Etikettarkiv: forntida dräkt

Ett tredjespänne i Bj 791 med textilöglor

Igår var jag i magasinet på Historiska och letade textildetaljer på vikingakläder tillsammans med Amica.

Från grav Bj 791 finns det ett stort, runt dubbelskaligt spänne med textil bevarat på.

Rundspänne från Bj 791 med textilöglor.

Det är linneöglor (FH) men jag vet inte vilket material de suttit på. Vid den stödde biten sitter det även en pytteliten bit ”stickeri” (St), vilket är prydnads- eller nyttosömmar av något slag. Det syns inte på fotot, men Inga Hägg har med det.

Ur Inga Hägg, Kvinnodräkten i Birka, s. 129.

På framsidan av ena spännbucklan ska det sitta samitum (S4).

Spännbucklorna av typen P 51 från Bj 791.

Tygbiten har blivit bortplockad och ligger i textilmagasinet.

Sidentyget från ovansidan av spännbucklan. Foto: SHM.
Samitum med invikta kanter som en dekorationsbård.

Från graven finns även en liten bit omvikt samitum. Samitum är ett mönstervävt sidentyg som troligen varit färgglatt och vackert.

Pärlorna i grav Bj 791.

Den här typen av spirallagda silverpärlor har jag tillverkat och säljer i nätbutiken. I graven fanns 32 pärlor varav några är antika för vikingatiden 🙂

Dräkten med info från Hägg

Vid kvinnans högra höft låg en sax med rikligt med gifternas särk och ett litet särkspänne i silver högt uppe på bröstkorgen kan ha hört till särken.

Hennes spännbucklor tyder på att hon hade en hängselkjol.

Det stora rundspännet kan ha suttit på en kappa med fastsydda öglor eller på en sjal med öglor.

I graven fanns även guldinslag till ett brickband, B23e, som enligt Stolpes gravplan legat runt det lilla silverspännet vid halsgropen. Det bör ha suttit på ett plagg över särken. (Eller kan det ha ramlat ned från huvudet?).

Brickbandsinslag av guld och textil från Bj 791. Foto: SHM.

Något av hennes plagg hade sidenbansdekoration och möjligen kan sidenbandet ha infattat brickbandet.

Från graven kommer också en fin diamantkypert (missade att fota).

De lösa sidenbitarna från spännbucklans framsida tyder på att det vara ett ylle- eller sidenplagg med siden- och brickbandsdekorationer.

Gripdjurshängen. Foto: Gabriel Hildebrand, SHM.

Bland pärlorna har dessa fina gripdjurshängen suttit.

En bärring i silver från Bj 791. Foto: Gabriel Hildebrand, SHM.

I grav fanns två strierade silverringar som kallas ”bärringar”. Jag brukar knyta fast pärlraden i ringar och enkelt hänga fast dom i spännbucklorna, men jag vet inte om de är bruna så.

Den omgjorda ringen i grav Bj 791. Foto: Gabriel Hildebrand, SHM.

Den magnifika, orientaliska ringen är omgjord till ett hänge med en likadan strierad pärla i.

Det ska även finnas ett filigranhänge i silver, ett hänge av ett rembeslag och ett skopformat hänge, en kniv och en glimmerpaljett.

Hennes dräkt var säkert superfin, färgrik och gav ett ”guldig” intryck.

Andra gravgåvor

Beslag till träbänkar. Teckning: Harald Faith Eli, SHM.

Hon hade ett metallbeslaget träkärl med sig och en kista.

Kistbeslag från Bj 791. Teckningar: Harald Faith Eli, SHM.

Det finns även ett beslag till ett förmodat spelbrädet.

Lästips:

Inga Hägg, 1974. Kvinnodräkten i Birka.

Agnes Geijer, 1938. Birka III, Die Textilfunde aus den Gräbern. Uppsala.

”Bronsåldersfransar”

Nu har jag gjort klart det vita bältet.

Jag önskar att jag kunde sitta som en liten fluga på axeln på den som gjorde dessa ”fransar” – ändar på banden – på bronsåldern.

