Har funderat ett tag på att sy ett löst förkläde till min vikingahängselkjol. Det finns ju 1-3 öglor nedtill på flera ovala spännbucklor från Birka.
Det skulle kunna vara till redskapsband eller två kjolar men det skulle ju även kunna vara till en lös hängsekjolsflärp, som ett löstagbart förkläde att hänga framtill på dräkten. Det finns många som har återskapat det redan, men jag tänkte att jag skulle leta lite källor själv för att det roligt.
Så här kommer några från Ulla Mannering bok, Iconic Custumes från 2017.
Även på Helgö finns det guldfoliefigurer i form av par och kvinnan på ett av paren skulle kunna ha ett lite kortare förkläde. Eller om det är en kort jacka. Kul är även att det ser ut att vara rutigt vilket kanske ska föreställa diamantkypert, vilket hittats i vendeltida fynd.
Mannering har identifierat 17 stycken förkläden på de guldgubbar hon tittat på och de kallas i boken för ”apron”. Hon menar att det är så tydligt att det borde vara ett separat plagg, även om funktionen är oklar (Mannering 2017, s. 54).
Så nu har jag en plan att pröva. I grav Bj 464 finns ett hörn på utsidan av spännbucklan och jag undrar om det kan vara det av ett sådant här förkläde…
Lästips:
Mannering, U., 2017. Iconic Costumes, Scandinavian late iron Age Costume iconography. Oxford.
1879 undersökte Hjalmar Stolpe grav Bj 750 på Björkö. Den har senare även undersökts igen av Historiska museet.
Under många år så har jag visat den och inte tänkt något särskilt på nålhuset i graven. Det finns andra sensationella föremål i graven, som ett romerskt mynt med Faustina den yngre och en sax som ser ut som en skoldag och massor med annat. Graven är för en man och en kvinna samt ett barn.
Jag har alltså inte tänkt närmare på dessa rutor eller ens funderar på nålhuset. Men det är speciellt och det märktes nu när Jens Mohr tagit otroligt högupplösta bilder av det.
Det har alltså ett svagt, silvrigt rutnät runt ytan. Själva nålhuset är av järn och sedan så står det att det är täckt av textil med ett silvermetallband runt toppen: ”Silver, Textil, Glimmer, Järn”. I nålhuset ska det finnas tre synålar instoppade i en ulltott.
I nya utställningstexter står det:
Cylindriskt nålhus av järn på vilken virad silvertråd lagts över två lager textil. Det yttre är möjligen av siden, det inre av grövre textil. På utsidan är nålhuset prytt av silverband och glimmerskivor (de senare nästan helt avfallna). Inuti cylindern finns tre synålar instoppade i en ulltott. Gravfynd från Birka, Bj 750, Adelsö socken, Uppland.
Har zoomat lite och skärmdumpat bilderna nedan.
Tycker att det är galet spännande. De hittade ju ett nålhus i trä i vattnet utanför svarta jorden. Annars är de oftast gjorda av större fågelboen, även om det även finns olika nålhus i metall. Men aldrig att jag stött på ett textilinklätt nålhus.
Jag tittade på nålhuset på Mohrs foto med Amica idag och tyget i förstoring ser fibrerna väldigt ostrukturerade ut. Det ser inte på rak arm ut som siden, men vi får anta att utställningstexten bygger på en äldre beskrivning.
Undrar hur det hängt i dräkten?
Med vänlig hälsning, Linda
Lästips:
Nålhuset ligger i monter 11, under tema Släkt och hierarki: https://vikingar.historiska.se/objects.php?showcase=C_11&e=no&l=sv
Inom vikingavärlden så kommer ibland trollkorsets vara eller ickevara upp.
Hänget är hittat i ett samiskt depåfynd, ett offerfynd, i Unna Saiva, där mängder med föremål lagts ned.
Vi vet inte om det använts som amulett för att skydda sig mot troll av samerna. Om någon känner till en samisk sedvänja med denna typ av amulett, så får ni gärna höra av er.
