Vikings before vikings – ny utställning om Salme båtgravar på Vrak

2 svar

Idag öppnar museet Vrak utställningen ”Vikings before Vikings” på Djurgården i Stockholm.

2008 upptäcktes en båtgrav i Salme, som är en liten kuststad på ön Saaremaa i Estland. Två år senare upptäcktes en till båtgrav – det första kända skeppet med segel! Estländska arkeologer undersökte gravarna som visade sig vara från slutet av vendeltiden, perioden innan vikingatiden. Vi skulle kunna säga att det är början på det som blev vikingatiden.

I Salme båtgrav I låg det sju långa, unga män begravda med två svärd, spjut och andra vapen samt kammar, spelpjäser och offrade djur och i Salme båtgrav II låg det trettiofyra personer begravda i fyra lager med fyrtio svärd, två sköldar samt björntandhängen med mer och täckta med förmodad segelduk.

Det fanns många fynd i båtarna från personernas ägodelar, gravgåvor och offergåvor.

Förgyllda svärdsknappar från omkring år 750. Foto: Reet Maldre.

Fynden i båtarna var inte från Estland utan Skandinaviska. Flera av de fina föremålen har förmodligen tillverkats på vår grannö – den heliga ön Helgö! På sin expedition österut hade även med sig minst två jaktfalkar och hundar – ett förslag finns att det var en diplomatisk delegation med medföljande krigare!

Karta som är skärmbild från appen Kartor med den blå prick vid Helgö.

Med hjälp av vetenskapliga analyser har det gått att se att de flesta, 36 personer, kom från Mäkardalen i Uppland, tre från Gotland, dör de iallafall bott som barn, och två möjligen från Ösel/ Saaremma, innan de dog där på andra sidan Östersjön. Några överlevde och ordnade med begravningen, i de från havet uppdragna båtarna, på land! DNA-mässigt var de lika varandra och många bör ha varit släkt. Det är många döda i ett järnålderssamhälle runt år 750 med mycket färre befolkning än idag!

Var det någon i den tidiga delen av Birkas historia som saknade någon släkting, vän, eller man? Tänk om vi med DNA kunde hitta släktingar till dom på Birka?

Jag skulle även vilja se vad det är för pärlor som hittats och veta mer om det finns dräktfragment bevarade.

Lästips:

Det finns mycket på nätet om båtgravarna. Här är några länkar för den som vill läsa lite mer eller hitta fler referenser.

https://www.uu.se/nyheter/2020/2020-09-17-svenska-vikingar-fallna-i-strid-del-av-storre-genetiskt-pussel

Estonia: Salme Ship Burials

https://exarc.net/issue-2024-4/at/salme-ship-burials

https://www.medieval.eu/salme-ship-burials-pre-viking-estonia/amp/

https://osiliana.eu/wp-content/uploads/2021/07/Salmeiso_2020.pdf

Isotopic provenancing of the Salme ship burials in Pre-Viking Age Estonia
By T. Douglas Price Jüri Peets, Raili Allmäe, Liina Maldre and Ester Oras
In. Antiquity (2016), Vol 90, pp. 1022 – 1037.

https://www.cambridge.org/core/journals/antiquity/article/isotopic-provenancing-of-the-salme-ship-burials-in-previking-age-estonia/2104723979CFABF9B89CD36851218E62

Från Mumin till Chop Chop på Waldermarsudde

Kommentera

Igår åkte Allan och jag till Waldermarsudde för att se utställningen om barnboksillustration ”Från Mumin till Chop Chop” med konstnärerna Tove Jansson (1914–2001), Ilon Wikland (f. 1930), Pija Lindenbaum (f. 1955) och Linda Bondestam(f. 1977).Det var tre utställningsrum och började med en presentation av alla fyra konstnärer. Sen i andra rummet var det Tove Jansson och Ilon Wiland och i tredje rummet Pija Lindenbaum och Linda Bondestam.

Vi valde ut de bilder vi tyckte bäst om i varje rum.

Tove Jansson

Det här var bådas favorit! Fart, färg och överraskande! Gillar också att vi fick se kommentarer och arbetsprocesser.

Tänk vilken genomslagskraft hennes figurer har fått!

Det här med arbetsprocessen var nästan roligast att se. Det som inte är tillrättalagt.

På flera av verken syntes små övermålningar. Som om med tipex

Ilon Wikland

Jag kan inte tänka mig min barndom utan Ilon Wiklands bilder.

Så mycket tecknande! De ljusa figurerna och allt det svarta. Det är intressant att se allt hon rättat till. Så som det var innan photoshop.

