Kategoriarkiv: Forntida hantverk

Mungiga i birkagrav?

Har jag hittat en mungiga i en birkagrav? Jag tappade iallafall hakan när jag såg bilden! Stort önsketänkande!

Bj 109 och den möjliga mungigan. Teckning Harald Faith-Ell, SHM, CC BY.

Jag vilar hemma och tittar igenom birkas brandgravar 🙂 och så dök den här upp i brandgrav Bj 109. Visst är det väl en mungiga, tänkte jag!

Skärmdump Bj 109 och den rostiga, böjda järntenen.

Graven har tillhört en kvinna med likarmat spänne och 45 st glaspärlor och ett nålhus mm.

Skärmdump för Bj 109.

För referens kommer även en bild på en medeltida mungiga från Västmanlands länsmuseum som jag fotograferade när jag var där.

Mungiga utställd på Västmanlands länsmuseum.

Skulle vilja se den i verkligheten! I så fall är det Birkas första mungiga! Tänk om hon satt och spelade i något hus i Birka eller var med och spelade på gillen! Wohoo!

Det kanske inte är så troligt att det är en mungiga, troligen en märla eller något annat som Faravid skrev på facebook, men jag hittade en hemsida om mungigans historia så här kommer ett lästips https://mungiga.com/historia/#aldsta_mungigorna

🌸

Växtfärgning idag

Eftersom jag inte kunnat åka på två event, av olika anledningar, så bokade jag växtfärgning idag på Storholmens hantverksläger 🙂 med kursledare Maria Neijman. Det är andra året de har hantverksläger i vikingabyn och det är gemytligt och bara så bra.

Vi färgade med korsinill, krapp och björklöv så här kommer lite foton från process och resultat.

Betbad
Krappfärgning.

Växtfärgning är verkligen som magi. I krappen ”drog färgen på” supersnabbt.

Krapp och björklöv.

Björklöv och grå ull = grönt 💚 För björklövsfärgning är det bra med betning med alun och vinsten.

Korsinille.

Villhöver en hängselkjol i korsinille 💜. Glömde fota grytan. Järngrytor påverkar färgen som blir.

Korsinille.
Korsinille med olika efterbad i ljuset.

Tänk vad olika färg det kan bli om du fortsätter med efterbad eller ammoniak.

Krapp och björköv i ljuset.

Jag köpte en härva – gissa vilken 🙂

Det var jättekul. Jag har ju växtfärgat mycket, men det var länge sedan och spännande och lärorikt att göra det med Maria! Tack Maria för en bra dag!

Ska försöka växtfärga hemma om några dagar medan det är färskt i minnet. Ska klippa ut tyg till en ny hängselkjol i diamantkypert. Behöver bara fixa lite korsenillpulver och vinsten👌

Tack Brita och Andreas! Tack för att ni ordnar och för att jag känner mig så välkommen 🌸

Önskar er en trevlig helg!

Träföremål från Birkas hamn

Häromdagen fick jag se några av föremålen från Birkas hamn igen. De har nu konserverats och magasinerats. Det kommer att forskas på dom hoppas jag.

Föremålsback med några av träföremålen från Birkas hamn.

Här finns en knävel – som en duffelknapp av trä. Och det ser ut som en liten trasig stekspade ligger där.

Undrar vad den runda skivan är… Kan det vara en halv sländtrissa i ett trä? Christoffer Warkander tänkte på solkompass i trä 👌

Närbild av skivan från Birkas hamn.

Det finns träspik/plugg – andra ord för träspik är knagg, pigg eller tapp. En ser ut som en plugg eller knopp. Vad tycker ni?

Den här pinnen med karvsnitt är en del av ett köpesavtal – del av vikingatidens ekonomi. De gjordes två och så hade köpare och säljare varsinna. Den har tvärr gått av men ska sitta ihop. Undrar vad som hände med den andra pinnen?

En transaktionspinne från Birkas hamn.

