Kategoriarkiv: Forntida betraktelser

Ryakudderekonstruktion efter Valsgärdefynd…

2 svar

Ryakudde från Valsgärde. Foto: Upplandsmuseet, Digitaltmuseum.

På Digitalamuseet hittade jag den här rekonstruktionen av en ryakudde där fyndet ska vara från 700-talet, dvs. vendeltiden. Som beskrivning står det så här: 

”Kudde. Två svartvita fotografier av en ryakudde, tre brev, en avskrift och en teckning. Materialet är märkt ”B-2197”.

Det ena fotografiet är klistrat på ett 22 x 27 cm beige kartongblad.

På baksidan av det andra fotografiet står ”Kudde i ryateknik från 700 talet (Valsgärde). 30 års jubileum utställning 16/11 45”.

De tre breven är från Greta Arwidsson till Laila Wallin och innehåller anvisningar om hur ryakudden ska göras. Det tredje brevet finns även som avskrift. I det tredje brevet finns Greta Arwidssons förslag till utställningens etikettext: ”Vävnad i rya-teknik från 700 e.Kr. Efter original, funnet i en hövdingegrav i Valsgärde, Gamla Uppsala sn. Nockorna bestå av hårt tvinnade trådar, inplockade i varpen och dubbelvikta, så att ett litet huvud bildats genom trådens sjävsammansnoning”.

Teckningen är gjord på mönsterpapper och visar originalets teknik.”

…

Jag vet ju sedan tidigare att det finns bolster och dun från Valsgärdegravarna och nu även att åtminstone gravarna 7 och 8 omnämns med kudde. 

Anledningen till att jag gogglade på en kudde idag för att jag var upp till Textilmagasinet på Historiska med Helen och tittade på lite grejer. Bland annat låg det en kudde i skåpet med rekonstruktioner som det satt en etikett på där det stod Valsgärde. 

Kudde som finns bland rekonstruktionerna i Textilmagasinet på Historiska.

Den är så otroligt fin och jag ska kolla imorgon om det är den som är med i Birka III. Ryakudden får jag inte alls något habegär av… ? 

Undersidan är röd ylle och jag måste ta reda på mer om den! Kanske någon vet mer? 

/Uppdatering med bild 3/2 2017  – 

Thank You Wulfheodenas and David! Den är funnen i grav 8 och kallas ”Kudde 1” – ”Kissen I”. Vävtekninken omnämns som Osebergsteknik. Färgerna ska vara rött och grönt, står det i boken. 

I can depend on the Wulfheodenas! Thank You very much!

/

Jaghar ingen bra bok om Valsgärde hemma, så det får bli några länkar från nätet. Eric Östergrens uppsats är spännande och handlar om hjälmar. 

Lästips:

Rekonstruktion av ryakudde från Valsgärde, https://digitaltmuseum.se/011023936182/kudde här.

Östergren, Eric, 2015. Vendeltida hjälmar och hjälmbärare. Magisteruppsats i arleologi. Stockholms universitet. Pdf. http://www.archaeology.su.se/polopoly_fs/1.251142.1444292267!/menu/standard/file/Ostergren_Eric-Vendeltida_hjalmar_och_hjalmbarare.pdf

Valsgärdegravarna på Wikipedia, https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Valsgärde här.

Ljunqvist,  John, Valsgärde – development and change of burial ground for 1300 years. Här. Den finns även på academia.edu. 

https://www.academia.edu/181948/Valsgärde_-_development_and_change_of_burial_ground_for_1300_years

Wulfheodenas facebook page. They are recreating the Vendel period, https://www.facebook.com/Wulfheodenas/ här.

För mer om Valsgärde och textilierna se:

Arwidsson, Greta 1954. Die Gräberfunde von Vasgärde II – Valsgärde 8. Uppsala

Arwidsson, Greta 1977. Die Gräberfunde von Valsgärde III – Valsgärde 7. Uppsala.


Medeltida konst med Petter

Kommentera

I fredags följde jag med på första delen av visningsserien Medeltida konst på Historiska. Vi var i första delen där vi började i Vikingatiden med skiftet i tidigkristen tid. 

Plankan från 900-talet, Forsbykrucifixet från Västergötland och Mosjömadonnan.

Jag känner mig stolt över många av mina kollegor 🙂 och det är kul att följa med och lyssna och lära mig mer och också inspireras. 

Bakom Petter hänger ett av de äldsta träföremålen av trä från vikingatiden. Det är en planka från en stavkyrka, som jag tror jag nämnt tidigare, men innan den blev målad med Kristi himmelsfärd i bysantisk stil så hade plankan en vikingatida slingerornamentik längs hela plankan. 

Eke stavkyrka på Gotland, av ek. Fid. 94192, Inv. nr. 15844.

