Kategoriarkiv: Vad ögat ser

Valsafari och gatukonst

Eftersom vi tog ut oss på äventyret igår så tog vi sovmorgon – med brandlarm – jag lyckades starta brandlarmet i hela lägenhetshotellet för att jag glömde starta fläkten när jag stekte bröd… Så jobbigt! Öppnade fönster och startade fläkten lite sent… Det var öronbedövande och jag väckte alla i samma korridor iallafall…

Men idag var planen alltså valsafari! Båtutflykten skulle börja 13 och vi skulle vara där runt 12.30. Eftersom vi ätit frukost hemma så tänkte vi att lunch blir bra på stan innan vi skulle ut på havet. Jag packade lite snacks och vatten, mössa, vantar och en tjock tröja. Det skulle finnas overaller på båten så jag tog inga varma byxor. Det är som både varmt och kallt här!

Allan blev sugen på fish n chips och vi hittade ett ställe som såg okej ut längs Laugavegur” – som är som Drottninggatan. Jag kollade inte ens priset innan. Kan överhuvud taget inte räkna om i huvudet heller. Varsin fish n chips med en pepsi till Allan – vad tror ni det kostade? … 580 kr! Tur att det var gott iallafall! Men alltså hjälp vad dyr maten är här!

Allsn i sin nya snygga mössa.

Vi var där i god tid och hämtade biljetterna. Jag hade valt stor båt, då ribbåt skulle bli för jobbigt för mig.

Hafssúlan.
Redo för valar. Jag var lite i panic när jag skulle hitta en overall som var stor nog och jag trodde att Allan skulle frysa ihjäl, för han ville inte ha någon.
Konserthus och Kustbevakning
Harpa – konserthuset som är mönstrat för att reflektera det föränderliga ljuset på Island och har vunnit pris.

Arkiteterna är Olafur Eliasson och Henning Larssen. Eliasson har studerat Phenomenologi. Fasaden relaterar till naturfenomen och ljuset på Island. De små ”låtsasteglen” i stål och glas ska påminna om isländsk basalt och från insidan staden, ljuset och det föränderliga vädret. Blir nyfiken på att se insidan!

Vårt isländska hem
Vi lämnade Reykjavik bakom oss.

Turen var tre timmar och vi satt på övre däck nästan hela tiden.

Guiden var en marinbiolog från Italien.

Vi åkte utåt i runt en timme. Vi såg små puffinfåglar och skulle hålla utkik efter 🐳 valfontäner 🙂 Och vi fick se flera stycken!

De vackraste valfenan fick jag inget foto på men en lyckades jag fånga 🙂

En liten valrygg!
Så vackert!
Plumset för ute är sekunden efter att valen hoppade upp ur vattnet! Jag hade inte trott vi skulle få se det!
Valen.

Vi är så nöjda med valsafarit! Vakarna är tydligen igenkännbara och de har fotat och dokumentetat dom i flera år. Tror nog att valarna också känner igen ljuden förpn de olika båtarnas motorer. De använde inte ekolod för att hotta vslarna, för de vill störa dom så lite som möjligt. Tre timmar gick fort och vi kunde gå in och värma oss sista halvtimmen påvägen tillbaka. De erbjuder att få foton gratis på mejl om man mejlar dom efter. Och de svarade med länk till deras dagbok 🐋❤️

Report from Hafsúla: It was really quite cold this afternoon when we started our sailing across Faxaflói bay to check for wildlife. Thankfully, the sea was quite calm and the wind was behind us and we immediately saw many puffins that got all the passengers excited already. We decided to go back to the area where we saw the whale in the previous tour and we spotted 1 harbor porpoise, quite elusive and fast. Then we also saw a blow in the distance and we got super excited to go closer to check better. Finally we saw 1humpback whale! We also came across 3 other harbor porpoise on our way closer to the whale. It was quite elusive and after a while we decided to go somewhere else but then we spotted it again and we saw different fluke dives, pretty close to the boat. Also an unexpected breaching happened from the same individual in front of us, quite far but everyone saw it and got super stoked! It was a very nice ending for the tour! 

