Kategoriarkiv: På museum

Staden, Draken, Prinsessan och St Göran

St Göran firas internationellt idag den 23 april. Göran var en helig riddare, martyr och hjälpare i nöden.

Göran var en ung man av hög börd från Kappadocien och han levde runt år 300 (Legenda aurea). Han kom att bli en krigstribun i den romerska armén.

Del av målningen i altarskåpet från Västra Ed i Småland, daterad till 1526. Foto: Linda Wåhlander.

En gång kom kom han till staden Silene i Libyen och där var det en hemsk drake som terroriserade folket. Draken ville ha två får om dagen att äta, men till slut började fåren i staden ta slut. Då var folket istället tvugna att ge draken ett får och en människa att äta.

Foto: Linda Wåhlander.

För att välja människa att ge till drakem drog de lott om vem som skulle offras och ingen slapp vara med på lottdragningen. Till slut drog kungens dotter lotten.

Foto: Linda Wåhlander.

När hon var påväg ut ur staden och gick så sakteliga mot draken för att offra sig själv, så kom Göran ridande. Han sa till prinsessan ”Frukta inte mitt barn! I Kristi namn ska jag hjälpa dig”. Han var beväpnad med ett kors och med sin lans for han mot draken och sårade draken svårt.

Foto: Linda Wåhlander.

Han sa till prinsessan att hon skulle ta sin gördel från midjan och lägga den om drakens hals och sedan leda draken in i staden och det gjorde hon. När invånarna i staden såg prinsessan komma med draken i koppel och St Göran till häst, blev de skräckslagna. Men Göran lugnade dom och förklarade att Gud hade sänt honom för att hjälpa dom.

Han sa att om alla i staden lät döpa sig, så skulle han döda draken åt dom. Naturligvis döpte sig alla och då dödade Göran draken som han lovat.

Prinsessans pappa Kungen lät efter det bygga en kyrka i staden till Jungfru Maria och Görans ära. Från ataret i den nya kyrkan rann det upp en vattenkälla och det vattnet botade alla sjuka som vattnet rörde vid. Efter det så lämnade Göran staden.

Västra Eds altarskåp från Småland. Foto: Lennart Karlsson.

Målningen med Prinsessan, staden och St Göran och Draken kommer från en medletida altarskåp från Västra Ed kyrka i Småland och daterad till 1526.

Hela målningen. Foto: Lennart Karlsson.

Jag gjorde även bilderna med ett tecknat filter, så här kommer dom. Tyckte de blev fina 🙂

Hur ska detta tolkas? Är Draken 🐉 Djävulen 👹, som kräver djur och människooffer? Står Djävulen i sin tur för en hednisk religion? Folket ska då döpa sig för att bli kristna och då bli av med offer och djävul. Genom dopet blir de rena och ett heligt vatten börjar flöda 💦

Kram

Lästips:

Helgonlegender – i ord och bild av Ingalill Pegelow.

Historiskas medeltida bildsida http://medeltidbild.historiska.se/medeltidbild/visa/foremal.asp?objektid=940502A2

Vounihuvudet på Medelhavsmuseet – en cypriotisk Afrodite?

Vounihuvudet. Foto: Ove Kaneberg, SMVK Medelhavsmuseet.

På Medelhavsmuseet finns i utställningen om Cypern ett arkaiskt skulpturhuvud kallat ”Vounihuvudet”. Det har lite androgyna drag men tolkas oftast som feminint. I en cypriotisk katalog hittade jag förslaget, av A. Hermary, att det är en cypriotisk Afrodite och jag tänkte för många år sedan skriva min uppsats i antiken om det, men det blev aldrig av. Nu går jag kursen igen och funderade återigen på om jag skulle skriva om detta, men jag vet inte om det är intressant?

Syftet skulle i så fall vara att undersöka om huvudet från Vouni på Cypern föreställer gudinnan Afrodite. Några frågeställningar skulle kunna vara:

–          Föreställer det så kallade Vounihuvudet i Medelhavsmuseets samlingar en arkaisk Afrodite?

– Vilka skulpturelement finns bevarat på huvudet och hur förhåller de sig till Afrodite?

–          Finns det andra kopplingar till Afrodite i palatset i Vouni?

–          Finns det skulpturer från samma tid som tolkats som avbildningar av Afrodite?

–          Hur förhåller sig huvudet till andra arkaiska skulpturhuvuden?

Jag vill så gärna veta om det håller och skriva om det och samtidigt tar det emot eftersom Medelhavsmuseet inte verkar tycka att det är Afrodite.

Utställd på Liljevalchs 1933. Foto: John Lindros.