Annars är det troligen en nymodighet att bära denna form av hänge som ”trollkors”.
Tittar på ringspännen från Birkas gravar och undrar om jag kan tillverka något och så såg jag det från Bj 716. Har ju sett det tidigare men nu såg jag silverinlägget längs ovansidan! Så tänkte dela några bilder från Historiska museets samlingssida.
Jag trodde först att det bara blänkte på foto, men det är alltså ett silverinlägg längs ovansidan på spännet och själva spännet är i en kopparlegering.
Jag är så förtjust i de teckningar som Harald Faitu-Eli gjorde som dokumentationsteckningar på 1800-talet (?).
Hur påverkar det dig att alla museum är stängda? Jag jobbar hemma, skriver och planerar för framtiden. Mina kollegor skapar digitala höstlov och många har livevisningar och föredrag på facebook.
Men saknar du föremålen? Saknar du museet? Det gör jag.
Vi kommer inte klara det så bra ekonomiskt om allt digitalt är gratis. Men vill besökarna betala för onlineföredrag och visningar? Snart öppnar ”Vikingarnas värld” på Historiska. Jag hoppas vi får ha öppet då men kanske inte alla kan komma till Stockholm.
Då kanske det är bra om vi sänder live digitalt och vi ses över zoom eller facebook från hela landet? Vad skulle ni vilja? Jag frågar rätt ut bara ❤️
Jag har haft flera digitala skolvisningar där jag visar utställningen medan eleverna är hemma eller i klassrummet. Vi kan se varandra men det är mest läraren jag sett. Jag saknar grupperna. Mötet med eleverna och frågorna som kommer naturligt eller som är förberedda.
Hur ska det bli i framtiden? Kommer många längta efter det ”riktiga”? Att se saker på riktigt. Umgås på museerna eller gå på vikingamarkand och uppleva på riktigt?
Jag hoppas vi kan ”vara på riktigt” igen, irl, tillsammans. Inte bara sitta på varsin sida om en skärm. Men tänk under Spanska sjukan!!! Då hade de inte ens den möjligheten. Hur var det då?
Vad kan det bli för resultat av denna nya digitala tid? Att vi faktiskt gör mer för att vara ute i landet digitalt på olika vis och samtidigt att det blir en törst efter att se, vara nära och att göra saker tillsammans? Vad tror ni? Vad skulle ni vilja fortsätter sedan när vi får öppna igen? När nu det blir? Digitala visningar parallellt med ”irl på-plats-visningar”?
Det är inte särskilt länge sedan jag insåg att det faktiskt finns lapis lazulipärlor från vikingatiden och Birka. Två begravda kvinnor har gått med sig pärlor av lapis lazuli, som jag känner till, och det är gravarna Bj 860A och Bj 965. Möjligen är även de blå pärlorna i Bj 551 också lapis lazulipärlor. Lapis lazuli är ovanligt i vikingatiden och jag förmodar att den ursprungligen kommer från Afghanistan.
Bj 860A
Kvinnan i grav Bj 860A blev begravd i en kammargrav i Hemlanden i en dubbelgrav. Bj 860A är mest känd för att innehålla en armring av svart jet. Men kvinnan har även fått med sig en nyckel, en kniv, en bronsring, en nyckel och ovala spännbucklor av sorten P52.
Hennes pärlor är av bärnsten, bergkristall, glas och lapis lazuli och totalt är de bara 7 stycken. Pärlan är kubooktaedrisk. Slipad som fyrkant och sedan med avslipade hörn, så det blir 14 plana ytor.
Till dräkten har hon även ett bågspänne i vitmetall och järn, ett trefiligt spänne i brons med järnnål samt ett ringspänne i brons. Från graven kommer en en spelpjäser i bärnsten. Flera av föremålen har textilrester.
Armringen av jet är fantastisk och jet finns i flera föremål från England under vikingatid.