– Marta Filippini

https://elding.is/whale-diary/tuesday-2-may-2023

Vi hade fått tips om ett bageri när hamnen, så vi gick dit efteråt. Köpte tomatbröd och guacamole till middag och planerade att handla mat påvägen hem. Vi tog en annan väg tillbaka och vips så blev hemvägen en oplanerad konstrunda!

Cykelkonst lite random
Så vacker målning fök upp på en hel vägg!
Idag samlade vi på great moments.
Allans favorit
Det såg ut att vara flers hus med konstnärsateljéer.
Hade kag inte vänt mig om så hade missat den här! Bara wow!
Så matta tog vi en kaffe och en te på ett lungt ställe längs Laguavegr med fin musik.

Alltså så många intryck gör ju en glad men också helt matt 🙂 Lyxmatt!

Vi fortsatte sen hemmåt och såg det här helmålade huset!
Det är lite blandat med vanlig grafitti också.
Nymålat!

Undrar hur stadens konstråd fungerar?

Shoppade på mataffären Bonus igen och stekte quesadillas med bacon och avokadoröran till middag. Imorgon blir det Nationalmuseet och kanske något fler museum. Och fika med Veronica hoppas jag 🙂

Tips:

https://elding.is

Men det fanns flera båtföretag och de som åkte ribbåt var ju typ vid valen.

https://www.harpa.is/en/the-design med info om arkiteterna.

Hästar, vikingar och bad

I många år har jag undrat över hur det skulle vara att rida på Island! Jag har ridit i Mexico och Egypten. I Egypten även på kamel, men jag har inte ridit länge på en islandshäst. Och så idag blev det av!

Som jag funderart över vad vi skulle rida i, om det skulle vara varmt eller kallt och hur allt skulle gå till. Jag hade läst att det skulle vara regn, kallt och blåsigt – men vi fick perfekt väder.

Jag bokade Eldhestar med tre timmar ridtur för nybörjare och Relax efteråt 👌 och vi packsde badkläder, lite mstsäck, om det skulle behövas, vattenflaskor och midjebälte. Jag har också köpt en halsrem till telefonen så jag inte skulle tappa den. Det viktigaste var att ta med egna vantar och mössa.

Eldhestar hämtade oss kl 8 vid busstop 12 i Reykjavik och det tog en halvtimme till farmen. Vi fick en liten guidetur på vägen med olika vulkaners historia 👌 och lite vikingahistoria om den första nordiska bosättaren på Island.

Munkar från Irland kom på 700-talet, men typ hundra år senare började den nordiska bosättningen med Ingólfur Arnarson med familj på 870-talet. Landnámabók – är berättelsen om hur ön befolkades under ungefär 60 år.

Vilket landskap!

Redan i bussen frågade chefen om riderfarenhet och de gjorde de även när vi kom fram. Vi delades vi in i våra olika grupper. Efter det fick vi låna ridoverall och hjälm och jag klarade mig med mina sidenlångkalsonger under och sidenlinne och sidentröja i rosa – som en prinsessa. Plus stödstrumpor 🧦 Jag hade stövlar som är gortex och Allan hade kängor, mjukisbyxor, lånade regnbyxor och sin täckjacka.

Det var ett fotostopp på turen!

Fyra i en grupp på 7 hästar hade aldrig tidigare ridit! Det passade mig också eftersom jag varit sjuk och inte ridit på länge. Hästarna går lösa jämt och vallas in på morgonen. Jag fick en vit häst!

Snabbaste vi red var tölt och min häst hette Månstråle sa en tjej i stallet – Gamestein (?) – men det låter mer som … spelsten eller om det är Gemstein då blir det ädelsten. Jag är så tacksam för den hästen! Helt underbar! Den blå flärpen visar var man ska hålla vid tölt 👌Vi red bara på ridvägar, inte fritt i landskapet på den här turen. En erfaren kvinna red själv en annan tur. Allan har aldrig tidigare ridit, men det här funkade bra.