De blev lite söta 🙂

Bältet är långt och ska snurras två varv runt kroppen.

Kram

Bronsåldersskor

Idag har jag tillverkat mina första bronsåldersskor, de är inte till mig utan till jobbet.

Det här var målet 🙂

Skinnbit som är rak i hälen och rundad i tån.

Klippt två och remmar.

Snodde ihop bakkappan först. Har gjort det enkelt för mig med håltång ?. Denna söm syns tydligt på en funnen bronsålderssko som tinat fram ur isen i Norge – i Jotunheim av alla platser.

Båda bakkapporna. Lädret ska egentligen vara hårdare ko, men jag tog det jag hade 🙂

Det var intressant med hur det skulle bli att dra ihop. Jag drog även av lädersnodden… Får byta ut den när jag har bättre remmar.

Färdiga med knutar på var sida om rynkningen. De blev lite pösiga, så behöver nog inte klippa så runt.

Men toppen som tofflor!

Tillverkade ett par till. De blev större, vilket nog är bra då det ju även ska vara tyg runt foten i skorna.

Kram

Lästips:

Broholm, H.C., 1938. Kvindedragten i bronzealderen.

Norges äldsta sko – https://thornews.com/2012/06/27/norways-oldest-shoe-1400-bc/

Ovalspännen från Vendeltiden

Fick finfin post igår!!! Jonas Bjarke Lyckman har återskapat en av mina drömmar från Helgö. Någon gång uttryckte jag att jag ville låta tillverka rekonstruktioner av det spänne som hittats på Helgö och som är som början på vikingatidens ovala spännbucklor. Jonas hörde då av sig och sa att han gärna provade. Vi har gemensamt intresse i att återskapa vendeltiden och Jonas är med i vendelgruppen Uttaharjar. 

Efter bilder och funderingar fram och tillbaka så kom de på posten igår <3 

Mina nya, små spännen till vendeldräkten, från grav A54 på Helgö, tillverkade av Jonas Bjarke Lyckman. Tack!

Ovalspännet kommer från brandgrav A54 på gravfält 150/119 bakom husgrupp 2 på Helgö. Det är otroligt att föremålen, som pärlor i graven, har klarat sig så pass bra med tanke på att det var en brandbegravning! 

På bilden, i Excavations at Helgö, ser den inte så snygg ut.

Informationen om spännet i Excavations at Helgö. 

Ovalspännet från grav A54 på Helgö. Foto: Viktora Dabir, SHM.

Undersidan. Foto: Viktora Dabir, SHM.

Jag har även fått fota orginalet i magasinet med hjälp av Eva Vedin. Tack! Undrar vem kvinnan var som begravdes på Helgö för över 1300 år sedan. Jag bara tar för givet att det är en kvinnograv i alla fall 🙂 Undrar även om det ursprungligen fanns två ovalspännen i dräkten.  

Så litet och nästan förvinnande bland alla föremål från forntiden.

På undersidan syns hållardelarna.

Mönstret är lite svårt att se.

Det var kul att få bilder på arbetets gång 🙂

Foto: Jonas Bjarke Lyckman.

Mönsterdekorering. Foto: Jonas Bjarke Lyckman. 

Hållarna blev så bra! Foto: Jonas Bjarke Lyckman.  

Färdiga 🙂 Foto: Jonas Bjarke Lyckman. 


På bilden i Excavations at Helgö så finns teckningar av föremålen från graven och spännets dekor syns tydligare.

En svår pärla som Moa ska göra till mig.

Tidig bergkristallpärla från graven.

Rakt ner i gravens låda.

Nu behöver jag ta på mig min dräkt och fota 🙂 Några av pärlorna har jag beställt från Moa, så det blir kul att samla på den här graven 🙂 

Lästips:

Spännet i Mis: http://mis.historiska.se/mis/sok/fid.asp?fid=445349 här.

Holmqvist, W., red. 1970. Excavations at Helgö III. Report for 1960-1964. Vitterhetsakademien. Stockholm, s.  

Vendelgruppen Uttaharjar https://www.facebook.com/Uttaharjar/ här.

