Etikettarkiv: Birka

Guidetur för Rosenhillarna igår

image

Det blåste 🙂 medan jag väntade på att de skulle komma. Ser ut som om jag fönat håret… Det duggade lite men jag var varm så i sista stund fick jag idén att använda bäverskinnet som det är, som krage 🙂 och det blev toppen!

Jag satte ihop det med ett treflikigt spänne. Det var varmt och gossigt och satt bra. Ska göra riktiga hål och förstärka så det inte blir revor från spännenålen.

Undrar just hur de använde sina ’ruppade’ bäverpälsar på vikingatiden – sydde de fast dem på kläderna eller var det lösa kragar? Ruppat är när de dragit ut täckhåren, de hårdare, långa håren, i pälsen och bara har den mjuka underullen kvar. Det är annars bra med täckhåren, för regnet rinner av lite lättare.

Det ligger päls blandat med smycken och textil i flera gravar på Björkö.

Det blev inte av att jag fotade Rosenhillarna och deras voffare, men några av den har planerat att gå på Historiska. Det var roligt för en tjej kom från Mexiko och hon frågade om den rödhåriga Quetzalcoatl 😉

Kram

Gamla foton på Allan vikingaklädd på Birka – Björkö

Lägger upp några foton från facebook 🙂 som en amerikan som heter Brian tagit.

image

Fotona på Allan är från när vi var med i tv-programmet Allt för Sverige 2012 och de finns på Brians facebooksida. Allan tillverkade ett metspö. Mamma är också med 🙂

image

Här med metspöt och en uppfläkt gris… Undrar just hur många barn som tillverkst sitt eget metspö genom tiderna. Jag är glad att Allan ville göra ett och att Jonas hjälpte till med metreven 🙂

image

Allan sitter på stegen utanför smedjan i vikingakvarteret 🙂

Kram

Behornad figur – ’Oden’ från Levide på Gotland

Nyfunnen liten figur som ser ut att vara enögd 🙂 med horn! Visst är det väl Oden 😉 Dessa figurer med någon form av horn dyker upp ibland och jag skrev min första uppsats i arkeologi om dem. Ska skanna in och lägga upp på forntida.se 🙂

image

Foto: Dan Carlsson

De förekommer tidigare än vikingatiden och i flera olika material och jag gillar dem.
image

Här en smyckekopia av Birkagubben 🙂

Länkar:
www.helagotland.se/noje/default.aspx?articleid=9859960

www.expressen.se/nyheter/asaguden-oden-hittad–pa-gotland/

Kram

Sidenkypert från grav Bj 464

När jag sytt vikingakläder har jag mest använt lin, ull och hampa men nu känner jag mig inspirerad att sy ett plagg av sidenkypert 🙂

image

Här är bitar av en stor bit siden, som är ihopsytt/ skarvat framtill. Det är från kvinnograv Bj 464 på Björkö, det forna Birka. Trådarna glänser lite men det ser inte ut som skirt siden. Bitarna på sidan ska jag läsa på om igen, vad för sorts kanter de är.

image

Skarven med avtryck av en spännbuckla under plagget.

image

Här är kanten fram, vilken är invikt, som om det är en djup öppning fram eller att det är en kapp/jacköppning.

Jag har även funderat på om det är en sjal som ligger över axlarna.

Lästips:
Inga Hägg, Kvinnodräkten i Birka.