Överraskande nog så var det även vikingahistoria på turen! Plus en myt om en jätte 🙂

Det fanns en björkskog här då vikingarna flyttade in, men med byggen och ved så försvann den nästan helt. Nu har de vårdat en liten besättning och flyttat hit, där vi var, söder om bergen och den har tagit sig. För flera hundra år sedan planterades även träd från Alaska in och det var en lite skog nu som vi red genom.

Ett välbevarat vikingahus

Förutom björkarna, som ni ser här, så var en höjdpunkt att få se ett riktigt vikingahus. Det fanns även några i sämre skick! Jag har ingen aning om hur det sköts, men det är alltså samma plats och bygge som då. Tacksam att jag fick fotografera.

Tänk att vägen upp till huset finns kvar 1000 år senare.
Vore kul att åka hit i vikingakläder. Kanske kan photoshoppa lite hemma…

Efter ridturen fick vi lätt sopplunch med smörgåsar och sedan blev vi skjutsade till Relaxdelen av dagen.

Lite bisarrt med en död fågel i taket på lunchen… Det var många olika fåglar på ridturen och jag såg även en korp.

Relax bestod av den lokala badanläggningen med varmvatten från floden. En pool med lagom varmt vatten, en liten pool med 41 grader, en svavelångbastu (som att andas in varm äggmök…), varma nästan heta duschar och kalla badtunnor. Jag provade allt. Allan nöjde sig med simpoolen. Jag ställde mig i och för sig bara en kall tunna och doppade armarna. Klarade inte av att doppa mig.

I 41graderspoolen fanns en vartenmassage! En stark stråle som masserade kroppen. Man var tvungen att sätta en boje över sig, annars skulle jag har farit iväg av farten. Alltså jag hade kunnat stanna där i timmar! Allans kommentar var: Jag trodde in Islandsresan skulle bli en sol- och badsemester! 😁

Ett tips är att ta med egen handduk.

Sen blev vi hämtade, fick fika på farmen och slutligen skjuss tillbaka igen. Det är inte billigt, men det var värt varenda krona!

Vi handlade igårkväll, så nu har vi lagat mat i lägenheten och jag är helt mör och lycklig efter den här dagen! Klockan är 20.35 men egentligen 22.35 och nu vill jag sova. Imorgon ska vi på Valsafari! Allans önskemål 🐳

Tips:

https://eldhestar.is

https://www.government.is/other-languages/islands-ambassad-i-stockholm/fakta-om-island/folk-och-historia/#Tab6

Resedagbok från Island

Igår trodde jag aldrig att jag skulle orka packa, eller ens veta vad jag skulle packa, inför resan med Allan till Island. Det är en veckas resa och det kändes helt omöjligt.

Vi lyckades ta oss till flyget!

Jag hade bokat långtidsparkering och även om det var en mycket märklig väg dit, så verkar stället toppen och de ska även hämta oss när vi kommer hem och köra oss till parkeringen. (Vill ni vet namnet så hör av er).

Shoppade loss på Arlanda och hittade mitt ”favoritläppstift” Black Honey. Jag hade ett liknande för många år sedan och nu har det gjorts igen!

Tänkte mycket på vikingatiden under flygresan! På det landnam 13 kvinnor gjorde – dvs, tog en eller flera båtar, pick och pack, djur och familjen och flyttade till Island för 1000 år sedan. Jag minns inte hur många män som gjorde det, men det var alltså familjer med kvinnor som överhuvud som också gjorde det!

Och så hade jag problem att packa för en vecka, med flyg, transfer och taxi och hyrd lägenhet när vi kom fram! Alltså ni kan ju tänka hur ostark jag känner mig nu i jämförelse!

Vad lämnade dom bakom sig? Hur ordnade de med hus och hem när de kom hit. Jag har ju läst lite i Eyrbyggja saga -om de som flyttade hit.

Vikingapärlor som jag har som är lika de Isländska.