Vounihuvudet

Huvudet hittades när svenska arkeologer grävde ut ett palats i Vouni på nordöstra delen av Cypern och huvudet är en del av samlingarna sedan 1928.

Huvudet är tillverkat i mjuk kalksten tolkat som föreställande en kvinna. Det är daterat till arkaisk cypro-grekisk stil, ca 520–480 f.Kr. Huvudet är 28 cm högt och 16 cm brett och är i naturlig människostorlek. Kroppen saknas. Ett fragment som matchar huvudets kalathos finns i en liten låda i förvaringsrum 1, låda B:2:11 (V.s.n.030). Flisa 3.

Så här står det i samlingsdatabasen:

“Head belonging to a lifesize statue. Softly triangular head with slightly smiling mouth following the curve of the chin. Rather thin, rounded lips. Ridged eyebrows, lancet-shaped eyes with long tearducts, slightly tilted towards the nose. Long, slender, pointed nose with flaring, carved nostrils. High cheekbones. Smooth, vertical brow. Wearing high diadem/kalathos with dancing figures alternating with double rosettes (one on top of the other). The figures have bent knees, with legs depicted in profile and torso en face, arms stretched upwards, with joining hands; wearing knee-long tunics with belts. Below the kalathos is one row of kymation ornament, and one row of spiral hair-curls. In front of each ear is a thick twisted curl with upturned end. A mass of wavy hair at back of head. Large earrings with pendants. Traces of necklaces.” Carlotta, Medelhavsmuseet, 20210306.

I Medelhavsmuseets samlingar finns även V.309, som är ett liknande huvud funnet i Vouni.

Afrodite på Cypern

Afrodite har en lång koppling till Cypern och hon är mer påklädd än i tex Grekland. Senare blir hon Venus i Rom och ses nästan enbart som en kärleksgudinna. Men på Cypern kan hon vara stadens gudinna och ha en stad på huvudet.

Det har genom årtusenden funnit en sorts modersgudinna på Cypern ö, sedan stenåldern, och med tiden kommer en östlig gudinna in som kommer att bli den grekiska gudinnan Afrodite.

Afrodite klev enligt myten upp ur havet, där hon fötts, på Cypern i Paolos vid Petra tou Romiou. Där ligger en helgedom till henne. På Medelhavsmuseet finns en guldringar med en avbildad sten som kan vara en bild av en helig Afroditesten.

Ett av Afrodites namn är just Kypria, med lite olika varianter, efter kopparön hon klev upp på. Cypern är känd för sin koppar. Det är från Homeros på 8-700 -talet f.Kr.

I Mindre Asien var hon redan då känd som gudinnan på Cypern med helgedomen i Paphos, men hennnes kult tog inte fart på det grekiska fastlandet förrän på 600-talet f.Kr.

Hesiodos, en poet från Thebe som skrev på 7-600-talet f.Kr. berättade att Afrodite föddes strax efter världens skapelse. Gaia, jorden, blev gravid med Uranus, himlen. Gaia, som var sur på Uranus för att han gjort henne gravid med en massa barn fick hjälp av sin som Kronos, inne i magen, att klippa av pappas genitalier som då föll ned i havet. Från dessa skapades Afrodite i havet skum… och vågorna tog henne först till ön Cythera och sedan vidare till Cypern.

Jacqueline Karageorgis skriver fint om allt med Afrodite och Cypern på en hemsida 🙂 se lästips!

Så jag vet inte vad jag kan tillföra, samt att jag även redan håller med om att det är Afrodite. Men jag ska fylla på med lite info när jag fått tag i lite mer litteratur ❤️ Så det blir nog inte en uppsats, men väl ett lite längre blogginlägg såsmåningom.

Kram

Lästips

Karageorghis, V. et al. 2003. The Cyprus collections in the Medelhavsmuseet. Nicosia. Katalog nr.  284.

Göransson, K. och Kaneberg, O. 2013. Medelhavsmuseet: föremål i urval. Världskulturmuseerna Medelhavet, Stockholm. ISBN 9189242203.

Carlotta, Världskulturmuseerna, Medelhavsmuseet. Besökt 20210301.

Artikel om Afrodite på Cypern

Jacqueline Karageorghis 2015. “Aphrodite, Goddess of Cyprus”, in the website: Kyprios Character. History, Archaeology & Numismatics of Ancient Cyprus: kyprioscharacter.eie.gr/en/t/AH. Besökt 20210306

Julkalender för Historiska

Hej 💝 Det har inte blivit så mycket bloggande i år. Det här varit så nu mer med allt men det har det ju för så många 🤗

Stjärnor av tidningspapper, plast och fina papper

Men vill ni vara med så gör jag under december nu, fram till julafton, en julkalender på Historiska museets Instagram. Vill ni följa den så är det #historiskajulkalendern eller Historiska Instagram. Den delas även på Historiskas Facebook.