Den gyllene hjorten från birkagrav Bj 832

I fredags var jag i textilmagasinet på Historiska museet och hjälpte Amica att plocka tillbaka textilier efter visningar vi haft. Ett favoritföremål är den lilla guldhjorten ifrån grav Bj 832 från Björkö. Agnes Geijer döpte den till Stickerei 16 – St 16.

image

Den tillbakablickande hjorten, som är tillverkad i guldtråd, sitter ihop med en bit posament i spunnen silvertråd. Motivet med en tillbakablickande hjort förekommer även på de s.k. Hedebymynten. Inga Hägg menar att hjorten suttit på en liten sidenbehållare som sannolikt fungerat som relikgömma. Hjorten är inom den kristna konsten en sinnebild för den troendes längtan efter Kristi nåd. Relikfickorna i Birka (även i Bj 735) är enligt Hägg tillverkade av samma sidenmaterial och har samma typ av prydnadselement som kaftanplaggen i samma gravar.

image

I håligheterna och i ögat har det suttit, och sitter fortfarande i en av håligheterna, glimmer.

image

I den här lådan ligger lite fler bitar av posament och glimmer ifrån graven och i graven ligger även många fler posamentarbeten i spunnen silvertråd,vid huvudet, på vardera axel, mellan två ringnålar och lite till. Det finns även ett till stickeri – St18- som föreställer något litet djur.

image

På ett träföremål finns även en posamentplatta.

Graven som hjorten är en kammargrav och en ”krigargrav”  med häst. Personen hade fått med sig svärd, sköld, vapenkniv och pilspetsar och det gör att graven tolkas som en mansgrav. Även hästen i graven hade fått fint bling – ett dekorerat träns.

I kanten på kammargravsnedgrävningen satt ett spjut instucket, vilket förekommer i flera gravar. Spjutskaftet bör ha stuckit upp ur marken när graven täckts igen.

image

Till personens dräkt, eller i graven, ligger även en stor, dekorativ dräktnål samt guld- och silverfoliepärlor. Bild från SHM.

Lästips:

Agnes Geijer, Birka III.

Holger Arbman, Birka I, text och tafeln.

Inga Hägg, Härskardräkten i Birka, i Dragt og magt.

Andreas Nordberg, Vertikalt placerade vapen i vikingatida gravar, i Fornvännen 2002.

Allahringen från Birkagrav Bj 515

För några dagar sedan tittade vi, jag, Sebastian och Ragnar, på Allahringen i svpelektronmicroskop 🙂 Det mäter även ämnena som finns i materialet samtidigt som fantastiska förstoringsbilder fås.

image

Vi var på universitetet och Arrheniuslaboratoriet. Ringen är ett ikoniskt föremål och jag har fjärilar i magen!!! Undrar vad kvinnan som en gång fick med sig ringen i graven tänkte när hon bar den? Tänkte hon på Allah eller var det endast en ring med en fin sten?

image

Så här ser microskopet ut och den tar superförstoringar.

image

Ringen sitter på en liten ställning och nu har jag just fått äran att sätta in den i maskinen och vakta den med mitt liv!

Vi vill bland annat ta reda på vad det är för sten, om det är en ametist eller inte, samt titta på legeringarna i ringen, tex. hur många procent i silver och koppar metallen består av.

Vi vill även så småningom låta läsa texten på ringen igen, men för det behöver vi en forntida ”arabiskskriftexpert”- kanske en kuf? 🙂

Kram

Posament från birkagrav 944, del 2

Nu har jag provat med två meter spunnen silvertråd, diameter 0,3.

image

Det blev kort och den vill vrida sig!

image

Det var stelare att arbeta med än tenntråden med lite silver i.

image

image

Här är en del av fyndet i sin ask.

 

 

Tyget som posamentet satt på är en damast från Kina – Han perioden. Det är hasplats silke, dvs. inte spunnet och vävt i tuskaft fast med mönstereffekt. Det är sedan tryckt eller målat på något vis med guld. http://mis.historiska.se/mis/sok/fid.asp?fid=617937&g=1Kram

Posament från bj 520, 832 och 957

Har provat Josefinakunten med dubbel tenntråd.

image

3 m, 0,35 diameter tråd. Det blev 20 cm.
Posamenten är funna i vikingatida kammargravar tillhörande personer som begravts med krigsutrustning och 832 även en häst. Jag undrar vilka de var och vad de gjorde under sitt liv. Var de reste och hur de såg ut i livet med sina så fint dekorerade kläder.

Kram