Det är både tråkigt att de högg bort den tidigare ornamentiken och samtidigt bra eftersom vi nu kan se spår efter den, eftersom plankan bevarats. 

Det är ändå nästan 1000 år gammalt måleri! 

Plankan har med dendrokologi daterats till 900-talet. Jag undrar om den hörde till ett vikingstida tempel som sedan blev omgjort till en kyrka? Hedniska kultplatser har ju kristnats, så varför inte kulthuset också?

Broddetorpaltaret från Västergötland i koppar och ek. Ett antemensale från tidig medeltid. Fyndidentitet 114924, Inv. nr. 4674.

Petter visade också antemessaliet med bland annat kufisk text på. Det finns mycket att titta på där. I den nya utställningsformen så saknar jag altaret som plattan ska sitta framför. 

Dopfunten från Näs i Jämtland i furu daterad till högmedeltid. Fyndidentitet Fid. 93931, Inventarienummer 230032.

Dopfunden från Näs sn med Gunnar i ormgropen, bunden spelandes på harpan med fötterna för att söva alla ormar, men han lyckades inte… Avskräckande exempel med ett känt motiv för att folk skulle vilja bli döpta in i kristendomen! Det är fint hantverk i furu. 

Kram

Till Alsnu gård på kvällskvisten – musik, benlappar och det persiska glaset från bj 542

Kommentera

Igår åkte jag en stund till Adelsö och vikingagården Alsnu gård. Var lite orolig i själen så stannade inte så länge, men det var fint att höra lite musik och sitta vid elden en stund. 

Det var lite skumt ute redan när jag kom dit. Gården är under uppbyggnad och det är redan så fint. 

Tänkte att det skulle vara bra med vinterskorna, men det var blötare ute nu och ingen snö, så de blev blöta och det rykte från skorna när jag torkade dem vid elden.

Janne var där 🙂 

Alla blir så snygga i eldsken 🙂

Önskar att jag kunde se utan glasögon. 

Fina Malin hade en fintrumma.

Det är härligt med ljudet av musik och eld ihop. 

”Vikingaselfie” ? 

Experimenterade med ”benlappar”efter järnåldersfynd från Sørgård mosse i Danmark, iof äldre än vikingatid, samt från Thorup i Danmark, se Mannering i läslistan. Ibland har jag ju långkalsonger under vikingadräkten, men nu var det ju inte superkallt, så ville prova nytt. 

Det blev riktigt varmt och skinnremsorna höll dem på plats. Det ska vara skinnremmar nere vid fotknölen också men jag har bara stoppat in dem i sockarna. De var helt klart toppen att ha! Får fiffla till dem lite i kanterna bara, så blir de finare.

Har aldrig druckit ur det persiska glaset vid elden tidigare. Nu syntes verkligen graveringen i glaset. Så fint! Glaset är en kopia av ett glas från grav bj 542 i Birka. Det var en gravgåva till en person tolkad som man och som begravts i en kammargrav, en av Birkas vapengravar. Runt huvudet hade personen ett guldposament.

Bj 542

Skrämbild från SHM, Sök i samlingarna. Bj 542.

Hjalmar Stolpes gravteckning av bj 542. Teckning: ATA.

Nr 3 står som silverprydnad och pärla, perla. Bild: ATA

 Vid ”låret” en förgylld ringnål i brons men den verkar, enligt anteckningen, ligga en bit upp från botten och där låg även en underkäke? 

Guldposament gP5, från bj 542. Foto: Christer Åhlin, SHM.

Det är spännande att tänka på vad de som fick se, eller kanske dricka ur glaset, tänkte om glaset det när det kommit fram till Birka. Användes det vid fest? Var och hur förvarade dom det? Otroligt att det fortfarande är så helt som det är. Mitt glas fick jag som present en gång för några år sedan av jobbet. 

Kram

Lästips:

Bj 542, SHM, Glasets Fid 106816. Inv. Nr. 34000. 

Alsnu gård. www.alsnu.se. Här.

Hägg, I,  1986. Die Tracht, I: Birka II :2.

Blogginlägg om Birkas vikingamössor. http://linda.forntida.se/?p=10381 här.

Mannering, U., 2017. Iconic costumes. Scamdinavian late iron age costume iconography. 

Full klipppanik!

Kommentera

Vad är det som gör att det är så svårt att bara klippa? Har full klippanik nu, så jag väntar till imorgon… Fick ut en klappenrock av det gråa tyget i alla fall och hoppas att den blir fin med någon bård på eller så. 

Smulan och Iris tittar på. Inte ens dom vågade sig upp på tyget… 

🙂

När jag nu tittat efter hattar så dök bj 840 upp i Annika Larssons avhandling Klädd krigare som en grav med posament på huvudbonaden och hon citerar Geijer. Inga Hägg har inte med den bland sina ”manliga” hattgravar, så tänkte att jag skriver kort om den. Hägg kanske räknade bort den då det är osäkert om det är en mans-eller kvinnograv. Det är en väldigt kort kista, bara dryga metern, och Ann-Sofie Gräslund tycker det är rimligt att den ska uppfattas som en av Birkas barngravar.