Idag var det lucka 18 och då hade jag en gäst med, Ellen.

Jag sänder live 8.30 varje morgon fram till jul om ni vill vara med.

Julbockar av piprensare

Det är pyssel med glanspapper, vanligt papper, piprensare och glitterlim bland annat.

Glöggpyssel

Men det finns även lite annat pyssel som ”glöggpyssel” 🌟 med saffran, kardemumma, kanel, kummin, pomeransskal, kryddnejlika, mandel, russin, ingefära och honung. Plus att det behövs socker och det som ska drickas som vin och öl.

Kram

”Museet är stängt”

Hur påverkar det dig att alla museum är stängda? Jag jobbar hemma, skriver och planerar för framtiden. Mina kollegor skapar digitala höstlov och många har livevisningar och föredrag på facebook.

Att flytta en båt tillsammans

Men saknar du föremålen? Saknar du museet? Det gör jag.

Lokalen för den kommande vikingautställningen Vikingarnas värld.

Vi kommer inte klara det så bra ekonomiskt om allt digitalt är gratis. Men vill besökarna betala för onlineföredrag och visningar? Snart öppnar ”Vikingarnas värld” på Historiska. Jag hoppas vi får ha öppet då men kanske inte alla kan komma till Stockholm.

Hjälpsam kvinna för mitt foto

Då kanske det är bra om vi sänder live digitalt och vi ses över zoom eller facebook från hela landet? Vad skulle ni vilja? Jag frågar rätt ut bara ❤️

På Birka med vänner

Jag har haft flera digitala skolvisningar där jag visar utställningen medan eleverna är hemma eller i klassrummet. Vi kan se varandra men det är mest läraren jag sett. Jag saknar grupperna. Mötet med eleverna och frågorna som kommer naturligt eller som är förberedda.

På Storholmen i somras

Hur ska det bli i framtiden? Kommer många längta efter det ”riktiga”? Att se saker på riktigt. Umgås på museerna eller gå på vikingamarkand och uppleva på riktigt?

På Gunnes gård i tidig höst

Jag hoppas vi kan ”vara på riktigt” igen, irl, tillsammans. Inte bara sitta på varsin sida om en skärm. Men tänk under Spanska sjukan!!! Då hade de inte ens den möjligheten. Hur var det då?

Några av mina absoluta favoritpärlor från birkagrav Bj 1067

Vad kan det bli för resultat av denna nya digitala tid? Att vi faktiskt gör mer för att vara ute i landet digitalt på olika vis och samtidigt att det blir en törst efter att se, vara nära och att göra saker tillsammans? Vad tror ni? Vad skulle ni vilja fortsätter sedan när vi får öppna igen? När nu det blir? Digitala visningar parallellt med ”irl på-plats-visningar”?

Kram

Tack!

Fick en fin bild på Jörgen Ekberg med familj i vendelkläder i Vendelrummet i Forntider sittandes i en av mina favoritplatser -högsätet. Tack!

Nationalmuseum och 1800-talet


Molins fina skulptur.

Träffade två kompisar på nationalmuseum i söndags och gick förbi min favoritskulptur på vägen.

Någon gång ska jag fota den från en annan vinkel.


Jag vet inte vad det är med den, men tror det är rörelsen i den som är det jag fastnar för om och om igen.

Har inte tänkt på att det är runor på den tidigare. Hade lite tid så gich runt och tittade.

Vi skulle ses 14 och museet stängde 16, så det blev lite knappt om tid. Jag blev bjuden på räksallad och museets egen rabarbersaft och det var supersmaskigt.

Balder

Väntade en stund inne i skulptursalen i det vackra ljuset. Balder med blommor i håret står mellan Tor och Oden.

Det blev lite mer fornnordiskt tema med en monter med nationalromatiskt motiv.

Den här servisen minns jag inte heller att jag sett tidigare. Så fin.

De här er så moderna ut! Jättesöta handtag. Skulle gärna ha den lila kannan hemma.

Det Elisabeth ville titta på var bland annat hur de målat med de starka färgerna på väggarna i museet.

Strindberg
Det är kul att de blandat möbler och tallrikar bland konsten. Tallrikar att hålla utkik efter på loppis..

Japaninspirerat tittade vi också på. Hajjen är så söt och jag önskar att inga hajjar for illa för att bli hajfensoppor.