Spännbucklorna har som fyra hästhuvuden som dekoration. De är skadade och saknar de lösa knopparna. Men det finns textil under, runt basen för järnnålarna, som ser ut att vara ett hängslband.
Bj 965
Bj 965 är den enda kvinnan som är begravd själv med häst på Birka, Krigarkvinnan borträknad då hon inte har kvinnodräkt. Hon blev begravd i en kammare i Hemlanden och även denna kvinna var spännbucklor av typen P52. Hon hade fått med sig ännu fler saker till livet efter detta och många pärlor.
Hon bar en dräkt med brickband, ett silverfiligeanspänne, flera hängen, en kniv, en sax, ett nålhus och en nyckel. Förutom dräkt och smycken hade hon även fått med sig en kista, vikter och en börs samt tre silvermynt i form av dirham, varav åtminstone ett av dem låg i börsen.
Från graven kommer flera fina pärlor, 42 stycken minst. Både glas, folieglaspärlor och karneol och bärnsten. En pärla kan även vara av organiskt material, och jag antar att de menar den bredvid melonpärlorna. Moa har skrivit om den som är lite konisk och randig. Lapis lazulipärlona är åtminstone fem stycken. Jag vet inte om de små pärlorna också är det. I graven fanns även ett pärlhänge med en karneolpärla.
Två av hängena i graven är tillklippta från äldre metallkärl och ett är ett fint hänge med borredjur som är gulligt med tassarna vid mungiporna.
Det finns ganska välbevarade brickband från graven. Textilierna är fina och hon har haft en knäppning med bronstråd, vilket möjligen påminner lite om båtgrav 36 från Gamla Uppsala.
Bj 551
I denna grav finns tre blå pärlor, en kub och två stavar som skulle kunna vara lapis lazuli, men jag måste titta på dem för att veta. Denna grav verkar vara lite äldre med spännbucklor av typen P37.
Återkommer om denna grav om det visar sig vara lapis lazuli.
Lapis lazuli som färg i tidig medeltid
Under tidig medeltid, på 1100-talet, användes lapis lazuli för att måla ikoner och kyrkoskulptur med, men det tog slut efter ett tag, då färgen blev svårt att få tag på. Bland annat är det målat mad lapis lazuli i Garde kyrka på Gotland men det kanske finaste exemplet är Jesus ländkläde på Trydekrucifixet. Krucifixet hänger i utställningen Medeltida konst på Historiska museet.
Minecraft
Idag vet barnen vad lapis lazuli är om de spelar Minecraft. Det finns med i spelet och som pedagog är det kul att det är en ny igenkänning av ett så gammalt och värdefullt material.
Jag har låtit tillverka lapis lazulipärlor i Indien till nätbutiken. De är en aning stora, men de är så fina. Har valt ut två till mig själv som ser ut som himlen med små moln på och guldstänk ❤️
Lästips:
Heid Gjøstein Resi, 2005. Archaeological Finds of Jet from Norway Signs of continuous contact westwards in the Viking and Medieval Periods? In: Collegium Medivale.
Moa Råhlander, 2018. Fragments from SHM 8315 and some pictures of Birka Beads: https://www.beadmaker.se/2018/06/19/fragments-from-shm-8315-and-some-pictures-of-birka-beads/
Holger Arbman, 1940 & 1943. Birka I
Inga Hägg, 1974. Kvinnodräkten i Birka. Uppsala, Aun 2.
Garde kyrka på Gotland: http://kmb.raa.se/cocoon/bild/show-image
Trydelrucifixet med referenser på Kringla. http://www.kringla.nu/kringla/objekt?referens=shm/art/910325S3
Det är inte lätt att få allt rätt! Hur mycket jag än önskade att det skulle bli det i utställningen Bergravd på Birka. Men det är ju charmen med att göra saker – och göra fel och göra rätt. Att lära sig och utvecklas. Så här kommer en lärdom. ? Så här kommer en rättning av Älgmannens lilla låda.