I övre delen har hon klistrat in en ny vit lapp över. Det var som se små hemligheter att se på så nära håll!

Detaljerna. Så precist och ändå med schwung!

Se skuggan av ena vakten från elden på klippan.

Omslaget på boken

Ronja. Blandteknik med akvarell och gouach.

Så kul att se den så nära! Tur det var glas framför. Det var väldigt lite reflexer i glasen.

Ikoniska Madicken i gouach. Ilon Wikland

Jag skulle ju vilja höra en bok och det är bra att se planeringen av illustrationerna med tomma ytor för text.

De bokillustrationer som grep oss båda två var de från Ilon Wiklands ”Den långa, långa resan”.

Ingen mötte henne på tågstationen när hon kom fram, när hon skickades som 14-åring till farmor.

Hon hade med sig sin hund Tito.

Från Den långa, långa resan av Ilon Wikland.

Hon hittade sin hund ute på isen skjuten av ryska soldater.

Så oerhört sorgligt! Det lilla barnet som älslade sin hund. Hon måste ha tänkt på det så många gånger i livet. Det visar på hur mycket det är vi bär med oss som vi inte kan se.

Den här påminnse oss om när Allan sov över hos mormor på vinden.

Ljuset i den här är så fint! Perspektivet är lite hur som helst men det gör bara att det blir en spännande bild.

Pija Lindenbaum

Pijas och Lindas illustrationer är inget vi har läst, men tar med några bilder vi tyckte om.

Pija Lindenbaum målar tusch och akvarell på papper.

Hon provar och antecknar och beskriver hur hon gjort.

Skulle vilja lära mig mer om processen att göra en bilderbok för barn.

Linda Bondestam

En bok om miljöförstöring och snart utdöd för ett väsen som kan återskapa sig själv.

Allan kände till denna lilla varelse Axolotl!

Axolotl’s dröm kanske? Får se om den finns på biblioteket.

Linda Bondestams starka färger som vi tyckte om.

Linda Bondestams bilder verkar vara slutredigerade i photoshop. Det var väldigt platta, men ska nog vara det.

Hon hade även gjort en videoinstallation.

Videoanimation från ”Mitt bottenliv – av en ensam axolotl. Linda Bondestam 2024.

Blev inspirerad att måla mer med gouach och att fortsätta med boken jag börjat på, även om jag inte riktigt vet vad jag håller på med.

Efter så gick vi till fiket och åt våfflor Det blev en bra dag!

Tips:

https://waldemarsudde.se

Ekorrebörsen från Bj 958

Kommentera

Det finns många fina fynd av börsar från vikingatiden. En speciell är den med ekorrpäls och bronsdetaljer som kommer från birkagrav Bj 958. Personen bj 958 är förmodligen en man, men det är inte helt tydligt utifrån gravgåvorna.

Börs med förmodad fel rekonstruerad ekorrpäls från birkagrav Bj 958, 459583_HST. Ola Myrin, SHM (CC BY).

Enligt Ann-Sofie Gräslund (måste leta upp rätt referens från Birka II:1) så kan pälsen ha varit vänd mot insidan av börsen Det kunde även Ny Björn Gustafsson se när han tittade närmare på den för 20 år sedan! Han tänker att den är rätt kreativt återskapad. Tack Mia Ångman som uppmärksammade mig på detta!

Måtten på väskan är: längd 86 mm, bredd 67 mm och höjd 12 mm. Den är numera monterad på pappskivor.

När jag garvat ekorre så blir skinnet väldigt vitt, så jag ser framför mig en vit börs med bronsskimrande metalldekor!

Gravteckning för Bj 968 av Hjalmar Stople, ATA.

Väskan, som är utställd i utställningen Vikingarnas värld på Historiska museet, låg vid vänster axel, intill två små knivar och ett långsmalt bryne som jag först inte såg.

Detalj av Bj 958. Teckning Hjalmar Stolpe, ATA.

Brynet från Bj 958. Foto: Antje Wendt, SHM (CC BY).

De två knivarna från Bj 958. Teckning Harald Faith-Ell, SHM (CC BY).

Ett ringspänne i brons med vitmetalldekor vid höger knä kan ha knäppt en omlottrock. Det ska finnas textil bevarad på. Det innebär ju att börsen och spännet matchat varandra även om jag inte på bilden ser den vita dekoren.

Ringspännet från Bj 958. Ur Birka I, Tafl. 49.

Dräkten har även varit dekorerad, kanske en kantning, med ett silverbrickband över axlarna. Det ligger väldigt rakt över axlarna! Vad kan det ha varit?