Flera av föremplen avt utställda på Birkamuseet i ett akvarium innan komservering.

Någon gång hoppas jag få se väskbyglarna igen och det lilla nålhuset. Skulle vilja skriva om dom och önskar att vinställde ut dom på Historiska.

Trevlig helg!

Vendeltidsdagarna i Gamla Uppsala och ametistpärlor

Jag blev inbjuden av Gamla Uppsala att vara med på Vendeldagarna och jag har längtat efter det sedan dess! Det är Beowulfs tid ❤️

Jag har ju varit på några vikingamarknader med försäljning och annat, men vendeldagarna var lite annat med föreläsningar hela dagarna, museet hade barntält utanför och de hade bjudit in de vendelföreningar som finns i Sverige och runtom i Europa! Det kom även en förening från Skäftekärr som var ett kärt återseende och som gör lite äldre tid än vendeltiden. Jag och mitt röda tält är inte med i en förening, men jag kände mig omhändertagen av alla under de tre dagarna.

Foto Mats Roslund

Jag är från Helgö helt enkelt 🙂 kanske ska kalla ”min grupp” för Heligastir! Den heliga öns gäster? Så kan de som vill vara med som gäster ibland?

Varje dag kl 16.30 var det vendelparad och den blev bara bättre och bättre. Många kom på besök och intredesbiljetten var 150 kr men köper du biljett till museet så får du årskort direkt!

Foto Burr Öhrström.

Fick det här fina porträttet av Burr Öhrström!

Foto Burr Öhrström.

Jag har flera uppsättningar smycken och tog bland annat med mig mitt ametisthalsband. Männen återskapar oftast en grav med hjälm från Vendel eller Valsgärd, Ulltuna och så klart Sutton Hoo med King Readvald.

Foto Burr Örström.

Jag har en grav från Helgö som jag börjat med, men det finns fler roliga olika smycken och pärlor, så jag har lite blandat och finns både ametistpärla och bronsspiraler från Helgö. Ametistpärlor finns i flera kvinnogravar från vendeltiden.

Ametist och brinsspiraler från Helgö. Foto Sara Kusmin/SHM.

Jag har inte tittat närmare på de olika gravarna ännu men John Ljungkvist har fotograferat många ametistpärlor och skrivit om dom i artikeln ”Postromersk globalisering – spåren av bysans i Sverige 560-800 e.Kr.” Kvinnogravar under vendeltiden har ofta bysantinsk koppling.

Bysans influerad Europa under 500- talet och frammåt och det märks alltså även här uppe i norr, och Ljungkvist har hittat fler kopplingar än som tidigare varit känt med guldföremål, glasbägare och gladpärlor – och även ametistpärlorna. Det som också finns är cowrisnäckor, elfenbensringar och skivformade pärlor av pärlemor. Vanligast, med 29 fyndplatser är ametistpärlorna.

Här kommer några exempel på droppformade ametistpärlor. Oftast har de inte sin lila färg bevarad pga att de varit med i en kremering av de döde.

Ametist från Brunna. Foto John Ljungkvist/SHM.
Ametister från Råsta gård, grav 29. Foto John Ljungkvist/SHM.
Ametist från Vetavallen. Foto Sara Kusmin/SHM.
Ametister från Broby, Börje sn i Ulleråkers härad i Uppland, grav 1. Foto: Sara Kusmin/SHM.
Här står ametisterna som päronformade och kvinnan grav 1 fick bland annat med sig ett grönt glas.

Ljungkvist föreslår att ametistpärlorna, som var mode i det bysantinska riket, kommer från Egpyren och öknen, mellan Nilen och Röda havet, där det finns gruvor. De stora snäckorna kommer just från Röda havet. Så 500-talet och en bit in på 600-talet är det mest bysantinskt inflytande, sen blir det färre ametistpärlor, slut på elfenben och cowrisnäcker till en bit in på vikingstiden.