Bronsålderskjolen har varit klar ett tag…

image

Det har varit så länge som jag levt med tanken på att väva den här. Jag har flera gånger undrat varför jag sa ja till att väva den eller varför jag trodde att jag skulle kunna väva en… Det har tagit emot att fota och skicka iväg den men nu är jag redo 😉

image

image

I dessa öglor skulle det kunna tovas fast rå ull.

image

image

image

Undrar hur många flickor och kvinnor som använde en kjol som denna under äldre bronsålder och kanske yngre bronsålder. Vilka var dom och vad gjorde de när de bar sina kjolar? Vem vävde dem? Var det de själva eller fanns det ett dåtida modehus eller en specialistväverska? Vad jag ibland önskar att det gick att resa i tiden!

Nu kommer min kjol få träffa sin blus och jag hoppas jag den kommer trivas och vara fantasieggande för barn och vuxna på Västmanlands läns museum i Västerås. Kjolen har ett ganska tråkigt ”bälte” men det vävda bältet jag redan lämnat till museet har fina tofsar 🙂

Jag vill tacka Amica Sundström för att hon hjälpt mig förstå delar av en äldre beskrivning av kjolen.

image

Egtvedflickans grav. Nationalmuseet i Köpenhamn.

image

Egtvedflickans dräkt. Nationalmuseet i Köpenhamn.

Det är fantastiskt att vi kan se tillbaka i tiden till äldre bronsålder på det här viset, pga av människorna begravts i dessa ekkistor! Tänk om vi kunnat se en hel dräkt på det här viset från alla tider! Tänk om Birkagravarna ens kom i närheten av detta…

Kram

Lästips:

Till Egtvedflickan.

http://natmus.dk/historisk-viden/danmark/oldtid-indtil-aar-1050/bronzealderen-1700-fkr-500-fkr/egtvedpigen/snoreskoerter-og-ritualer/

http://natmus.dk/historisk-viden/danmark/oldtid-indtil-aar-1050/bronzealderen-1700-fkr-500-fkr/egtvedpigen/

Föredrag om forntida dräkter för Badelunda Hembygdsförening i lördags

Föredraget hölls på Anundshögs café och jag gjorde en ny powerpoint med massor av foton. Är glad att jag fotat så mycket genom åren! Det är alltid lite nervöst att göra något nytt och jag tänkte mycket på formen för föredraget.

image

Föreningens reklam på facebook blev fin.

Vi kom dit lite tidigt så vi hann gå runt bland de emorma skeppsättningarna intill högen!

image

image

image

Anundshögen är den största i Sverige med sina 9 m i höjd och 64 m i diameter. Uppsa kulle är också 9 m hög men bara 55 m i diameter. Det är inte helt klart vilken Anund i historien det rör sig om.

image

Runsten som omnämner Folkvid, Heden, Anund och Vred.

image

Runsten Vs 13, Västerås.

Jag hade med mig kläder och smycken som de fick titta på efter föredraget och dessutom var jag klädd i vikingakläder ?

image

image

Min skiss på dansk bronsåldersdräkt.

Det var en bra grej att ha föredrag och sedan lunch för sin förening. Mamma och jag kunde dock inte stanna den här gången för vi hade Smulan med oss. Lättare när det går att sitta ute. Det blev hur som helst en liten dagsutflykt och vi får göra om det någon kväll i sommar när det är guidetur.

Lästips:

Badelunda hembygdsförening

Anunds hög

http://www.anundshog.se/artikel.asp?strukturId=226&artikelId=984

https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Anundshög

Runstenen VS13, Västerås

Pdf om runstenen

Bronsålderskjolen klar!

Efter vad som känns som år så har jag gjort färdigt bronsålderskjolen! Jag trodde ett tag att det inte var möjligt…

image

Det har tagit tid att lista ut hur jag skulle göra. Bättre foton kommer i morgon 🙂

Kram och god natt!

Hm, det kom visst aldrig några bättre foton.

En monterad katt och Sveriges äldsta tamkatter från en kvinnas grav i Överbo i Varnhem

image

Ett av två av Historiska museets monterade kattskelett.