Brickband från Bj 958. Foto: SHM (CC BY).

På kant upptill i graven stod en sköld och nere i höger hörn ett ämbar med handtag. Mellan knäna låg en märla av järn och personen hade broddar på skorna.

Märlan i Bj 958. Teckning Harald Faith-Ell, SHM (CC BY).

Skobroddar Bj 958. Teckning Harald Faith-Ell, SHM (CC BY).

Sköldbuckla från Bj 958. Teckning Harald Faith-Ell, SHM (CC BY).

Hänkel från Bj 958. Teckning Harald Faith-Ell, SHM (CC BY).

Hjalmar Stolpe, ATA och Harald Faith-Ell, SHM (CC BY).

Lästips

Holger Arbman, 1940. Birka I, Tafl. 49.

Ann-Sofie Gräslund, 1986. Birka II:1. (Obs! Behover uppdateras då jag inte har den har boken).

Bj 958 https://samlingar.shm.se/sok?type=object&query=%20Bj%20958

Messenger

Ny Björn Gustafsson, tittade på börsen för 20 år sedan.

Saqqara gravområde och Unas pyramid

Kommentera

En annan plats vi åkte till på vår pyramidutflykt var Saqqara.

Så imponerad bara av träställningen! Jag och Allan var till Saqqara när han var liten, så det här var andra gången. Men jag åker gärna dit igen! Det finns massor att titta på i området. Vi hade en privat guide som tog oss runt på alla möjliga ställen.

Så typiskt att jag inte minns vad jag tittade på! Men något spännande var det här inne.

Den här gången åkte vi lite till till ett gravområde brevid trappstegspyramiden.

Unas pyramid är från 5e dynastin. Det är en gång in. Den har den äldsta ”Pyramidtexten”.

Det är så otroligt att det går att gå runt i egyptiska gravar!

Det är text på hela väggarna! och det var flera rum på väg in till gravkammaren.

Vet inte om vi även var inne i Tetis grav. Vet att vi var inne i en till men jag kanske inte tog något foto.

Alltså tänk tiden det tog att skrivs allt!

När det var nytt var taket blått med guldstjärnor! Som natthimlen

Men jag var inte heller så bra på att ta foton där nere!

Jag har gjort ett par silverörhängen som är inspirerade av det taket

Mvh, Linda

Tips:

Saqqara necropolis https://egymonuments.gov.eg/ar/archaeological-sites/saqqara

Unas pyramid https://en.m.wikipedia.org/wiki/Pyramid_of_Unas

Djupt ner i kalkstenen påväg mot Duat

Kommentera

Är det en underjordisk stad under Gizaplattån? Gömmer det sig sanningar och kunskap djupt nere i underjorden som de forna egyptierna hackat fram i kalkstenen? Eller var det ännu äldre folk som gjorde det eller till och med aliens? En sak vet jag iallafall – Gizaplattån är full av djupa schakt att klättra ner i till underjorden! Jag har varit nere i ett av dom.

Jag åkte på utflykt med Katarina, Leif och vår guide 2012.

Pyramiden på tapeten just nu. Pyramid of Khafre med vit topp.

Det finns ingen annan plats med det ljuset.

Den största pyramiden, Khufupyramiden, med ingång.

Jag väntade utanför. Vet egentligen inte varför jag inte ville gå in där.

Tog många selfies under den Egyptenresan.

Gick ner i vad jag tror var en drottninggrsv. Men jag minns inte.

Minns att guiden berättade om de mindre pyramiderna. Men jag minns inte vems grav vi klättrade ner i. Fattar inte att jag vågade.

Alltså jag står många meter ner i Gizaplatån!

Det var lättare att vara där nere än jag trodde. Missade att fota mer av det underjordiska rummet.

Ljuset i tunneln. Glad att jag vågade klättra ner där! Hur i hela friden byggde de alla djupa schakt, pyramider och exakta vinklar och vrår?

En plats på jorden med fotogenique!

Ska nog dela lite fler Egyptenbilder från Saqqaraområdet. Allt är taget med en gammal mobilkamera, och jag är glad att jag har dom kvar än så länge.

Mvh, Linda

Mönsterväven från Bj 739

Kommentera

Jag har flera gånger fått frågor om det mönstervävda tyget från birkagrav Bj 739. Nu senast häromdagen. Så jag började leta lite igårkväll. Är det en mantel eller när började den tolkas som en kudde eller dyna?

Jag skrev om den för länge sedan efter att ha fått se den i textilkammaren.

