Etikettarkiv: vikingatida textil

Den gyllene hjorten från birkagrav Bj 832

2 svar

I fredags var jag i textilmagasinet på Historiska museet och hjälpte Amica att plocka tillbaka textilier efter visningar vi haft. Ett favoritföremål är den lilla guldhjorten ifrån grav Bj 832 från Björkö. Agnes Geijer döpte den till Stickerei 16 – St 16.

image

Den tillbakablickande hjorten, som är tillverkad i guldtråd, sitter ihop med en bit posament i spunnen silvertråd. Motivet med en tillbakablickande hjort förekommer även på de s.k. Hedebymynten. Inga Hägg menar att hjorten suttit på en liten sidenbehållare som sannolikt fungerat som relikgömma. Hjorten är inom den kristna konsten en sinnebild för den troendes längtan efter Kristi nåd. Relikfickorna i Birka (även i Bj 735) är enligt Hägg tillverkade av samma sidenmaterial och har samma typ av prydnadselement som kaftanplaggen i samma gravar.

image

I håligheterna och i ögat har det suttit, och sitter fortfarande i en av håligheterna, glimmer.

image

I den här lådan ligger lite fler bitar av posament och glimmer ifrån graven och i graven ligger även många fler posamentarbeten i spunnen silvertråd,vid huvudet, på vardera axel, mellan två ringnålar och lite till. Det finns även ett till stickeri – St18- som föreställer något litet djur.

image

På ett träföremål finns även en posamentplatta.

Graven som hjorten är en kammargrav och en ”krigargrav”  med häst. Personen hade fått med sig svärd, sköld, vapenkniv och pilspetsar och det gör att graven tolkas som en mansgrav. Även hästen i graven hade fått fint bling – ett dekorerat träns.

I kanten på kammargravsnedgrävningen satt ett spjut instucket, vilket förekommer i flera gravar. Spjutskaftet bör ha stuckit upp ur marken när graven täckts igen.

image

Till personens dräkt, eller i graven, ligger även en stor, dekorativ dräktnål samt guld- och silverfoliepärlor. Bild från SHM.

Lästips:

Agnes Geijer, Birka III.

Holger Arbman, Birka I, text och tafeln.

Inga Hägg, Härskardräkten i Birka, i Dragt og magt.

Andreas Nordberg, Vertikalt placerade vapen i vikingatida gravar, i Fornvännen 2002.

Posament från birkagrav 944, del 2

2 svar

Nu har jag provat med två meter spunnen silvertråd, diameter 0,3.

image

Det blev kort och den vill vrida sig!

image

Det var stelare att arbeta med än tenntråden med lite silver i.

image

image

Här är en del av fyndet i sin ask.

 

 

Tyget som posamentet satt på är en damast från Kina – Han perioden. Det är hasplats silke, dvs. inte spunnet och vävt i tuskaft fast med mönstereffekt. Det är sedan tryckt eller målat på något vis med guld. http://mis.historiska.se/mis/sok/fid.asp?fid=617937&g=1Kram

Posament från bj 520, 832 och 957

Kommentera

Har provat Josefinakunten med dubbel tenntråd.

image

3 m, 0,35 diameter tråd. Det blev 20 cm.
Posamenten är funna i vikingatida kammargravar tillhörande personer som begravts med krigsutrustning och 832 även en häst. Jag undrar vilka de var och vad de gjorde under sitt liv. Var de reste och hur de såg ut i livet med sina så fint dekorerade kläder.

Kram

Posament från birkagrav Bj 944

4 svar

Tillsammans med Sebastian skriver jag lite om posament. Eftersom jag är delad mellan teori och praktik så har jag gjort lite själv också 🙂
image

Den blev fin men skulle ha varit längre och med dubbel tenntråd som fyndet.
image

Fyndet är dessutom tillverkat dragen silvertråd som spunnits runt en silkestråd.

Posamentet satt fast på ett sidentyg som kommer ifrån Kina och det var  målad eller tryckt med guldfläckar.
image
Sida ur Birka III, Geijer. Nr e är mönstret på posamentet 🙂

Graven tillhörde en man som blev begravd på Björkö/ Birka på 900-talet.

Kram

Vikingatida hängselkjol: Viking women, Clothing, Aprondress (smokkr)

1 svar

Ibland pratar jag och mina vikingainspirerade vänner om att försöka återskapa en grav – att göra allt som finns i graven och på så vis få en ögonblicklig dräkt – så gott det går 🙂

På bilderna har jag hängselkjolen från birkagrav Bj 835. Det är yllekypert.
image

Till den borde jag sy en goffrerad/finveckad särk!!! Vilket jag vill hinna göra nu i vår 🙂

image

image

Observera att pärlorna hänger i den övre delen, vid nålfästet, i spännbucklan, vilket är vanligast bland fynden. Nålen pekar nedåt mot hängselkjolen. Egentligen borde nålen sitta i bucklan så att när jag syr en minimal ögla så hänger bucklan ned ca 2 cm på tyget. Det finns nötningsspår på fynden som gjorts i Birka.

image

Hängselögla som går över axeln. Lite ovanligt med ullögla. De flesta är i linne. Till hängselkjolen hör även ett sidenband antingen för att hänga något i eller för att kanta hängselkjolens övre kant.

Det finns i graven även bland annat ett hänge med en tillbakablickande hjort och ett sköldhänge i silver.