Liljefors

Tyckte om ramarna på Bruno Liljefors naturstudier. Skulle vilja ha tavlor hemma med sådan enkla, raka guldmålade ramar. Kanske det går att snickra ihop.

Den här gången hann vi bara med 1800-talet innan stängning. Men vi ska tillbaka och teckna lite också.

Ha en fin dag!

Tips!

Nationalmuseum https://www.nationalmuseum.se/

Gudarna flyttar hem https://www.nationalmuseum.se/om-nationalmuseum/nyheter/gudarna-flyttar-hem

Ikoner från Bysantinska museet i Athen

När jag var i Athen i höstas så gick vi på det Bysantinska museet – The Byzantine and Christian museum. Det blev en lång och trevlig promenad dit och väl där så var museet gigantiskt. Det tog aldrig slut! Men så länge jag orkade vara med på guideturen så fick jag se några fantastiska ikoner ❤️ Jag kom mig aldrig för att skriva då men nu dök ett foto upp i telefonen 🙂 som för att påminna mig.

När jag var i Egypten samlade jag på stenar med ”Guds öga” och här fanns en ikon som påminnde mig om dem.

Det var många ikoner i ett stort rum. Hela musset låg under markytan och var utgrävt under en villa.

Damen i bild var mycket noga med att vi inte skulle gå för nära.
Den här ikonen är nog bland det vackraste jag sett.

”Virgin of tenderness” från Triglia, Sankt Basileios kyrka, slutet av 1200-talet. Det är ett arbete från Konstantinopel. Ikonen kom med kristna till Athen när de bytte folk med Turkiet (om jag förstod det rätt) – muslimer mot kristna, för inte så länge sedan.

Närbild och sådan ömhet.
Jesus små fossingar.

Jag tycker mosaiker är så fint och jag har inte sett en ikonmosaik förut. Jag är ju inte kristen, men jag tycker konsten är så fin och jag tycker om den antika iden om den gudomliga modern och sonen. Det är en så gammal religiös föreställning.

Baksidan med kors visar många hundra år av dyrkan.

En väldigt olik ikon men fin den med i sin märkliga form. Glömde fotografera bildtexten.

En annan spännande sak på museet var alla romerska guldmynt, samma som hittats här på Helgö. Ska försöka skriva om dom så småningom.

Kram

Länktips: https://www.byzantinemuseum.gr/en/

”Begravd på Birka” första skylten ?

Nu har rubrikskylten och fotografierna kommit.

Jag har fått mycket hjälp, men det är ändå en soeciell känsla att se min första skylt uppsatt på Birkamuseet.

Små gula tejbitar visar var vi ska sätta upp saker… Vi har mycket utställningstexter kvar att få upp och vi kommer inte hinna till öppning på lördag, men århundradeskyltarna är i alla fall klara.

Viktigt är att få med kredittexter till hantverkare, fotografer och författare. Jag har panik över att jag sla missa någon. På fotot syns tex Ola Myrins foto på den gröna Druvbägen från birkagrav bj 539.

Vi fick även hjälpa en liten krabat ut ur museet.

Fladdermössen flyttar ibland in… Jag tycker bättre om dom nu sedan jag sett facebooksidan med bebisfladderhundar ?

Det är både spännande och lite läskigt att höra en utställning. Men mest vill jag bara bli klar med texterna och barnspåret nu. Vi skriver ju en utställningsbok till och den behöver också bli klar..

Kram

Utställningen går sakta framåt

Åkte ut till Birka i tisdags flr att jobba med utställningen. Köpt en flytväst till Ella, modell stor, men det gick fint i båten.

Häggen på Ångholmen är magisk. Det kändes konstigt att Birka inte öppnat ännu. Det brukar vara skolklasser nu och enstaka utländska gäster.

Ella, Disa och Hilda

Veronicas hundar Disa och Hilda är underbara och anledningen till att jag adopterade Ella ? Ella är blandras labrador och boardercollie, tror vi.

Lunchrast
700-talet och Älgmannens rum

Vi har fått upp väggarna. Det är återanvänt material från förra sommarutställningen. Kläderna och nästan all rekvisita är klar och nu är det texterna kvar.

Jag tycker det blir fint med svarta rum. Och det kommer bli annorlunda när Tallee Savage underbara foton kommer upp också. Det är mycket just en fotoutställning.

800-talet och Birkakvinnan i bj 539

Blir så glad av att se allt ta form!

Längtar efter att måla pastell när jag ser det här fotot
Magiska Björkfjärden

Sen åkte vi hem lektrötta och jobbtrötta.

KRAM