Jag ser framför mig dessa kvinnor som tog med sig sina finaste pärlor. Många ser likadana ut som de som hittats på Birka. De är famförallt importpärlor vad jag förstått. Hag har inte lärt mig så mycket ännu, men vill gå till Nationalmuseet i Reykjavik någon dag.

En annan sak jag funderade över är om familjerna här räknar sin genealogi bakåt i tiden till vikingatiden? På mödernet eller på fädernet? Eller är det så länge sedan att de inte tänker på det längre? Eller finns det ”elitfamiljer” på något vis? Modetn DNA-teknik kan se åtminstone 350 år bakåt i toden. Sen vetkar man bli släkt med alla. Men det är ju trots allt mammor och pappor hela vägen tillbaka i tiden…

Jag är så fascinerad av hur de kan tänkas tänka på det? Mannen som hämtade oss på Keflavik flygplats var från Pakistan och har bott är i 13 år.

Lavalandskap.

Efter att ha landat i lägenheten en stund så gick vi iväg för att leta en restaurang. Första försöket var inte rätt för oss. Men säkert supercoolt för tätt klientel. Det heter KEX hotell och restaurang och ska du hit på musikfestival så är det rätt ställe!

Vi gick vidare och hittade The Old Icelandic – så god mat! Mysigt, vänligt och svindyrt. Ingen förbikning – bara att gå in. Vi hade tur att det fanns platser. Jag åt dagens fisk och A lamm. Vi delade på förrätt och efterrätt. Efterrätten var nog den godaste rabarberpaj jag ätit med skyr (isländsk yoghurt), bär och kolasås och vad jag tror var minimini kuber av rabarber… Det var värt allt! Vill gå dit igen!