Första mötet med den stora biten mönsterväv från Bj 739. Foto: Linda Wåhlander.

I graven finns två (numera flera) fragment av den mönstervävda ylletextil som textilvetaren Agnes Geijer kallade M2 och som hittades i birkagrav Bj 739. Det är en kvinnas grav och hon har stora P52-spännbucklor.

P52:or från birkagrav Bj 739. Foto: Pavel Voronin, SHM.

Rundspänne från Bj 739. Foto: Gabriel Hildebrand, SHM.

Hon bar också ett rundspänne i silver, nr 2, samt ett litet ringspänne i strierad silvertråd som syns på gravteckningen som nr 5.

Andra intressanta fynd från hennes grav är en liten borste av svinborst och en enorm ”gaffel”(?)!

Mönsterväven M2 och den lilla biten M5

Det större fragmentet M2 är utställt i Historiska museets utställning Vikingarnas värld och på utställningssidan går det att läsa att (M2) ”är vävd i inslagsrips (gobelängteknik) så inslaget täcker varpen. Väven har tydliga spår av färgpigment som rött och mörkt blå/svart samt inplockade mönsterformer i rött och blått. Väven är mycket skör och stoppningen har inte undersökts vidare”.

Gobelintypen M2, 617938_HST, det större fragmentet från Bj 739. Foto: Ola Myrin, SHM.

616423_HST, M2 det mindre fragmentet. Foto: Ola Myrin, SHM.

616423_HST, M2 det mindre fragmentet, baksidan. Foto: Ola Myrin, SHM (redigerad av Linda Wåhlander).

Tyvärr ligger inte de här två (numera flera) fragmenten under samma fyndnummer. Det mindre fragmentet ligger på samma fyndnummer som en annan mönsterväv från graven, M5, som är krabbasnår.

616423_HST, M5 fragmentet är som svensk krabbasnår. Den här låg vid nyckeln i graven. Foto: Ola Myrin, SHM (redigerad av Linda Wåhlander).

Geijer visste inte var i graven som textilen hittats, men den bör ha legat intill metall för att bevaras så bra. M2 är vävd i gobelinteknik och Geijer skriver (Birka III: 54):

”Sicherlich stellt es die Ecke eines rechteckigen Mantels oder einen mit bändern eingefassten Decke dar”.

”Det föreställer säkert hörnet av en rektangulär mantel eller en filt kantad med band”.

Geijer såg att en mönsterväv (M4) i grav Bj 660 låg på båda sidor och kroppen på den begravda kvinnan och därav föreslår hon att det skulle kunna vara mönstervävda mantlar i några gravar.

I Historiska museets utställning Vikingarnas värld är den numera tolkad som en mönstrad dyna eller kudde med delvis bevarad stoppning.

Lägger till bilderna från Birka III.

M2, gobelintyp. Ur Geijer, Birka III. På den här bilden ligger de mindre fragmentet ihop.

M5, broscherad/krabbasnår. Ur Geijer, Birka III.

Geijer skriver enbart om två mönstervävda just ”gobelintyger” från Birka. Den andra, M1, kommer från kvinnograv Bj 597.

Det finns många fler textilfragment från dräkten i grav Bj 739. Om ni vill titta på dom så är här en länk här till Sök i samlingarna.

Mvh, Linda

Lästips:

Dyna, Vikingarnas värld, monter 25 https://vikingar.historiska.se/object_details.php?object=0D35283C-4CC9-4768-8302-743A430E4DD6&e=no&l=sv

Agnes Geijer 1932. Birka III. Die Textilfunde. Taf. 9:1 och 9:3.

Inga Hägg, 1974. Kvinnodräkten i Birka.

Inga Hägg, 1971. Mantel och kjortel i Vikingatidens dräkt. I: Fornvännen. (Hon nämner dock inte M2.)

Holger Arbman, 1943. Birka I, Die Gräbern. Text und Tafeln.

Hilde Thunems textilsida om Bj 739 https://urd.priv.no/viking/skikkja.html?fbclid=IwZXh0bgNhZW0CMTEAAR3M2VRfLh2r9enyUCsdNdNDKgAMr0igVU2tNFQUK4MJ6LODU8oq8bfqUSw_aem_Pp0OVszYAtr-t6l1CAebng#bj739

Den virala astronomiska ringen

Kommentera

Ringen i guld går att fälla ut och då blir den en astronomisk sfär för att se himlakropparnas rörelser. Ringen är daterad till 1500 – 1699 och den kom till Sverige från Tyskland 1632, under 30-åriga kriget, och lämnades in 1752 till Kungliga Räntekammaren. Den har fyndnummer 41363_HST i Historiska museets samlingar.