Men tillbaka till Gamla Uppsala. Det var ju så varmt och eldningsförbud så Gamla Uppsala bjöd på lunch och middag och allt var superfint ordnat! ❤️ Vi åt pizza vid gravhögarna vid Valsgärde och fick en toppenguidetur med Anneli Sundkvist.

Mer foton från vendeldagarna kommer i nästa inlägg.

Lästips:

John Ljungkvist 2013. Postromersk globalisering – spåren av bysans i Sverige 560-800 e.Kr. I: Instutitionens historier. En vänbok till Gullög Nordquist. Den finns online.

Gamla Uppsala Vendeltidsdagarna https://www.facebook.com/gamla.uppsala

Islands Nationalmuseum del 2 med vikingatextilier och lite mer pedagogik

Det finns fantastiska arkeologiska textilfynd på Island. Så de får ett eget inlägg. Jag gick tillbaka flera gånger.

Fin vävstol.
Vävredskap med vävdvärd, sländor och varptyngder.
Sländtrissa från Hruni dom förmodligen är medeltida.

På tidigt 1200-talet bodde det en kvinna dom hette Thora, som var husfru på Hruni och hon nämns i Sturlungasagan. På trissan står det i runor: Jag tillhör Tora. Det är så jag vill gråta. Tora är det kvinnonamn som finns från Björkö, mitt första arkeologiska fynd var en sländtrissa och idag badade jag i Toras vatten, möjligen i ”Toras badkar” på Hruni ❤️ Jag läste inte utställningstexten förrän nu, så det var en slump, eller något annat. Känner mig tacksam!

De ligger i två lådor så de oftast har det mörkt och bra.

I lådan ligger en vante, två barnvantar och en nålbunden sko.

Barnvantarna från Heynesi i Akranesi sydda i vadmal.

Barnvantarna hittades på en gård och för något år sedan så gjordes en kol14 analys och de fick svaret de hoppats på – att de är från början av 900-talet! Det är bara så coolt! Tänk det lilla barn som haft sina små händer däri för att inte frysa!

Flätat band så barnet inte skulle tappa sina vantar.
Vanten.

Den här vanten tittade jag på när jag gjorde vantarna till Birkautsällningen för mönstret. Vanten är sydd i brun vadmal och är daterat till 8-900-tal. Även om jag inte tänker på vadmal när jag ser tyget.

Skon som jag trodde var en socka.

I nästa låda ligger flera tygbitar i ganska grov ylle. Men det häftigaste tyget är låtsaspälsen. Det har vi bara fragment av från Birka.

Fuskpäls.
Uppvikt kant av undersidan, där set inte syns några långa hår.

De långa lockarna kallas röggvar och en kappa/rock blir då röggvarfeldi, en vararfeldi yfirhafnir var en exportvara.

Två hopsydda kilar.
Närbild med mitt ansikte…

Hälsningar från Island!

Islands Nationalmuseum och mer gatukonst

Igår gick jag från lägenheten till Nationalmuseet. Det tog en dryg halvtimme och ville vara där till 10.30 och sen gå på guidetur kl 11. Museet öppnade 10.

Vinterskor och skjorta.
Det är gatukonst även i lite mer fancy områden.

Och vägen gick dit över en liten sjö som heter Tjörnin. Fast det går att gå Lagurvegur och sen svänga vänster. Glömde ta kort på själva huset. Tyvärr stod det fel på någon hemsida så guidturen gick den 10.30 och jag kom fram 10.34. Men håll i er för nu blir det en ”miljard” bilder på vikingagrejer…

Trappan upp till utställningen.
The making of a Nation – en utställning från vikingatid till idag.

Det är intressant att de har en historis som är ganska precis 1200 år i landet. Folk började ju flytta hit runt 870, eventuellt lite tidigare. Förutom de iriska munkarna då som var här innan.

Spelpjäserna i valben från en mansgrav i Baldursheimur.

Insåg igår att Krigarkvinnans grav på Birka, Bj 581, med precis likadana spelpjäser för hneftafl, saknar en snygg spelkung men har en rund med ett märke. Baldursheimusgraven var också för en krigare.

