Etikettarkiv: textil

Birkagrav bj 976 – kistgrav möjlig B-hatt

Fortsätter med nästa osäkra Typ-B hatt från grav bj 976, som Hägg har ett frågetecken bakom i sin tabell 8:7.

STOLPES skiss av Birkagrav bj 976. Bild: ATA.

Graven är en kistgrav och det verkar som om posamentb och brickband ligger i huvudhöjd, men inget skelett är bevarat. 

Stolpes anteckningar med siffror: 1. Vävt silverband, 2. Bronsspiraler, 3. Flätat silverband, 4. Kniv, 5. Vikt, 6. Jernspänne, 7. Jernnål. 

Textil i graven enligt Hägg: Till mössan hör siden S4, brickband B7 och posament P 10?Br. I graven finns även posament P24. 

Skärmbild från Mis. Bj 976.

Graven innehåller inte så mycket saker, mest bara dräkten. Den räknas som en mansgrav då den innehåller kniv och ringnål.

Det här verkar vara en pyttebit av brickbandet. Den dragna silvertråden är broscherad dubbelt. Foto: Ola Myrin, SHM.

Gammalt foto av textlierna. Både posament och brickband. Foto: SHM.

Bronsspiralerna med textilrester. Foto: Ola Myrin, SHM.

Nytaget foto i färg av lådan med posament och spiraler. Foto: Ola Myrin, SHM.

Det övre är en sk. apnäve, som en knapp, och vad jag vet är de annars endast hittade i kvinnogravar. Det undre vet jag inte vad det är, men något ska ju vara sidentyget kanske. Foto: Ola Myrin, SHM.

Brickband som ser lite helare ut, men som hamnat i posamentlådan och därför fotats, och posament P10? Foto: Ola Myrin, SHM.

Ringnålen i järn från bj 976. Teckning: Harald Faith-Ell, SHM.

Undrar just hur det sett ut på huvudet. Har bara brickbandet med spiraler varit runt huvudet eller om posamenten också hört till huvudbonaden? Posamenten ser inte särskilt nötta ut, inte ens knappen. Och de skulle ju kunnat vara någonstans under hakan. 

Vikten i graven ligger vid ringnålen och kniven ser ut att ha slipats ett antal gånger. 

Kram

Lästips: 

Bj 976 http://mis.historiska.se/mis/sok/kontext.asp?kid=1160&zone= här.

Inga Hägg,  1986. Die Tracht,  I: Birka II:2. 

Inga Hägg, 1983.  Birkas orientaliska praktplagg, I: Fornvännen 78.  

Agnes Geijer, 1938. Die Textilfunde, Birka III.  

Mitt eget foto av en låda i textilmagasinet, där bj 976 finns med.

Idag blev det växtfärgning med färgkulla

Färgkulla kan verkligen bli kycklinggult, men jag ville att den skulle bli lite orangevarm gul som den ska och då används alun, pottaska och vinsten.

Jag tog de torkade blommor jag hade och kokade dem med pottaskan i en timme. Sen silade jag bort blommorna och lät soppan stå. 

Betade ullklänningen med alun och vinsten i ungefär en timme, men det har jag inget foto på. 

Det är lite coolt att det kan bli sådan stark färg! 

Utomhus kallfärgade jag en mantel.

”Restalunbetvattnet” och rester efter björkkoket använde jag för patinering av manteln, som är av tjock vadmal. Jag ville inte att den skulle vara stålgrå, som tyget var, utan få en varmare ton. Inget kokande,  bara kallfärgning. Har tvättat den i tvättmaskinen nu och foton kommer såsmåningom på alla plaggen 🙂 

Recept från Växtförgning, av Gösta Sandberg och Jan Sisefsky

Betning: 100 g ull, 20 g alun, 10 g vinsten, 5 l vatten

Färgning: 100 g ull, 100 g färgkulla, 5 g pottaska, 5 l vatten

Den längt fram är färgatvi första badet och ska till WCV-gänget. Den bakom är en extraklänning aom jag stoppade ned i efterbadet 🙂 Den är skrynklig för att den just centrifugerats. 

Båda färgerna blev fina, tycker jag. 

Kram

Växtfärgning med torkade björklöv idag

Jag hann inte växtfärga ute innan snön kom, så planerade för att växtfärga inomhus. Men nu så skiner solen så jag borde vara ute!