Förrätt:
Tindur – ristuð fræ, blóðbergssíróp, aðalbláber og pikklaður eldpipar

Tindur cheese – Roasted seeds, arctic thyme syrup, bilberries and pickled chili
2.390,- ISK
~~~~~<<<<<<

Efterrätt:
Hjónabandssæla mömmu – Hvítt súkkulaði- og skyrkrem og ber
Moms Rhubarb cake

White chocolate, skyr-cream and berries
kr. 2.190,-

https://oldiceland.is/menu/
Havet. Och jo, vi svängde där.

Vi handlade mat på Bonus och Allan köpte en mössa. Imorgon lagar vi mat själva i lägenheten. Vi får blanda lite så vi kan äta riktigt god mat!

Solen med en extrasol!

Vi fick en solig, sval och välkomnande första dag och jag är så förundad över att jag är här. Ön jag tänkt på och pratat om i så många år.

PS. Jag skulle vilja hitta lakritsfabriken på ön. DS.

Rosenkvarts och en ”piska” från Dalarna

Jag har inte tidigare stött på rosenkvarts i järnåldersfynd. Har kanske inte varit uppmärksam heller, så blev överraskad idag!

Pärlor från järnåldern i Dalarna, från Storbyn i Järna socken. Fid 417883, Inv. Nr 12955. Foto: Eva Stensköld, SHM, (CC BY 4.0)

Pärlorna kommer från en grav som påträffades vid en dikesgrävning i samband med byggandet av Vansbro-Engelsbergs järnväg den 21 november 1906.

Två begravda personer låg på en meters djup brevid varandra, ca 0,5 m ifrån varandra. Vid den ena av dem låg de 12 pärlorna.

I graven fanns även ett fragmentariskt bronshänge, en körsbärskärna och en kniv. Kniven hittades när kvarlevorna gicks igenom 1948.

Protokollet från Catview 12955:

I ett brev till Herr Riksantikvarien: står det även om en läderrem som är intressant. Det är inte så vanligt att läder bevaras. Ett förslag är att det kan vara rester efter en piska.

I graven låg även en läderrem. Inv. Nr. 12955. Foto: SHM.
Skärmdump från Catview.

Järnålderskatalogen: Observera – ”Större snodd skinnrem”.

Så för er som vill vara en vikingatida dalmas så finns det möjlighet att använda rosenkvarts!

Lästips:

Inventarienummer 12955 https://catview.historiska.se/catview/index.jsp

Textil från (förhoppningsvis) vikingatiden – Marbylisten

Idag fick jag se en textil kändis – Marbylisten – om du är intresserad av medeltida textil förståss!

Amica är väldigt förtjust i listen!

Marbylisten är en dubbelvävnad i flerfärgat ullgarn och vitt lingarn. Den har geometriskt mönster och är bara helt underbar! Inte nog med det den har daterats till sen vikingatid/tidig medeltid, 1030 – 1160. Tänk om den är så hammal som från vikingatiden och så välbevarad!

En list är som en dekorativ textil att ha på ett bord eller liknande. Listen har någon gång sytts fast på en orientalisk matta – den så kallade Marbymattan (SHM inv nr 17786:1), som är en av de bäst bevarade mattorna från medeltiden. Mattan med sin list och en snodd köptes in till samlingarna 1925 för 1000 kronor. Listen lossades från mattan 1947 och den konserverades 1956.

Listen fanns i Marby kyrka i Marby socken i Åre, Jämtland. Den är 85 cm lång och 17,5 cm bred.

1691, verkar den ha varit altarbrun, tillsammans med mattan i Marby kyrka om det är denna matta som kallas ”ett gammalt flamskt åkläde på altaret” i ett visitationsprotokoll. Men under 1800-talet ägdes den av hemmansägare Karl Karlsson (f. 1816 d. 1885) i Bledäng, i Näs. Han reste mycket och var intresserad av gamla föremål. Hans måg ordnade bygdemuseum i Marby gamla kyrka och skänkte mattan dit.

Marbylisten föremålsnumret är 95940_HST, Inventarienummer/Förvärvsnummer 17786.Foto Ola Myrin, SHM, CC BY 4.0.

Ett av de geometriska mönstren är kringlan, som jag också har tatuerad, fast i lite rundare form.