I utställningen fanns böcker att läsa och sittplatser lite varstans.

Men det fanns även utställda böcker 📕

Íslendingabók av Ari den Kloke.

Íslendingabók från 1130 av Ari den kloke berättar om när Island blev befolkat från 870. Det här är en kopia från 1681. De norröna männen kallade de iriska munkarna för ”papar”.

Pärlor, kammar och snycken. Ett armband i silver och ett i jet från en grav.

En likadan armring av jet är hittad på Birka.

Flera av de här pärlorna har jag låtit göra. Är lite nyfiken på de gröna pärlorna.
Arabiska silvermynt.
Små knappliknande flätverk i silver och guld från en grav i Thórsmörk.

Det finns både nordiska saker keltiska saker. Flera kom ju via Skotland också.

Bältespännen. Den större i borrestil.
Två små bronsbjällror från Brittiska öarna.
Ringspännen och dräktnålar.
Textilredskap och bevarade textilier från en kvinnodräkt.
Textilierna från kvinnograven med det dekorativa bandet.

De här textilierna kommer från en kvinnograv och har bevarats under spännbucklorna. Banden är förmodligen axelremmar till en hängselkjol. Jag önskar jag visste vilken grav de är ifrån. Undrar om det är The Lady in Blue-Bláklædda Konan? Men bandet ser inte helt ut som artikeln jag läst. Får återkomma till den i ett annat blogginlägg. Uppdatering: Hittade att textilierna är från en gravhög i Reykjaseli i Jökundal!

En knapp för att tända ljuset i montern, vilket är bra för textilierna.
Spännbucklor och smycken.
Spännen och smycken.

Älskar att mitt favoritspänne med tre små borredjur även hittade hela vägen till Island! Och även såklart den tillbakablickande hjorten. Tyvärr står det inte var fynden kommer ufrån, men det finns en sittplars med en väldigt tjock bok där jag säkert skulle kunna hitta dom.

Utvikbar illustation om dräkt och smycken.
Matlagning!

Täljsten kommer från Norge. Lägg märke till ”stekspettet”. Åt de med snäckskal som sked? En stenplatta till att grädda flatbröd. Rester av mjölkprodukter, förmodligen skyr – surmjölk/yoghurt – har hittats i Bergþórshvoll, där Njal i Njals saga boode. Vi har också ätit Skyr och det står i kylskåpet 🙂

Glömde fotogradera verktygen…
Ljushållare.

Får himla lust att ha sådana här i sortimentet i butiken 🙂

Hästutrustning från vikingatid och tidig medeltid.
Verktyg.

Släggan kan ha tillhört Gestur den Vise. Slaggblomman brevid var fin.

Jordbruksredskap.
Fiskeredskap.

Alla arkeologiska saker är som en kurs i vad du behöver ta med din när fu flyttar till ett obebott land!

Tor.

Tog någon med sig Tor till Island lite seare l? Eller är han tillverad här?

Jag och Tor.
Innehpllet från en båtgrav i Vatnsdalur för sju personer.

En kvinna ska ha varit den första som blev begravd i båtgraven i Vatnsdalur och sen begravdes förmodligen de andra sex personerna i graven vid senare tillfällen.

Gravgåvor från en kvinnograv från Dadastödum.
Så fina pärlor.
Handel.
Vapen.
En skolklassuppsättning med kläder.
De hade även en låda med rekonstruktioner eleverna fick plocka i.
I ett upphöjt golv låg det flera gravar. Jag lovade kalla den ena mannen för #bradpitt.

Mannen i förgrunden blev begravd med sin häst och vapen och han hade skölden över huvudet.

Det fanns infällda filmer att lyssna till och igen en bänk att sitta ned och läsa böcker. Guiden satt även här när hon hade en skolklass.

Mannen med hästen och vapnen.

Det fanns även en grav med ett litet barnskelett.