Undrar hur det såg ut och vad de pratade om när de växtfärgade här på Helgö under järnåldern, om de gjorde det? Inte hade de en skypande och dataspelande tonåring i rummet intill,  men kanske ungarna spelade kvarn? Eller kanske de hjälpte till… 

Det går åt mindre björklöv när de är torkade. Ska plocka nya i vår sen. Hoppas de här ger bra färg 🙂

Kemikalier… Jag fått några av en föredetta granne… Förr betade de med plattlummer förr. Kanske urin… Men även koppar och järnkittlar hjälpte till med färgningen. 

Silat bort löven och värmer upp tyget. 

Blev en fin gul färg, men ser lite blek ut på fotot. 

Grundrecept från boken Hemfärgning med växtä, av Beda Larsson: 

Ylletyget är tvättat med linoljesåpa. Jag fick ta receptet ggr 4 och hade vatten så det täckte tyget precis.

  • 250 g ull, 32 g alun, 500 g torkade björklöv.

Björklöven kokades en timme sen silade jag bort dem. Hällde i alunet och sedan lade jag ned tyget, som jag värmt upp först.

Foto på klänningen kommer senare 🙂 men gärget blev lite fint vaxigt gult.

Kram

Ulltyger i Birka – Diamantkypert vs. Gåsöga…

Det dyker upp nu och då, frågorna om hur mycket diamantkypert det finns och om det finns gåsöga i Birkamaterialet. Svaret är – ja, det finns gåsöga! Det finns alltså både och men med klart övervägande del diamantkypert. Det finns även tuskaft, olika ribbade tyger och två fiskben, en märklig omönstrad samt olika andra ylletyger… .

Ett problem är vad det heter på svenska och engelska och att Geijer inte tittade på allt. Geijer did not look at everything!!!

Här kommer därför foton från Agnes Geijers enklare korttext på engelska. Det är en text från 1983, så saker kan ha hänt sedan dess…

As you can see Geijer writes – broken 2/2 lozenge twill or diamond twill (gåsöga?), the 4-end type being most common, and to the extremely fine 3-end type (W14-20). /Är det 3-end type som är gåsöga?/ Two herringbone twills (W12-13). Standard weave (W 10) occurs at least sixty times.

Det är alltså trådar per cm i varp och inslag/ Threads per centimeter in warp and weft.

4-end twill (W10- standard + W11). 

Varp/inslag: 28/14, 32/12, 38/14 och 46/15

3-end twill (W14-20) Dreibindiger Rautenköper. Treskaftskypert. 

Varp/inslag: 50/17, 52/14 och 60/17

Different twills! Does not look wolly! These are lozenge diamond twills and herringbone. Herringbone is not common.

Diamantkypert in Swedish and sharp cut lozenge twill in english – all confusing! Cut or broken lozenge twill should be the not closed, Diamantkypert, in swedish and not Gåsöga wich is cloesd with a dot.

Tidigare har jag skrivit om grav Bj 838 och i den finns vad som ser ut att vara ”gåsöga” och som ska vara väldigt otydligt.  Här.

Nu till det röda tyget här som är diamantkypert.

Här är en bit av diamantkyperten i Birkaflickans klänning. Broken, lozenge twill. De ser ut som små romber och är väldigt fint men är bara runt 18/14. För jämnt och inte tilläkligt rombisk. Men påminner alltså mest om W10.

Nu till Birka III och Gåsöga. 3-end twill (W14-20). Dreibindiger Rautenköper. Treskaftskypert.

Jag känner att jag borde gjort det här för länge sedan… Det är svårt och tar emot på något vis…

Birka III, 27. Dessa W 14-17 ser ut som gåsöga! These wools look like gooseye! 

De här superfina tygerna kan vi alltså inte kalla diamantkypert på svenska men väl på engelska. Ser ni att det blir raka kanter och en ”prick” i mitten? Jag blir nästan yr i huvudet av att titta!

Gravar listade med gåsöga men bilderna kan vara på vilken textil som helst. /The graves with gooseye! But the textiles on the pics can be anything!

W14 från grav Bj 521. Ovala spännbucklor, kvinna i kistgrav. /Oval brooches – female in coffin.

Bj 521, do not know which textile it is. Foto: SHM.

Bj 521, do not know wich textile it is. Foto: SHM.

W15 från grav Bj 711A. Skelettgrav. Ej möjligt att utläsa kön. /Gender not known. Obs! I 711B är en kvinnograv med massor av textilier. Kan ha blivit fel!

W16 från grav Bj 466. Kvinnograv i kista. Ovala spännbucklor och treflikigt spänne.

Bj 466. Skulle kunna vara något av det här… Foto: SHM.

Bj 466…eller det här. Foto: SHM.

