månadsarkiv: maj 2019

Hemlängtan på bussen

Det tog en evighet, kändes det som i alla fall, att kom hem idag. Nästan 45 min från Brommaplan till Nockebybron… Sen var det så fint hemma när jag äntligen kom hem, även fast att jag inte fått färdigt i trädgården och det är lite vildvuxet just nu. Det är den bästa tiden när syrenerna blommar.

Det syns knappt att jag har en liten örtträdgård… Det är den spanska körveln som blommar.

Jag har sparat många maskrosor till bina ? i år och jag tycker de är så fina när de är så vita och ludna, fyllda av hopp när de ska ge sig iväg och flyga vid nästa vindpust.

Kram

De sk Völvestavarna från Birka

Försöker reda ut antalet Völvestavar på Birka… Det gick inte så superbra, men de är fler än tre…och det rör sig om fyra gravar.

Forskare som framförallt skrivit om den här typen av stavar är Niel Price och Inger Gustin. De finns på Birka och på flera håll i Skandinavien men även på tex. Isle of Mann och på andra platser i skandinaviska sammanhang. En känd stav som varit utställd länge på Historiska museet är den från graven i Klinta på Öland.

Det finns alltså flera stycken från Birkas gravar, men det är lite osäkert hur många de är ?‍♀️?‍♂️

Lista på de möjliga stavarna i Birkagravar

1. Bj 660: stav som är 75 cm lång och som är borta men finns med på Stolpes ritning. Försvann redan 1943 och Arbman tror den hamnat fel och lagts i grav bj 760.

2. Bj 760a: brandgrav med stav i småbitar. 8 fragment. (På fotot är alla 12-13 st fragment med).

3.Bj 760b: 5 grova bitar av en möjlig stav. Fick ett eget fyndnummer 2013. (På fotot är alla 12-13 st fragmemt med).

4. Bj 760c: fin överfångsgjuten stav som Stolpe trodde kom från bj 660, men det är stor skillnad på denna och på den på teckningen. Den kan komma från gravfyllningen. 45.5 cm lång.

5. Bj 834: 55.7 cm lång, 2.7 mm bred. Överfångsgjutna polyedrar och korghandtag.

6. Bj 845: ett 20-tal fragment.

Bilder på gravarna med stavar på Birka

Grav Bj 660:

Grav bj 660 räknas som en kammargrav för en kvinna.

Bild ur Arbman, Birka I, s. 232.

Bild av bj 660 ur Niel Price, The Viking Way 2002.

Hela gravinnehållet.

Den här staven är alltså borta eller har hamnat i grav 760’s låda.

Grav Bj 760:

Bj 760 är en brandgrav och i eller i gravfyllningen finns en, två eller tre stavar.

Urklipp ut Arbman, Birka I, s. 278.

Hela gravinnehållet.

De här fragmenten har delats i två grupper 2013 och kommer då troligen från två olika stavar.

Bitarna av en eller möjligen två stavar från bj 760. Foto: Sanna Stahre, SHM.

Stavbitarna bj 760. Jag vet inte vilka som delats. Foto: Gabriel Hildebradt, SHM.

Den nästan hela staven från Bj 760 med ormhuvudet som håller i staven eller så är det en tunga som kommer ut. Foto:Gabriel Hildebradt, SHM.

Staven bj 760. Foto: Gabriel Hildebradt, SHM.

Från den här graven finns det alltså en, två eller tre stavar. Den finaste, som kommer från gravens fyllning eller från bj 660, har en lite ormmun. Staven har överfångsgjutna detaljer och är i järn, brons (och med koppar – Copper alloy) .

Grav Bj 834:

Bj 834 är traditionellt sett en kammargrav för en kvinna och en man även om jag argumenterat för i bloggen (men inte forskat om det) att det är en kvinnograv med vapen.

Bild ur Arbman, Birka I, s. 306.

Bj 834. Bild från Niel Price, The Viking Way 2002.

Bj 834’s stav är också trasig och saknar spetsen.

Hela gravinnehållet.

Staven från bj 834. Foton: Christer Åhlin, SHM.

Den har överfångsgjutna polyedrar och korghandtag. Spetsen är lös.

Grav Bj 845:

Bj 845 är en kammargrav för en kvinna.

Bild ur Arbman, Birka I s. 320.

