eke stavkyrka på Gotland, av ek. Fid. 94192, Inv. nr. 15844.
Det är både tråkigt att de högg bort den tidigare ornamentiken och samtidigt bra eftersom vi nu kan se spår efter den, eftersom plankan bevarats.
Det är ändå nästan 1000 år gammalt måleri!
Plankan har med dendrokologi daterats till 900-talet. Jag undrar om den hörde till ett vikingstida tempel som sedan blev omgjort till en kyrka? Hedniska kultplatser har ju kristnats, så varför inte kulthuset också?
Broddetorpaltaret från Västergötland i koppar och ek. Ett antemensale från tidig medeltid. Fyndidentitet 114924, Inv. nr. 4674.
Petter visade också antemessaliet med bland annat kufisk text på. Det finns mycket att titta på där. I den nya utställningsformen så saknar jag altaret som plattan ska sitta framför.
Dopfunten från Näs i Jämtland i furu daterad till högmedeltid. Fyndidentitet Fid. 93931, Inventarienummer 230032.
Dopfunden från Näs sn med Gunnar i ormgropen, bunden spelandes på harpan med fötterna för att söva alla ormar, men han lyckades inte… Avskräckande exempel med ett känt motiv för att folk skulle vilja bli döpta in i kristendomen! Det är fint hantverk i furu.
Kram
Morgonrådnad
Det var många som la upp fantastiska bilder på facebook på morgonens färger igår. Jag är glad att jag, och många andra, blir så barnsligt förtjust i himlens ljus ? Att det är så vacker färg ibland och att jag fått bo så länge på Helgö. Jag skriver alltid fel…morgonrodnad heter det visst. Kanske för att jag tycker det är finare med å.
Morgonrodnadens gudinna i romersk mytologi heter hon Aurora och i Grekisk mytologi Eos, en av titanerna. Jag kände inte till den indiska Uschas eller den litauiska auszrà, lysande.
Morgonrodnades gudinnas uppgift är att med sina rosenfingrar öppna österns portar, ovanför bergen i Kaukasus, så att solens vagn kan komma fram, ett hästspann med fyra hästar körd av Solen eller Helios, som är Eos bror.
Försökte hitta en motsvarihet i nordisk mytologi och hittade gryningens gud Delling- den ljuse, av asarnas ätt. Han är tydligen morgonrodnadens gud och som sådan Breidablicks väktare. Han är gift med Natt och far till Dag.
I de germanska språken är solen femininum och därav en solgudinna i sin naturform (natursubstrat). Det får bli mer om solen en annan gång.
.
Kram
Lästips:
Usas, Nordisk familjebok här. http://runeberg.org/nfck/0053.html
Eos, http://www.mytologi.nu/eos.html här.
Delling, Åke Hultkrantz, Vem är vem i nordisk mytologi. 1991.
Visning om monster & helgon igårkväll
Ibland klär jag ju ut mig på jobbet. Igår till katolik eller rättare sagt till Heliga Birgitta. Måste bara skaffa en guldmantel med blått foder… Huvudduken fick jag inte att funka så bra till första visningen, men till andra gick det bättre.
Det var en kväll om Monster med Bo Erikssons som höll föredrag om sin nya bok Monster.
Senmedeltida altarskåp med Kristus i dödsriket. Kristus står på en grön djävul.
Anna och jag letade ”monster” i Gotiska hallen innan och vi hittade den här gröna sötingen.
Olof och hans hedniske bror Harald.
De här två finns lite överallt ?
Favvomonster.
Berättade sagan med min lilla favvodrake.
Gotiska hallen är magisk på senkvällen i mörkret.
Kram