Bj 466… eller det här. Ser ut som en stadkant. Foto: SHM.

W17 från grav Bj 838.Denna kvinnograv har jag skrivit om tidigare.


W18
från grav Bj 839. Kvinnograv i kista med ovala spännbucklor och treflikigt spänne.

Bj 839. Ingen aning vilken bit det är. Foto: SHM.

Bj 839. Intressant låda med trä och textil. Foto: SHM.

W19 från grav Bj 857. Kvinna begravd i kista. Ovala spännbucklor och rundspänne.

Bj 857. Blandlåda. Foto: SHM.

W20 från grav Bj 660 – den med Birkakrucifixet och lunulahänge. Kvinna begravd i kammare. Ovala spännbucklor och stav! I denna grav finns massor av rolig textil.

Färgen är så mörkblå på de hon listar som gåsöga, att den nästan är svart, skriver Geijer.

Fiskben finns i två gravar (so far…): Herringbone (W12-13) Beidrechter, vierbindiger Spitzenköper. Obs! Uppdatering…Här återstår att se om det är fiskben eller spetskypert!!! Tack Anna!!! Mäste titta närmate på fragmenten.

”Fiskben” finns i gravarna Bj 465 B och Bj 602 (står spetskypert i sök i samlingarna).

Bj 465. Kvinnograv i kista med ovala spännbucklor och treflikigt spänne.

Bj 602. Skelettgrav med ovala spännbucklor.

W21. Det finns även en omönstrad trebindig kypert i grav Bj 464.

Kram
Lästips:

Geijer, A., 1983. The textile finds from Birka. I: Cloth and clothing in medieval Europe, 80-99.

Geijer, A., 1938. BIRKA III.

Hägg, I., 1974.  Kvinnodräkten i Birka. Uppsala universitet.

Vävmagasin. Spetskypert blit till gåsöga och diamantkypert blir till fiskben.

Elefanter i afrikansk vaxbatik

Ibland syr jag vardagskläder till mig själv också, inte bara forntida kläder 😉 

För några år sedan köpte jag ett vaxbatikfärgat tyg på Skansen av en afrikansk kvinna. Det var fin marknad med massor av fantastiska saker. 

Nu först kom jag på hur jag ska sy en blus av det 🙂  Jag använde en gammal trasig blus som mönster och gjorde om formen lite. Det var inte helt enkelt att få till elefanterna rakt, för mönstret lutade lite i nedre änden av tyget. 

Jag gick en kurs i Shibori, japansk batik, för ett tag sedan, men vaxbatik har jag aldrig provat. Sydde en blus häromdagen av ett av shiboritygen. När jag var liten på 70-talet batikfärgade mamma hela tiden i knytbatik 🙂 

På sina ställen är vaxet fortfarande kvar. 

Jag har nu tvättat blusen och imorgon kommer foto på både elefantblusen och shiboriblusen.

Nu behöver den bara strykas.

Kram

Lästips:

Etnografiska har haft en utställning om afrikansk batik. Här.

Nätverk för Shibori.

Björköäventyr och reality TV

image

Igår var jag med på tvinspelning igen ? Tok tok! Så nu måste ni titta i höst 😉 Veronica ringde härom dagen och frågade om jag ville vara med och jag tänkte ”varför inte” ? Så igår morse tog jag åttafärjan till Adelsö, mot Björkö, och det var en vacker morgon. Mamma skjussade mig -Tack! Jag visste inte exakt vad som skulle hända och jag var inte på topp efter bara fyra timmars sömn, men det är alltid ett äventyr att åka till Björkö!

image

Hade på mig mitt halsband efter grav bj 632 och mitt ”vita kattskinn” – det är egentligen en vit kanin…

Reality TV när det är som bäst ?

image

image

Undrar just vad vikingatidens människor tänkt om de plötsligt dök upp! ?

image

Tog mig även en titt i museet och såg för första gången lädret som kom upp under utgrävningarna i hamnen!!! Det ska vara delar av en sko möjligen ? Birkas första i så fall! Skulle vilja titta lite närmare på den!

image

Sländtenen, som jag kanske ska skriva om, var också utställd ? Får se om det blir av. Det är också den enda jag känner till, men jag vet inte om allt som hittats i Svarta jorden.

image

Tyg i en tjärsvabb! Ser ut som kypert.

image

image

Jag passade även på att skrämma turister genom att sova en stund i ”mitt hus”. Det var lång väntetid, men det passade ju bra för då hann jag piggna till! Min grejer är kvar från förra året så det kändes som att komma hem.

image

Nya saker ska göras på en gammal plats ? TV-pickninck…

image

image

Nässlor och vitmåra = en rödrosa näsduk 🙂

image

image

Plockade även en märklig sorts bukett…

image

Kajsa skär <3 image

Fina bryggan.

image

Skyddad hamn!

image

Litet nytt och fint odlingsland i Kvarteret.