Båda skikten i dubbelväven är tuskaft står det i den maskinskrivna texten ovan. Men det finns en anteckning om att varpen är 2-trådig i en s-spunnen melerad ull i grågulvit. Och att inslaget är mestadels rött men skiftar lite i färg. Ett parti är gråbrunt och inslaget är z-spunnet. Nockor- vet jag inte vad det är – men det står att det är horisontellt 24-25-26 nockor/dm och vertikalt 33 nockor/dm. Jag får liv att fråga Amica vad som stämmer… men krapp och indigotin känns ju rimligt för färgen iallafall.

Tänk vad den här listen fått vara med om! Undrar vem som klippte fåret, spann ullen och linet, växtfärgade och vävde? Var det samma person? Växtfärgade de i gemenskap i byn? Och vem tog med sig den antika mattan hem till Sverige och när? Det var en gammal textil redan på 1600-talet om det nu är dessa som menas ❤️

Lästips:

Marbylisten i Sök i samlingarna https://samlingar.shm.se/object/B6A3EE30-D797-4581-A5FB-186B66D3D3E3

Om Mattan och listen: Ann Marie Franzén, 1956 https://samlingar.shm.se/event/19D27FE1-5B74-4883-B0D5-9615588BC043

Vivi Sylwan, 1924. En orientalisk matta. Fornvännen.

Men det finns mer skrivet om den är nder åren.

Pärlorna från Krutberg och Maksjön

Pärlorna från Åsele lappmark, Vilhelmina socken i Lappland är det såkallade Krutbergsfyndet! Det är daterat till vendeltid och jag hittade namnet Krutbergsfyndet i rapporten om ett annat fynd, det så kallade Maksjöhalsbandet. Pärlorna är så fina och jag har låtit göra några av dom och hoppas det blir fler.

Pärlorna från Åsele Lappmark, föremålsnr 113920_HST, Inv. nr 10321. Foto Gabriel Hildebrand, SHM, CC BY 4.0.

Krutbergsfyndet har 14 hela pärlor och två trasiga pärlor och det är samma inventarienummer. Så totalt 16 pärlor. Pärlorna är sådana som främst funns i mellansverige och söderöver.

Skärmbild från MIS.

Till fyndet hör även två spännbucklor och fem koniska spännen. Spännbucklorna är av vendeltida typ med sina små krypande djur på som ser lite ut som gråsuggor 🙂 eller något annat? Kanske fladdetmöss? Vad ser ni? Jag kanske måste skriva ut och rita av för att se 🙂 Eller så finns det någon bra beskrivning redan.

De vendeltida spännbucklorna föremålsnr 599434_HST, Inventarie nr 10321. Foto Gabriel Hildebrand , SHM, CC BY 4.0.
De vendeltida spännbucklorna föremålsnr 599434_HST, Inventarie nr 10321. Foto Eva Vedin, SHM.
Skärmbild ur Catview, inventarienummer 10321.

De koniska spännen har en låg, upphöjd kant och plattare topp och de är delorerade på lite olika vis. Jag vet inte hur de använts.

Fem konformiga spännen, föremålsnummer 599435_HST, inventarienummer 10321. Foto Eva Vedin, SHM, CC BY 4.0.
Skärmbild från Catview, fortsättning. Totalt kan det vara fem toniska spännen.

Den här typen av bronsspännen kallar Gjessing, enligt rapporten om Maksjön, för ”nordenfjellsk”, och de ska ha sin största utbredning i norra Norge.

Vem var personen som bar pärlorna? Hörde dessa föremål ihop i en grav? Tyvärr är fyndomständigheten oklar, men det ska ha hittats invid en kåtatomt. I rapporten står att en geolog Granlund, som år 1934 besiktigade fyndplatsen får Krutbergsfyndet, anser att Krutbergsfyndet härrör från
grav ( ATA dnr 3613/ 34, jag har inte läst), medan en Harald Hvarfner var av uppfattningen att föremålen nedlagts som en lapsk depå.

Maksjöhalsbandet

Det finns ett fynd till från Vilhelmina – det så kallade Maksjöhalsbandet. Det hittades vid Maksjöns strand i resterna efter en möjlig järnåldersgrav som daterats till vendeltiden. Även om arkeologen Tomas Johansson, som skrev rapporten, tänker att det snarare är ett depåfynd. 1969 dök det upp ett spänne på platsen och den undersöktes senare 1972.

Maksjöhalsbandet. Foto från Västerbottens museum.

Jag hittade ett till foto på pärlorna!

Maksjöhalsbandet. Skärmbild från Susanne Sundströms rapport från 2014.

Så även här fanns tre koniska spännen av den norska typen med avplattad topp men även en bronspärla, knivar och lite annat, men inga bevarade mänskliga kvarlevor.