Jag undrar ibland hur de planerade sina kläder om de var rika under vikingatiden och hur fattigare kanske hade ett plagg som de älskade. Hur såg en hel garderob ut? Hur hela eller trasiga var kläderna? Hur skarvade var kläderna? I Hedebys hamn hittades trasiga, lappade delar av kläder. Men även rester efter tillskärning.

Efter Inga Hägg, Kvinnodräkten i Birka, s. 45, för beskrivning av textilfyndet till hägselkjolen, vilket Hägg kallar kjol, och s. 130 för bild på öglan.

Bra sida om hängselkjolar! http://urd.priv.no/viking/smokkr.html

Behornade figurer på Osebergs bildvävar

Kommentera

Har tittat på bilder från Osebergsgraven i morse. När jag skrev min B-uppsats skrev jag om figurer med horn på huvudet, vara två finns på Osebergsgravens bildvävar. Nu har jag sett två till 🙂

image

image

Här är en med dubbla stavar i händerna.

image

image

Den här med lång kjol och midjebälte har jag sett tidigare.

image

Här har vi en med långa horn och som mest känns som en djurframställning med tanke på det som ser ut som en björn bredvid.

Återkommer med den fjärde, mest avbildade figuren, som jag glömde fota!
…
image
…såhär ser den fjärde ut som rekonstruerad 🙂

Bildväverna har troligen blivit sämre sen de hittades och det är tur att de blev avritade och fotade tidigt, men det är ändå svårt att förstå hur de kunnat se alla dessa figurer!

Bilderna är fotade ur en stor, ganska ny bok om Osebergstextilierna och det är Hougens artikel.

Kram

Osebergsgravens textilier

1 svar

Det finns mängder med textilier från denna fantastiska grav från 800-talet i Norge.

image

Två av tygerna är av ett mycket fint tuskaftat tyg (wool tabby) i rött. Det är två tyger som är ihopsydda, varav det ena av tygerna har små broderier på sig längs sömmarna. Det tyg som är utan broderier ser lite muslinliknande ut, med varannan tråd i ena trådsystemet är lite tjockare. Vid det broderade tyget är även ett sidentyg fastsatt på något vis. Detta skulle kulla vara en tunika i muslin med påsytt tuskaftulltyg med broderier och siden.

Ett annat av de fina tuskafttygerna i ull visar spår av rutor eller ränder, med ca en cm mellanrum, men det går inte längre att avgöra vilka färger de en gång var. Det är rundskuret och en ögla har troligen sytts i halssprundet för att fästa ett spänne i, så du inte behövde sticka smyckets nål genom tyget.

image
Broderier på tuskafttyget.
image
Renritade broderier.

image

Det finns även en tygbit formad som ett kursutbud, vilket kan ha varit applicerat på ett annat tyg.

image

Ca 800 cm sidenband för framförallt bandkantning fanns i graven. Det är mönstervävda sidentyger som klippts till remsor utan hänsyn till tygets mönster och som sedan vikts och sytts fast på dräkten.

Nu har jag lite Ny inspiration till att sy!

Kram

Vikingatida textilier från Birka

3 svar

Hej, denna kalla vinterdag vaknade och det var alldeles vitt utanför fönstren. Hela natten har det varit Red carpet och Oscarsgala och de vackraste kläderna i världen har visats för miljoner människor. En del kläder är så dyra att stjärnorna inte ens äger dem utan måste försiktigt festa och sedan lämna tillbaka dem!

Själv håller som bäst på att skriva en artikel om textilier under vikingatiden till en utställningskatalog. Det går sådär för det är ett enormt tvärvetenskapligt forskningsområde. Det är så mycket jag skulle vilja läsa och så mycket att förstå och reflektera över. I slutändan rör det sig i alla fall om en del riktigt värdefulla textilier som några vikingatida människor till och med fick med sig till nästa liv!

monstervav739

Här är en bit av en möstervävd inredningstextil ifrån grav Bj 739 på Birka. Mönstringen är gjord gobelin (inte krabbasnår som jag skrivit tidigare). Det kan röra sig om en kudde eller ett bolster som den döde pallrades upp mot i graven. Ibland förekommer det även dun och fjädrar i samband med möstervävda tyger.

dekorationer

Här är några underbara guld- och silverdekorationer som prytt kläderna till några av de begravda personerna på Björkö. Gravarna är: Bj 496, Bj 557, Bj 561, Bj 832.

Det jag skulle vilja få fram i artikeln är att även textilier av lägre kvalitet än de allra finaste var värdefulla och användes på olika sätt under lång tid – det krävdes hantverksskicklighet och var tidskrävande att producera. Tyger bevaras inte lika lätt i enklare gravar, då alla personer inte är begravda med många metallsmycken som har en bevarande effekt på textil, pga. av att metallsalter kan konservera material som ligger direkt intill metallen.

Tyger kan däremot även hittas i andra fyndomständigheter där det är lite fuktigt, som i vatten och i gamla mossar. Många fynd har gjorts i den vikingatida staden Hedebys hamn och i somras kom det även fram mer textilier i Birkas hamn när marinarkeologerna gjorde utgrävningar på botten för att få veta mer om den gamla hamnanläggningen. De nya Birkatextilierna är inte analyserade ännu, så det kommer bli mycket spännande när vi får veta mer om dem!

PS. Bilderna är från när jag fotograferade i textilmagasinet på Historiska museet för två år sedan. DS.