Bild ur Niel Price, The Viking Way 2002 fast från Pinterest. Sökt på Völvestav. Väntar på nyupplagan av hans bok som jag beställde igår.

Teckning av Harald Faith Eli.

Staven i BJ 845 är i väldigt dåligt skick och ät nu i ett 20-tal fragment.

De tre lite helare stavarna i Birka i Arbman, taf 125:

Bild ur Arbman, Birka I tafeln 125.

Det finns flera tolkningar av vad dessa stavar använts till, men jag dras till att det är en nästan typ regaliestav – en blandad symbol för religiös och profan makt. Sen kan den visst ha haft en viss längd och då visa på makten över måttet, måttstaven, i en tid när den här delen av världen, vad det verkar, började få standardiserade måttangivelser.

Jag har just beställt Niel Prices bok, så jag får läsa i den igen och se vad för spännande saker det stod i den. Det var länge sedan jag läste sen.

De kan alltså även vara rituella redskap för att utför sejd, en forntida (och till viss del nutida) magi.

Jag tror i allafall inte att det var ett grillspett 🙂

Vidare så undrar jag över vilka stavar som försvunnit om de varit tillverkade i tex. trä ? Det vore även kul att jämföra gravarnas innehåll lite mer.

Lästips:

Holger Arbman, 1940 & 1943. Birka I.

L. Gardela, 2009. A biography of the seiðr-staffs. Towards an archae-
ology of emotions. I: Słupecki, Leszek Paweł & Morawiec, Jakub
(red.), Between paganism and Christianity in the North. Wyd. 1.
Rzeszów: Wydawn. Uniwersytetu Rzeszowskiego.

Gustin, I. 2004. Mellan gåva och marknad, Handel, tillit och materiell
kultur under vikingatid. Stockholm: Almqvist & Wiksell International.

Gustin, I. 2010. Of rods and roles. Three women in Birka’s chamber
graves. I: Theune, C. Bierman, F. Struwe, R. & Gerson, H. (red.)
Zwischen Fjorden und Steppe, 343- 354. Rahden: Marie Leidorf Gmbh.

Eldar Heide, 2006. Gand, seid og åndvind. Dr. art.-avhandling. Bergen:
Universitet i Bergen.

Eldar Heide, 2006. Spinning Seiðr. Old Norse Religion in long-term per-
spective. Origins, changes and interactions. I: Andrén, A u.a (red),vägar till Midgård 8 (Lund 2006) 164-170.

Niel Price. 2002. The viking way. Religion and war in late iron age Scan-
dinavia. Uppsala: Uppsala universitet.

Oscar Olsson, 2016. Vikingatida stavar och deras funktioner. En komparativ stidie om stavar funna i Skandinavien Kandidatuppsats. Uppsala universitet.

Rosengren, T. 2011. Kvinnan, staven och graven. En möjlig völvas grav
i Klinta, Köpingsvik sn. Öland. Magisteruppsats. Stockholm: Stock-
holms universitet.

Pärlorna från bj 639 – en grav även med bevarad färg!

Pärlorna från Birkagrav Bj 639. Foto: Eva Vedin, SHM.

Som jag letade innan jag hittade graven och så var den där i Arbmans Tafeln, bara det att fotot var i svart/vitt!

Det gick nämligen inte att söka på utställning och föremål, som jag brukar glra när något är utställt, fast jag vet att de är uställda i utställningen Forntider 2 i rummet ”Vem lever du med”.

Men nu så har jag alltså hittat vilken grav det är 🙂 Det är så otroligt många små karneoler i hennes grav, 118 st, och bergkristallerna, 11 st, är så fint slipade. Hon fick ären med sig 6 glaspärlor, varav två ögonpärlor, två gröna pärlor, en större orange pärla samt en gulbeigeaktig. En ”vit” pärla är av sandsten. Det är lite svårt att se hur de ser ut.

P51 spännbucklor från Bj 639. Foto: Pavel Voronin, SHM.

Det är förmodligen en kvinnograv och hon bar P51:spännbucklor och på undersidan finns textilrester.

Hennes pincette är avbildad av Harald Faith-Eli, SHM.

Färg

Spännnade är att hon hade fått med sig en fin kista plus ett (eller flera?) träföremål med färgpigmemt kvar, som alltså troligen varit bemålat i rött och svart men det finns även vitgrå bemålning på ett annat träfragment. Blir så nyfiken på att se dessa träfragment!