Avslutningsvis är jag så glad att jag hittade rapporten från Maksjön på Västerbottens hemsida. Nu vet jag vad pärlorfyndet frpn Åsele lappmark kallas! Krutbergsfyndet!

Lästips:

Sök i samlingarna Inventarienummer 10321. https://samlingar.shm.se/sok?type=object&query=10321

Spår från 10000 år, Västerbottens museums hemsida https://sparfran10000ar.se/fran-urtid-till-nutid-i-vasterbotten/arkeologiska-tidsperioder/jarnalder/

Grävrapporten för Maksjön 1972, Tomas Johansson https://sparfran10000ar.se/wp-content/uploads/1972_Rapp-ark-us-fyndplats-Raa-356-Maksjon_Vilhelmina.pdf

Rapport över Vilhelminas ”Lappländsk järnålder” 2014 sv Susanne Sundström https://sparfran10000ar.se/wp-content/uploads/2014-Rapport-över-Lapplandsk-jarnalder.pdf

Texter att leta upp om ni önskar, som jag inte läst:

(Serning, Inga,. 1960. Övre Norrlands Järnålder. Umeå. sid. 29 ff.)

(Gjessing, G. ; 1934. Studier i norsk merovingertid, s. 124 ff.)

(Hvarfner, 1957. Fångstmän och ny­Ångermanälvens källområden under järnåldern :-s. 23 f.)

Hilma af Klint – de 10 största

Efter att ha lyssnat på audioguiden som Moderna museet har på sin hemsida och sett Lasse Hallströms film då kom jag och Veronica äntligen iväg till utställningen.

Jag har svårt att föreställa mig att hon målade dessa på 40 dagar. De är enorma! Fyra dagar per målning 1907! En tid då abstrakt konst inte börjat ännu. Konstnärer målade landskap och porträtt. Naturtroget.

Hon fick målningarna i uppgift från ” De höga mästarna”. Då, på 1800-talet och tidigt 1900-tal, var många intresserade av vetenskap 🧬 och spiritism. Dessa två till synes motsatser blir hos Hilma ett! Naturens spirituella sida och möjligheten att vetenskapligt lösa naturens gåtor. Hon fick information. Jag har inte läst tillräkligt ännu, så jag vet inte hur hon hörde eller fick veta det hon fick i uppdrag.

Alla tio följer på varandra. Från början av livet till ålderdomen. I många år låg de förvarade utan att någon såg dom. Världen var inte redo.

Barnaåldern:

Jag höll andan när jag tittade nära.

Det ska föreställa vetekorn. Men det är som ett ägg med manligt och kvinligt och så kommer alla spermier. Det gula är manligt och det blå kvinnligt. Människan söker sin andra hälft för att bli hel igen. En antik tanke från Platons Gästabudet.

Var det känt då hur spermier såg ut? Nu har vi det på näthinnan. Tänker på Lennart Nilsson, men hur tänkte de 1907? (Googlade och ja, det var känt sedan typ 1875.)

Ståndare och pistiller.

Det känns att de är målade med viss snabbhet, inget är precist, vilket jag gillar.

Ynglingaåldern:

Snäckorna återkommer och äggen.

Mannaåldern:

Love

Blomman med de fem bladen ska föreställa de fyra elementen jord, eld, luft och vatten omus det femte elementet kvintessensen. Det är ett koncentrat av det väsentliga i tillvaron. Jag behöver googla det… Det hör ihop med de vises sten.

Vestalasket – The Vestal virgin och asketen.

Ålderdomen:

Från frö till filländning.
Evighetstecknet.

Den två sista i serien är mer symetriska och geometriska. Tillbaka till naturen och sedan börjar allt om igen.

Teknik

En annan undran jag har är hur de limmade. Vilken typ av lim hon använde. Hon limmade ihop stora papper på duk och skarvade och pappret är knöligt på ställen, men det ger bara målningarna liv. Inga välspända 1800-talsdukar i olja som tog evigheter att torka. Istället snabbt och lätt. Precisist och oprecisist på samma gång.

Tillsammans med sin grupp av kvinnor hjälptes de åt. Det finns små instruktioner för färg på målningarna.

Färgen de målade med var äggtempera. Det blir oerhört hårt när det torkar. Så det är förmodligen en av anledningarna till att de hållit så bra. Hon behövde mycket färg.

Barfotafötter

De målade och hann inte låta färgen torka innan de fortsatte. Undrar om det finns fler fotspår än Hilmas, om det är hennes, eftersom de målade ihop.