På mitt jobb händer det ofta något oväntat. Häromdagen hade någon pillat loss lite grejer på ett kattskelett, som stod lite för publikt… Jag fick hjälp av osteologen Robin att sätta tillbaka delarna igen. Det var tur att den inte blivit ännu mer skadad.

image

Titta vad poröst nosskelettet är! Robin berättade att det är ovanligt att så smidiga djur har raka lårben!

image

Två katter från Överbo, Varnhem sn, Valla härad, i Västergötland. Foto: Linda Wåhlander.

Robin passade även på att visa mig Sveriges äldsta kattskelett av huskatter. Det är två katter, en vuxen och en unge, från romersk järnålder från en rik kvinnas grav i Överbo, Varnhem sn i Västergötland. Jag berättade om dem för ett tag sedan då jag hade programmet ”En kväll om katten på Medelhavsmuseet”, så jag skyndade mig efter min kamera! Romersk järnålder räknas mellan år 0-400 e.Kr. då föremål från romarriket dyker upp i skandinavien och det tar ännu mer fart runt 200 e.Kr.

image

Katterna kom till Varnhem någon gång i slutet av första århundradet och arkeologen Kent Andersson menar att hon var en kvinna ur en ledande familj i dåtidens samhälle.Tänk vad spännande det måste ha varit att ha katter som husdjur när förmodligen ingen annan har någon katt. Kvinnan hade även fått med sig en vinthund i graven, vilket också var en nyhet. Benen är välbevarade för att vara så gamla, men de ser inte så mycket utför kanske, när de ligger i en lite plastpåse.

image

Här är några tänder.

Här är en ny bild tagen av Ola Murin på hunden och katten. Foto: Ola Myrin, SHM, CC-BY.

image

Skärmbild från Mis över innehållet i kvinnans grav.

image

Skärmbild från Huvudkatalog del A, SHM.

I kvinnans grav, som grävdes 1887, påträffades även häst, svin, nördjur och get/får samt en gnagare (!). Kvinnan bar flera fina smycken i sin dräkt när hon begravdes.

image

Guldberlock. Foto: Ulf Bruxe,SHM.

image

S-lås i silver. Foto: John Ljunqvist, SHM.

image

Dräktnål i brons. Foto: Tania Muños Marzá.

image

Blå glaspärla. I graven fanns även en grön. Foto: John Ljunqvist, SHM.

image

Två dräktspännen, fibulor, i brons med silverdekor. Foto: Tania Muños Marzá, SHM.

image

Dräktspänne, fibula, i brons. Foto: Tania Muños Marzá, SHM.

Dräktsmyckena visar en rik kvinna som förmodligen burit en peplos ihophållen vid axlarna av två fibulor samt en tredje fibula mitt fram på dräkten eller sittande i en sjal. S-kroken är så fin (1,6 cm) och jag har sådana i mina halsband. Det kan ha stängt ett snöre som guldberlocken och pärlorna hängt i, men det går inte att veta. Dräktnålen vet jag inte heller hur den satt. Det vore spännande att se hur de ligger på gravplanen. Kvinnan hade även en fingerring i brons. Ringen och fibulorna är trasiga och har möjligen medvetet brutists sönder.

image

Skärmbild från Huvudkstalog, del B, SHM.

Det var inte förrän jag såg teckningarna som jag såg att berlocken och fibulorna har samma sorts granulerade (små kulor) avslutningar, som en liten druvklase! Fint 🙂

Från Egypten kom huskatten till Rom och så småningom hamnade alltså två katter i en kvinnas grav i Överbo på 100-talet och nu, ca 2000 år senare, så har vi våra älskade katter i var och varannat hem!

Kram

Lästips:

Andersson, Kent, 2013. I skuggan av Rom. Stockholm, s. 55.

Wikipedia har en bra sida om kattens historia.

Arkeologiforum Det sk alltså finnas en uppsats av en Maria Andersson med titeln ”Kattalog” 🙂

Stenröse och teg, uppsats som nämner graven här, se gravarna i Valle härad.