Kistan nymonterad från Bj 639. Foto: Gabriel Hildebradt, SHM.

Silvernål med flera hål från bj 639. Foto: Gabriel Hildebradt, SHM.

Kvinnan hade även fått med sig en märklig nål i silver.

Tänk om man kunde se det som var målat när det var nytt. Undrar vilka pigment som använts.

Kram

Skärmdumpar från Sök i samlingarna

Kram

Var på vernissagen för ”Återskapat 1471” på Medeltidsmuseet i onsdags

Jag går inte så ofta på Vernissager men nu ville jag gå till Medeltidsmuseet museet igår, för Amica och Maria på Historical textiles, med flera som är med i S:t Olof Gille, har jobbat med utställningen om 1471 och återskapande – Reenactment – och det är så kul att detta lyfts då mycket kunskap kommer av att återskapa och inte endast från traditionell forskning.

Amica Sundström, Maria Neijman och Henrik Sumanen plus en fjärde jag inte vet vem det är.

Att lära känna materialen och hantverken är en viktig källa till kunskap och förståelse av det som varit. Plus att det är roligt ???

Sängen

De har bland mycket annat skapat en medeltida säng med textilier och allt och den är så fin!!! De har vävt och sytt alla textilier till sängen och låtit ta fram träsängen.

Bandvävning med tofskant!

Så fint!

Dräkt

Särk med igensytt amningshål, som skulle kunna vara en möjlighet. De har ställt ut sina egna kläder.

Textilmonter

Textilmomtern med utlånad medeltida socka från Historiska ?

Ett medeltida sykitt med glättsten och allt samt medeltida nålar i original från Themsen. Det finns tydligen drösvis vid lågvatten!!! (Lite repigt glas bara) .

Växtfärgning

Amicas och Marias fantastiska växtfärgning! Medeltidens färger!

Korgar

Korgar som är okej på medeltiden är de av pil.

Medan de här är mycket senare.

Skor

Nyfunnen lädersko från Slussenutgrävningen 2018 ? Formen tyder på 14-1500-tal.

Och skotillverkningsredskap! Det finns även en film att se med tillverkningen.

Medeltida krigare

Det finns även en sektion om vapen och krigare, men jag var lite för dålig för att stanna längre.

Ska gå tillbaka vid tillfälle!

Kram

Sappo

Min första vän ?

Min mamma och min pappa köpte honom till min mormor Aina.

Mamma ville inte att jag skulle skriva det eftersom man inte ska köpa hund åt någon annan ? Men det är ju snart 50 år sedan så hon gick med på det.

Det blev kärlek i många år. Även min och nog mitt första porträtt ?

Kram

”Bäversvansbörsen” från Långön

För några år sedan, när vi gick runt i Vikingautställningen på Historiska, så såg Moa Råhlander på att den exotiska, vikingatida Varanödlebörsen från Hotingsjön, Långön i Ångermanland, inte alls var en börs av ödleskinn utan att det istället är en bäversvans! Vilket jag inte tycker är så oexotiskt ?

Av doftkörtlar svansen görs tex. drycken bävergäll… Och som Moa berättade, användes som alternativ till vanilj!!!

Bäversvansbörs. Foto: Ny Björn Gustafsson, SHM.

Moa har skrivit ett ”Kortare meddelande” i Fornvännen, men jag hade missat det. Hon har med fotografier av huden på två ödlor samt en garvad bit bäversvansläder och det är hur tydligt som helst att ddt är just bäver!

I börsen fanns korroderat järn och flinta, så börsen med innehåll var helt enkelt en vikingatida tändsticksask.

Som många andra har jag pratat om den asiatisk ödla som långväga på något vis tagits till Sverige – men det är alltså fel.

Den nya kunskapen har kommit in i Sök i samlingarna på anmärkning ?

Så en gammal sanning behöver inte alltid vara så sann och det gäller att ibland kunna se saker med nya ögon, med en hantverksmässig kunskap och kunskap som fötts ur återskapande!

Så får du tag på ett gammalt bäverskinn med svansen kvar, så vet du vilken del du ska använda ?

Kram

Lästips:

Moa Råhlander, 2017.The Långön pouch is not made from lizard skin, I: Fornvännen, 122:4, s. 249-251.

http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/2017_249

Ture J. Arne, 1926. Ett gravfält från vikingatidens slut i norra Ångermanland, I: Fornvännen, 21, s. 85-103.