Der blev en lång och stundrals väldigt märklig dag!!!

image

Tack Veronica för att du fotade 🙂

image

Jag trodde dagen hade slut på överraskningar och då dök den här lilla bävern upp! Under alla 20 år som jag åkt ut till Björkö så har jag aldrig tidigare sett en bäver!

image

Ever an adventure!

Kram

Bronsålderskjolen har varit klar ett tag…

image

Det har varit så länge som jag levt med tanken på att väva den här. Jag har flera gånger undrat varför jag sa ja till att väva den eller varför jag trodde att jag skulle kunna väva en… Det har tagit emot att fota och skicka iväg den men nu är jag redo 😉

image

image

I dessa öglor skulle det kunna tovas fast rå ull.

image

image

image

Undrar hur många flickor och kvinnor som använde en kjol som denna under äldre bronsålder och kanske yngre bronsålder. Vilka var dom och vad gjorde de när de bar sina kjolar? Vem vävde dem? Var det de själva eller fanns det ett dåtida modehus eller en specialistväverska? Vad jag ibland önskar att det gick att resa i tiden!

Nu kommer min kjol få träffa sin blus och jag hoppas jag den kommer trivas och vara fantasieggande för barn och vuxna på Västmanlands läns museum i Västerås. Kjolen har ett ganska tråkigt ”bälte” men det vävda bältet jag redan lämnat till museet har fina tofsar 🙂

Jag vill tacka Amica Sundström för att hon hjälpt mig förstå delar av en äldre beskrivning av kjolen.

image

Egtvedflickans grav. Nationalmuseet i Köpenhamn.

image

Egtvedflickans dräkt. Nationalmuseet i Köpenhamn.

Det är fantastiskt att vi kan se tillbaka i tiden till äldre bronsålder på det här viset, pga av människorna begravts i dessa ekkistor! Tänk om vi kunnat se en hel dräkt på det här viset från alla tider! Tänk om Birkagravarna ens kom i närheten av detta…

Kram

Lästips:

Till Egtvedflickan.

http://natmus.dk/historisk-viden/danmark/oldtid-indtil-aar-1050/bronzealderen-1700-fkr-500-fkr/egtvedpigen/snoreskoerter-og-ritualer/

http://natmus.dk/historisk-viden/danmark/oldtid-indtil-aar-1050/bronzealderen-1700-fkr-500-fkr/egtvedpigen/

Nya senmedeltida ”Guldskinnstäcken”

Passa på att fram till mitten av sommaren se två nytillverkade kopior av de fantastiska så kallade ”Guldskinnstäckena” på Historiska museet. De nytillverkade är nu utställda i Gotiska hallen och ni kan läsa om de som organiserat tillverkningen av täckena på historicaltextils.org. Jag anmälde mig för att vara med och sy, men tiden räckte inte till den här gången.

image

Invigningen i onsdags.

image

Täcke från Dalhems kyrka i Småland. Foto: SHM.

”Guldskinn” kommer av de förgyllda skinnremsor som sytts fast över skarvarna mellan de olika tygfälten. Motiven med märkliga djur har orientaliskt ursprung.

image

Detalj av det nya Dalhemstäcket.

Det är ett fantastiskt jobb och det är en hel hop kvinnor som sytt varsinna delar av täckena. Det får mig att tänka på vad de som sytt pratade om – både då och nu. Vilka berättelser som är ”insydda” i täcken 🙂

image

Täcke nummer två är Skepptunatäcket från Skepptuna kyrka i Stockholm från 1500-talet. Det är alltså senmedeltid/renässans.

image

Skepptuna guldskinnstäcke. Foto: SHM.

Jag skulle gärna ha ett sådant ”täcke” hängandes på väggen 🙂

Kram

Lästips:

Två textilnördar http://historicaltextiles.org

Dalhems guldskinnstäcke. http://historiska.se/upptack-historien/object/96348-tacke-av-textil/

Täcke från Dalhem i sämre skick. http://historiska.se/upptack-historien/object/96085-tacke-av-textil/

Täcket från Skepptuna. http://historiska.se/upptack-historien/object/96349-tacke-av-textil/

Poddcast