Smygfotade en skolkass när de fick höra om gravarna. Har suddat ut deras ansikten.
Religion.

Undrade just om jag skulle hitta det kända vargkorset och det gjorde jag 🙂 Tillägg: Det står som tidig kristet kors som även kallas Torshammaren.

Vargkorset som vi kallar det. Här kallar de det för Torshammaren.
Två andra religiösa föremål.

På Island bytte de till kristendom på Alltinget år 1000. En man sov under en kappa och drömde. Folket hade några krav för övergången dock… De ville fortsätta äta häst och att kunna sätta ut oönskade barn. Undrar när de slutade med det? Och äter de fortfarande hästkött?

Det här blev så långt, så jag gör ett till inlägg från museet ikväll, med vantarna och textilierna och svanar!

Idag ska vi till Sky lagoon. Hälsningar från Island.

Tips:

Nationalmuseet https://www.thjodminjasafn.is/english/

The Lady in Blue https://northernwomen.org/project-2/

Textil från (förhoppningsvis) vikingatiden – Marbylisten

Idag fick jag se en textil kändis – Marbylisten – om du är intresserad av medeltida textil förståss!

Amica är väldigt förtjust i listen!

Marbylisten är en dubbelvävnad i flerfärgat ullgarn och vitt lingarn. Den har geometriskt mönster och är bara helt underbar! Inte nog med det den har daterats till sen vikingatid/tidig medeltid, 1030 – 1160. Tänk om den är så hammal som från vikingatiden och så välbevarad!

En list är som en dekorativ textil att ha på ett bord eller liknande. Listen har någon gång sytts fast på en orientalisk matta – den så kallade Marbymattan (SHM inv nr 17786:1), som är en av de bäst bevarade mattorna från medeltiden. Mattan med sin list och en snodd köptes in till samlingarna 1925 för 1000 kronor. Listen lossades från mattan 1947 och den konserverades 1956.

Listen fanns i Marby kyrka i Marby socken i Åre, Jämtland. Den är 85 cm lång och 17,5 cm bred.

1691, verkar den ha varit altarbrun, tillsammans med mattan i Marby kyrka om det är denna matta som kallas ”ett gammalt flamskt åkläde på altaret” i ett visitationsprotokoll. Men under 1800-talet ägdes den av hemmansägare Karl Karlsson (f. 1816 d. 1885) i Bledäng, i Näs. Han reste mycket och var intresserad av gamla föremål. Hans måg ordnade bygdemuseum i Marby gamla kyrka och skänkte mattan dit.

Marbylisten föremålsnumret är 95940_HST, Inventarienummer/Förvärvsnummer 17786.Foto Ola Myrin, SHM, CC BY 4.0.

Ett av de geometriska mönstren är kringlan, som jag också har tatuerad, fast i lite rundare form.

Båda skikten i dubbelväven är tuskaft står det i den maskinskrivna texten ovan. Men det finns en anteckning om att varpen är 2-trådig i en s-spunnen melerad ull i grågulvit. Och att inslaget är mestadels rött men skiftar lite i färg. Ett parti är gråbrunt och inslaget är z-spunnet. Nockor- vet jag inte vad det är – men det står att det är horisontellt 24-25-26 nockor/dm och vertikalt 33 nockor/dm. Jag får liv att fråga Amica vad som stämmer… men krapp och indigotin känns ju rimligt för färgen iallafall.

Tänk vad den här listen fått vara med om! Undrar vem som klippte fåret, spann ullen och linet, växtfärgade och vävde? Var det samma person? Växtfärgade de i gemenskap i byn? Och vem tog med sig den antika mattan hem till Sverige och när? Det var en gammal textil redan på 1600-talet om det nu är dessa som menas ❤️

Lästips:

Marbylisten i Sök i samlingarna https://samlingar.shm.se/object/B6A3EE30-D797-4581-A5FB-186B66D3D3E3

Om Mattan och listen: Ann Marie Franzén, 1956 https://samlingar.shm.se/event/19D27FE1-5B74-4883-B0D5-9615588BC043

Vivi Sylwan, 1924. En orientalisk matta. Fornvännen.