Bj 840 är en kistgrav i Birkas Stadsvall och personen har inte fått med sig så många (bevarade) gravgåvor.

Personen har alltså endast fått med sig ett skifferbryne, en järnkniv, någon form av krampa med trä på, en vikt och kistspik samt en förmodad huvudbonad där metalldekorationerna gjort att den bevarats. Det är alltså inga vapen i den utan tas upp av Larsson pga posamentet.

Personen ligger med föttern i öster. Stolpes gravteckning, ATA.

Gravplan för bj 840. Ur: Arbman, Birka I, s. 313.

Brickbanden i bj 840 är i dåligt skick. Foto: Ola Myrin, SHM.

Detalj av posament P12 och lite brickband från bj 840. Foto: Ola Myrin, SHM.

Geijer skriver om posamentet som en bård, P12, liknande den som finns i grav 524 samt liknande i bj 832 och 1040. P12 har hon med som posamenttyp h. Det är svårt att se på fotot, men posamentet ser ju böjt ut och lite märkligt flätat. Det är möjligt att det var i mycket bättre skick när Geijer tittade på det.

Schema för posament. Ur: Geijer Birka III, s. 100.

Jag undrar vad det här är för ögla? Tycker det ser lite ut som en tillverkad ögla av den tvinnade silvertråden.

Det vore roligt om det är en barngrav eller kanske en grav för en kortväxt person 🙂
Kram
Lästips:

Bj 840 http://mis.historiska.se/mis/sok/kontext.asp?kid=1028&zone= här.

Annika Larsson, 2007. Klädd krigare.

Agnes Geijer, 1938. Birka III, Die Textilfunde, s. 100, 168.

Inga Hägg, 1986. Die Tracht, I: Birka II:2.

Holger Arbman, 1940 & 1943. Birka I. Die Gräber. Text und Tafl.

Ann-Sofie Gräslund, 1980. Birka IV: The Burial Cistoms. A Study of the Graves on Björkö.

Ann-Sofie Gräslund, 1973. Barn i Birka, I: Tor 15, s. 161-179. Not 4.

Grav bj 886 – krigare med B-hatt i kammargrav

Kommentera

En till hattgrav av Hägg tolkad som Typ-B är kammargrav bj 886. Den ligger i gravområde 1B i Hemlanden. 

Gravplanen för bj 886. Ur: Arbman, Birka I, s. 345.

Skrämbild av bj 886 från Mis, SHM.

Skärmbild från bj 886 forts. Från Mis, SHM.

Graven innehåller mängder med gravgåvor som mannen fick med sig till nästa liv. Graven räknas till en av Birkas vapengravar och han fick även med sig ett brädspel. I graven fanns två mynt, ett samanidiskt från omkr. 900 och ett abbasidiskt från mellan 805 och 815. Nr 9 på planen är två järnvikter. En av knivarna har tre silvertrådar lindade om skaftet. 

Samanidiskt mynt från bj 886. För Isma’il ibn Ahmad i al-Schasch. Ur: Birka I, taf. 139:4.

Abbasidiskt mynt från bj 886, har gett avtryck i läder till en börs. Ur: Birka I, taf. 138:7.

Enligt Häggs tabell 8:7 och Geijer finns det i graven yllefragment från en kaftan/livrock med siden S4 och dekorerad med stickeri St6. En huvudbonad med S4 och posament P3. Bland övriga textil finns posament P8-9 ska ha legat vid bröstet. Nr 11 på gravplanen står som ”silver”. Geijer nämner även två olika lintyger som rostat fast vid svärdet. 

Text om textilierna i graven. Ur: Geijer Birka III, s. 169.

Sticker St6 i grav bj 886. Foto: Ola Myrin, SHM.

Stickeri St6 som står som brickväv i Mis, fid. 616564. Foto: SHM.

Stickeriet St 6, på sidentyg, är 10 mm brett och ca 75 cm långt, och Geijer har med som ”Ösenstitch” på S4? och ”flechtschnur” (Birka III,  s. 110f, 169). De ska alltså ha sutti på en kaftan eller livrock. 

Geijer beskriver borden av St6 som östenstich. Birka III, s. 110-111.

Annika Larsson tar upp den ”orientaliska” dräkten i sin avhandling Klädd krigare. Hon skriver om skilladen i dräkt mellan det grekiska bysantinska kristna dräktem oftamed invävda mönster av guldråd och det mer östliga orientaliska från Persien/Syrien som tillhörde det arabiska kalifatet och nomadfolken med ryttarkappor med påsydda applikationer. (s. 59ff).