Sfärringen 41363_HST. Foto : Helena Bonnevier, SHM (CC BY).

Inskriptionen på ringen är spännande. Det är ett gammalt ordspråk på franska:

LA RENOMEE/ EST PLUS DE/ SIRABLE QUE/ GROSSE RICHERSES/ ET BONNE GRACE PLU/ S QUE ARGENT RI OR

Enligt chat gtp betyder det ungefär:

“Ett gott rykte är mer värt än stor rikedom, och god nåd (eller välvilja) är bättre än silver och guld.”

Det är i sig är en variant av Ordspråksboken 22:1 från Bibeln, där det på modern franska blir:

“La renommée est préférable à de grandes richesses, et la grâce vaut mieux que l’argent et l’or.”

På svenska i en bibel står der:

Om du måste välja, välj då ett gott namn hellre än stora rikedomar, för det är bättre att ha ett gott rykte än silver och guld.

Ringen verkar alltså vara en fransk renässansring? Att ha ett bra rykte hade under renässansen stor betydelse, särskilt bland aristokrati och borgerskap. De ville signalera dygd och god karaktär. Inskriptionen kan vara en personlig eller andlig påminnelse.

En astronomisk ringar kallas även för armillaringar eller sfärringar. En armillarsfär är ett astronomiskt instrument som visar himlakroppars rörelser. Att hålla i en armillarsfär visade på höjden av visdom och kunskap.

Här ses René Descartes i samtal med Drottning, Kristina. Nils Forsbergs kopia av Pierre Louise Dumesnils målning.

Undrar vem som ägde den från början? Var det en aristokratisk soldat? Det var ju krig. Vem tog med sig den hem och hur? 1632 tågade Gustav II Adolf in i München, men Sverige gick med i kriget redan 1630.

Uppdatering: Den är med i en utställningen ”Slaget om Europa” just nu på Livrustkammaren!

Då och då dyker den upp i facebookflödet och många fascineras av den. Den är så fin och det finns kopior av den på nätet, men jag har inte beställt någon ännu Det är en solklar villhöver-ring!

Lästips:

Min fråga till Chat-gtp. 20250302: Vad betyder det här? LA RENOMEE/ EST PLUS DE/ SIRABLE QUE/ GROSSE RICHERSES/ ET BONNE GRACE PLU/ S QUE ARGENT RI OR. Jag la även upp två av bilderna på ringen.

Armillarsfär https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Armillarsfär

Räntekammaren https://sok.riksarkivet.se/?postid=Arkis+627058bb-6a29-4c04-af92-83b717051f53&vol=n&s=Balder

Runstaven från Nyköping

Kommentera

Häromdagen fick jag se en medeltida runstav! Läste lite och tänkte att jag inte skulle förstå något med det gjorde jag. Fast jag förstod ju inte varför det stod som det gjorde! Såg bara ena sidan så behövde leta i samlingarna efter mer info!

Alltså det är den äldsta bevarade runstaven!!!

Det fanns många fina saker i lådan. Foto: Linda Wåhlander.

Runstaven står som Kalenderstav. Den är trasig och har använd som besman. Den den nedre delen saknas och den bör ha varit, cirka 800-850mm från början.

Staven är medeltida, 1200-tal eller 1300-tal, och kommer från kvarteret Rådhuset i Nyköping och kom till museet 1971. Utgrävningar skedde 1964.

Knoppen har ett korsformat mönster som troligen är ett bokmärke, se nedan. Foto Linda Wåhlander.

På den här sidan börjar det med ett H, sen står Futhark och så ett H igen och så fortsätter hela sidan… Det står Futhark 13 gånger! Så vad står det på de andra sidorna?

Runorna ska vara ”söndagsrunorna” från 1 juli- 30 september. En upprepning av de sju första runorna i futharken.

En annan sida har söndagsrunorna för 1 januari-8 april. Sen står det ”gyllental” för nymåne! Under ”dagrunor” finns kyrkliga festdagar med kors och helgonnamn i runor.

Alltså jag har så många frågor…!

Hittade lite info på Wikipedia/Runstav. De sk. ”Gyllentalsrunorna” är lika runor från slutet av 1000-talet. Evighetskalendrar med bokstäver för veckans dagar och gyllental för att beräkna när högtidsdagar infaller förekom redan på 500-talet och i Sverige finns en sådan i Vallentunakalendariet från 1100-talet. Den är utställd på Historiska museet i Guldsmidesgalleriet och finns även digitaliserad.