Men det finns mer skrivet om den är nder åren.

En sjuk viking

Jag är hemma från jobbet sjuk och kom på att det finns en runsten i utställningen Vikingarnas värld som berättar om en sjuk Husbjörn. Vikingatidens människor var också sjuka ibland! Så jag kunde inte låta bli att jobba…

U614 från Torssätra, Västra Ryds socken i Uppland. Föremålsnummer 108185_HST, relaterat förvärv 34894. Foto: Linda Wåhlander.

ᛋᚴᚢᛚᛁ᛫ᛅᚢᚴ᛫ᚠᚬᛚᚴᛁ᛫ᛚᛅᛏᛅ᛫ᚱᛅᛁᛋᛅ᛫ᚦᛁᚾᛋᛅ᛫ᛋᛏᛅᛁᚾ᛫ᛁᚠᛏᚱ᛫ᛒᚱᚬᚦᚢᚱ᛫ᛋᛁᚾ᛫ᚼᚢᛋᛒᛁᚬᚱᚾ᛫ᚼᚾ᛫ᚢᛋ|᛫|ᛋᛁᚬᚴ᛫ᚢᛏᛁ᛫ᚦᛅ᛫ᚦᛁᚱ᛫ᚴᛁᛅᛚᛏ᛫ᛏᚬᚴᚢ᛫ᛅ᛫ᚴᚢᛏᛚᛅᚾᛏᛁ

Jag har skrivit runtexten med en app. Vet inte om det blev helt rätt. Det är lite svårt att se bara från fotot.

U614, Torssätra, Uppland. Foto: Ola Myrin, SHM, CC BY.

Runsten U614 från Torsätra i Uppland är en av två runstenar som stått vid gränsen till Torsätra herrgård men som under vikingatid kanske kallades Husa. Antar att den tolkningen kommer av just Husbjörn som nämns på runstenen.

”Skule och Folke lät resa denna sten efter sin broder Husbjörn. Han blev sjuk ute då de togo gäld på Gotland.”

Visäte ristade denna sten någon gång under slutet av 1000-talet. Inskriftens början är vid rundjurets huvud och fortsätter längs kroppen, även om Visäte inte riktigt fick plats med hela inskriften… Kanske någon ändrade sin beställning?

Texten berättar att Husbjörn deltagit i en färd från fastlandet till ön för att hämta gäld, dvs skatt. Husbjörn blev sjuk och verkar ha dött efter den resan.

I utställningstexten står det om när svearna hämtade gäld och att det nämns i den medeltida Gutasagan. Där står det om ett avtal mellan gutarna och svearna. Avtalet gick ut på att svearna årligen hade rätt att hämta 60 mark silver i gäld på Gotland. Av det beloppet skulle kungen få 40 mark och jarlen få 20 mark. I gengäld – observera ordet gengäld! – skyddade svearna gutarna mot våld och härjningar och gutarna fick rätt till fri handel med svearna i svearnas farvatten.

Stenen flyttades till Historiska museet 1967 i samband med en arkeologisk undersökning inför anläggandet av ett militärt övningsfält. Men stenen hade redan blivit flyttad på någon gång efter vikingatiden.

Mynt från myntskatten funnen i Västergårde i Sundre socken på Gotland. Föremålsnummer 3008592. Foto: Ola Myrin, SHM, CC-BY.

De här 40 silverpenningarna blev aldrig betalde som skatt utan grävdes istället ned i en skattgömma i Västergårde, Sundre socken, på Gotland. Totalt innehöll skatten 1371 mynt.

Krya på er!

Lästips:

Stenen och mynten finns att se i utställningen Vikingarnas värld,  monter 84: Betalning i många former. Monter 84, Vikingarnas värld. https://vikingar.historiska.se/objects.php?showcase=H_84&e=no&l=sv

U614 https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Torsätrastenen