Nu finns två uppdateringar längst ned 🙂
Den här typen av sammanfogning av sidorna är mycket senare. Alex Nordin som är träfantast berättade det för mig.
Vi har gjort lådan utifrån den lilla mörkfärning som flinta, bärnsten och pärlor låg inom i graven. Jag är ledsen att den blev fel, men nu är det som det är och det är bra att få reda på.
Den här lådan var förebild för locket.
Jag borde ha låtit göra en låda utskuren i ett stycke eller ihopsatt med raka sidor. Alex berättade att det finns sinkade hörn från 1600-talet i Nederländerna. Tydligen ska det även finnas en från 1500-talet.
Alex uppmärksammade mig på att Moschevaja Balkalådan har en liten träplugg som krupit ut! Träplugg kan kallas ”dymling” eller ”nara”. Tänker på alla snidade träpinnar som hittades i vattnet utanför Svarta jorden.
Återkommer med mer information när jag vet mer och om jag hittar någon bra litteratur eller forskning. Förstår att det är mycket som gäller träkunskap som jag skulle behöva bli bättre på!
Så ska ni göra en liten vikingatida trälåda så bör ni välja någon av dessa sätt istället för en låda med ”sinkade hörn”. Och kanske särskilt då den från Dublin, som ser ut som ett pennskrin.
Uppdatering 20/9:
Pia Melin, på Historiska museet, känner till ett altarskåp från 1490 ?
Pia har fotat altarskåpet från Järstad som står i Gotiska hallen på Historiska museet och det har en variant av sinkning. Det är daterat till 1415.
Det är spännande det här 🙂
Ny uppdatering 22/9:
Med hjälp av Fredrik Hellman och Christopher Kunz har jag fått tips om att det finns en fynd av en sinkad trälåda från en kvinnograv under katedralen i Köln daterad till 500-talet! Det skulle kunna vara drottning Visigarde som är begravd där och fått med sig denna intrikata låda.
Och tack Liv Elin ❤️
Så Alex meddelar att i timmer fanns sinkning under neolitikum i källor och Farao Ramses i Egypten fick med sig en stol i tekniken i sin grav. Men i Europa är vi nu på jakt efter om det finns fler fynd än den lilla lådan ifrån Köln.
Har beställt några böcker på biblioteket så får vi se om jag hittar något mer.
Vi hann till Storholmen innan de stängde sitt sommaröppet häromkvällen. Det är andra gången jag är då och det är så mysigt. De har fyra veckors sommaröppet för besökare som kan prova på olika saker, gå på guidetur och lyssna på sagor.
Vi kom dit på eftermiddagen så åt ihop och sen sjöng vi runt elden, men först fick vi en rundtur av Britta ❤️
De har två örtträdgårdar.
Det har ett fantastiskt spåntak med spån som doppats i kokande tjära för att hålla långrock träet är kärnvirke.
Det är så vackert med så fint hantverk!
I ena delen av långhuset är det en fin utställning om vikingatiden och lokal historia.
De har även en fin glaspärleugn som hållit i många år.
Det är bra trä, sten och näver som isolering mot marken.
Sen blev det nattsudd ?
Jag hade tänkt bada på morgonen men det var för kallt.
Jag har anmält mig till en kurs i korgflätning i höst. Ska klippa min pil lite senare i höst.
Så fint hus!
Det finns en sådanhär lampa, men lertopp/veke i mitten, från Svarta jorden i Birka. Jag har köpt en kopia men aldrig använt den. Känns ju kul att det går att använda kokosolja, så det ska jag prova.
Det har ju inte blivit någon marknad i år så det var kul att ha med de nya pärlorna och sälja. Har även gjort nya saxar i Indien, en torshammare från Svarta jorden och Krigarkvinnans miniatyspjut.
Så fint att sitta där i all enkelhet en lite stund och prata med familjerna.
Så stort TACK till Storholmens vikingar för fina dagar ❤️ Nästa år kommer jag gärna tillbaka och stannar lite längre.