Mannens ringspänne ligger vid höger lår och det skulle kunna visa på en omlottrock. Flera sådana gravar finns, med ringspänne på sidan vid ena låret. Jag har skrivit om dem tidigare som klappenrock,  se lästips.

Ringspännet i brons. Foto: Christer Åhlin, SHM

Huvudbonaden.

Huvudbonaden sitter fortfarande runt kraniet. P3 är flätade silverposament, men vet inte om de flätade eller de tvinnade räknas som samma, och de ska ha suttit två varv runt huvudet. 

Flätade silverposament P3 från bj 886, som suttit runt huvudet på mannen. Det tvinnade har jag tidigare inte sett. Foto: Ola Myrin, SHM.

Detalj av posamenten från bj 886. Foto: Ola Myrin, SHM.

Vid mannens fotända låg ett brädspel. 

Spelpjäser av ben eller horn. Foto: Sanna Stahre, SHM.

Ett av flera foton på spelbrädets beslag. Foto: Pavel Voronin, SHM.

På spälbrädet sitter det även fast textilrester i tunnt tuskaft.

Hörnfragment av spelbräde med textilrester i tunnt tuskaft. Foto: Pavel Voronin, SHM.

Svärdet är av Petersen H-typ. Foto: Pavel Voronin, SHM.

Mannen hade fått med sig ett svärd i en svärdskida. På svärdhantaget finns det fastrostat linnetyg  enligt Geijer. Vävremsan av lin är dubbelvikt, noga placerad och ca 3-4 mm bred. I Mis står det att det kommer från svärdsskidan -då tillverkad av trä och linnetyg. Där var även ett grövre, fastrostat lintyg från kläderna på handtaget, enligt Geijer (Birka III, s. 169). 

Sköldbucklan av typ R562. Teckning: Harald Faith-Ell, SHM.

Del av sködbeslag med brons. Foto: Pavel Voronin, SHM. 

I graven hittades även spill av bearbetat horn och en liten vit glaspärla, en lerkruka och en skål med silverbeslag fastsatta med bronsnitar.

Han hade även fått med sig eldstål och flinta samt isbroddar. Möjligen är ett av föremålen även en ispik 🙂

Kram 
Lästips:

Agnes Geijer,  1938. Birka III, Die Textilfunde. 

Inga Hägg, 1986. Die Tracht, I: Birka II:2. 

Inga Hägg, 1983. Birkas orientaliska praktplagg,  I: Fornvännen 78. 

Holger Arbman,  1940 & 1943. Birka I. Die Gräber. Text und Tafl. 

Annika Larsson, 2007. Klädd Krigare. 

Tidigare blogginlägg om klappenrockar http://linda.forntida.se/?p=9269 här.

I vildsvinens ? spår 

3 svar

Min vän Calle kom hit på morgonen för att hålla mig sällskap en stund och jag fick julklappar 🙂 Jag har legat inne i två dagar förkyld med feber. Idag känner jag mig lite bättre så efter te och pepparkakor så gick vi lilla rundan runt skogen. 

Så här brukar det inte se ut! 

Jag har inte sett uppbökad mark tidigare! Tittade efter fotspår och det fanns! Tänk när all matodling kunde bli totalförstörd om svinen kom på besök. Jag har läst att de på Björkö förr brukade gräva ner grisben i åkrarna för att hålla vildsvinen borta. Undrar om det var vanligt på andra ställen också? Och om det funkade? 

Även om de inte var så lätta att se…

Men när vi kom längre upp på stigen så var de tydliga! Calles snygga gympaskor… Kanske inte direkt skor för vildsvinsjakt 😉

Coolt!

Från håll såg vi ett träd som såg lite juldekorerat ut 🙂 Ett fint äppelsträd! Tänk förr när äpplena var sp viktiga att det träden planterades för att vara extramat! Nu hänger det oplockade äpplen lite överallt!

Men väldigt fint var det! 

Jag hade ingen ork kvar när vi kom tillbaka, så jag var glad att få prova kareliska piroger som Calle bjöd på. Härligt att bli lite bortskämd!
Kram

Jag har varit alldeless för trött och haft på tok för ont ett tag nu. Har släpat mig till yogan och knappt orkat röra på mig. Är stolt över mig själv att jag ändå åker dit. Hoppas det vänder snart. 

Gick just förbi mitt hus och jag önskar att björken utanför magiskt ska förvandla sig till en vävstol och att jag nästa sommar kan väva egna tyger. Jag kan ju alltid drömma 🙂

Undrar om kvinnorna här på Helgö förr tittade på träden och tänkte ”den där blir en bra vövstol”? Vem snickrade sedan till dem? De själva eller en träl? Fanns det vävstolstillverkare? Sen ska det bli vävtyngder också. 
Så många projekt jag skulle vilja göra. 

Kram