Alla målningar finns som affish och vykort. Jag skulle vilja ha alla affisherna men nöjde mig med alla som vykort.

I rummet på intill

Hon färglade även fotografier för att kunna visa målningarna.

Men en liten målning jag fastnade för var en mörk bild, som en spiral, med ett ljus i mitten. Det är ett motiv jag sett många gånger för min inre syn. Så det var väldigt speciellt att se den.

När jag zoomar in så ser det ut som ett foster i mitten. I min syn är det ljuset i änden av tunneln.

Jag tyckte om Lasse Hallströms film. Jag vet inte hur avskalad den är, men den är gjord med kärlek. Jag köpte även en bok om henne, som jag hoppas orkar läsa utan att somna, vilket jag gör ofta nuförtiden. Somnar fast jag vill läsa.

Kram

Lästips:

Moderna museets Hilmasida: https://www.modernamuseet.se/stockholm/sv/utstallningar/hilma-af-klint-de-tio-storsta-2022/

Audioguiden på Moderna museet: https://guide.modernamuseet.se/stockholm/collection/hilma-af-klint/

Stiftelsen Hilma af Klint här.

Det finns även flera dokumentärer och guideturer på Youtube.

En sjuk viking

Jag är hemma från jobbet sjuk och kom på att det finns en runsten i utställningen Vikingarnas värld som berättar om en sjuk Husbjörn. Vikingatidens människor var också sjuka ibland! Så jag kunde inte låta bli att jobba…

U614 från Torssätra, Västra Ryds socken i Uppland. Föremålsnummer 108185_HST, relaterat förvärv 34894. Foto: Linda Wåhlander.

ᛋᚴᚢᛚᛁ᛫ᛅᚢᚴ᛫ᚠᚬᛚᚴᛁ᛫ᛚᛅᛏᛅ᛫ᚱᛅᛁᛋᛅ᛫ᚦᛁᚾᛋᛅ᛫ᛋᛏᛅᛁᚾ᛫ᛁᚠᛏᚱ᛫ᛒᚱᚬᚦᚢᚱ᛫ᛋᛁᚾ᛫ᚼᚢᛋᛒᛁᚬᚱᚾ᛫ᚼᚾ᛫ᚢᛋ|᛫|ᛋᛁᚬᚴ᛫ᚢᛏᛁ᛫ᚦᛅ᛫ᚦᛁᚱ᛫ᚴᛁᛅᛚᛏ᛫ᛏᚬᚴᚢ᛫ᛅ᛫ᚴᚢᛏᛚᛅᚾᛏᛁ

Jag har skrivit runtexten med en app. Vet inte om det blev helt rätt. Det är lite svårt att se bara från fotot.

U614, Torssätra, Uppland. Foto: Ola Myrin, SHM, CC BY.

Runsten U614 från Torsätra i Uppland är en av två runstenar som stått vid gränsen till Torsätra herrgård men som under vikingatid kanske kallades Husa. Antar att den tolkningen kommer av just Husbjörn som nämns på runstenen.

”Skule och Folke lät resa denna sten efter sin broder Husbjörn. Han blev sjuk ute då de togo gäld på Gotland.”

Visäte ristade denna sten någon gång under slutet av 1000-talet. Inskriftens början är vid rundjurets huvud och fortsätter längs kroppen, även om Visäte inte riktigt fick plats med hela inskriften… Kanske någon ändrade sin beställning?

Texten berättar att Husbjörn deltagit i en färd från fastlandet till ön för att hämta gäld, dvs skatt. Husbjörn blev sjuk och verkar ha dött efter den resan.

I utställningstexten står det om när svearna hämtade gäld och att det nämns i den medeltida Gutasagan. Där står det om ett avtal mellan gutarna och svearna. Avtalet gick ut på att svearna årligen hade rätt att hämta 60 mark silver i gäld på Gotland. Av det beloppet skulle kungen få 40 mark och jarlen få 20 mark. I gengäld – observera ordet gengäld! – skyddade svearna gutarna mot våld och härjningar och gutarna fick rätt till fri handel med svearna i svearnas farvatten.

Stenen flyttades till Historiska museet 1967 i samband med en arkeologisk undersökning inför anläggandet av ett militärt övningsfält. Men stenen hade redan blivit flyttad på någon gång efter vikingatiden.

Mynt från myntskatten funnen i Västergårde i Sundre socken på Gotland. Föremålsnummer 3008592. Foto: Ola Myrin, SHM, CC-BY.

De här 40 silverpenningarna blev aldrig betalde som skatt utan grävdes istället ned i en skattgömma i Västergårde, Sundre socken, på Gotland. Totalt innehöll skatten 1371 mynt.

Krya på er!

Lästips:

Stenen och mynten finns att se i utställningen Vikingarnas värld,  monter 84: Betalning i många former. Monter 84, Vikingarnas värld. https://vikingar.historiska.se/objects.php?showcase=H_84&e=no&l=sv

U614 https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Torsätrastenen