Etikettarkiv: vikingatid

Islands Nationalmuseum och mer gatukonst

Igår gick jag från lägenheten till Nationalmuseet. Det tog en dryg halvtimme och ville vara där till 10.30 och sen gå på guidetur kl 11. Museet öppnade 10.

Vinterskor och skjorta.
Det är gatukonst även i lite mer fancy områden.

Och vägen gick dit över en liten sjö som heter Tjörnin. Fast det går att gå Lagurvegur och sen svänga vänster. Glömde ta kort på själva huset. Tyvärr stod det fel på någon hemsida så guidturen gick den 10.30 och jag kom fram 10.34. Men håll i er för nu blir det en ”miljard” bilder på vikingagrejer…

Trappan upp till utställningen.
The making of a Nation – en utställning från vikingatid till idag.

Det är intressant att de har en historis som är ganska precis 1200 år i landet. Folk började ju flytta hit runt 870, eventuellt lite tidigare. Förutom de iriska munkarna då som var här innan.

Spelpjäserna i valben från en mansgrav i Baldursheimur.

Insåg igår att Krigarkvinnans grav på Birka, Bj 581, med precis likadana spelpjäser för hneftafl, saknar en snygg spelkung men har en rund med ett märke. Baldursheimusgraven var också för en krigare.

I utställningen fanns böcker att läsa och sittplatser lite varstans.

Men det fanns även utställda böcker 📕

Íslendingabók av Ari den Kloke.

Íslendingabók från 1130 av Ari den kloke berättar om när Island blev befolkat från 870. Det här är en kopia från 1681. De norröna männen kallade de iriska munkarna för ”papar”.

Pärlor, kammar och snycken. Ett armband i silver och ett i jet från en grav.

En likadan armring av jet är hittad på Birka.

Flera av de här pärlorna har jag låtit göra. Är lite nyfiken på de gröna pärlorna.
Arabiska silvermynt.
Små knappliknande flätverk i silver och guld från en grav i Thórsmörk.

Det finns både nordiska saker keltiska saker. Flera kom ju via Skotland också.

Bältespännen. Den större i borrestil.
Två små bronsbjällror från Brittiska öarna.
Ringspännen och dräktnålar.
Textilredskap och bevarade textilier från en kvinnodräkt.
Textilierna från kvinnograven med det dekorativa bandet.

De här textilierna kommer från en kvinnograv och har bevarats under spännbucklorna. Banden är förmodligen axelremmar till en hängselkjol. Jag önskar jag visste vilken grav de är ifrån. Undrar om det är The Lady in Blue-Bláklædda Konan? Men bandet ser inte helt ut som artikeln jag läst. Får återkomma till den i ett annat blogginlägg. Uppdatering: Hittade att textilierna är från en gravhög i Reykjaseli i Jökundal!

En knapp för att tända ljuset i montern, vilket är bra för textilierna.
Spännbucklor och smycken.
Spännen och smycken.

Älskar att mitt favoritspänne med tre små borredjur även hittade hela vägen till Island! Och även såklart den tillbakablickande hjorten. Tyvärr står det inte var fynden kommer ufrån, men det finns en sittplars med en väldigt tjock bok där jag säkert skulle kunna hitta dom.

Utvikbar illustation om dräkt och smycken.
Matlagning!

Täljsten kommer från Norge. Lägg märke till ”stekspettet”. Åt de med snäckskal som sked? En stenplatta till att grädda flatbröd. Rester av mjölkprodukter, förmodligen skyr – surmjölk/yoghurt – har hittats i Bergþórshvoll, där Njal i Njals saga boode. Vi har också ätit Skyr och det står i kylskåpet 🙂

Glömde fotogradera verktygen…
Ljushållare.

Får himla lust att ha sådana här i sortimentet i butiken 🙂

Hästutrustning från vikingatid och tidig medeltid.
Verktyg.

Släggan kan ha tillhört Gestur den Vise. Slaggblomman brevid var fin.

Jordbruksredskap.
Fiskeredskap.

Alla arkeologiska saker är som en kurs i vad du behöver ta med din när fu flyttar till ett obebott land!

Tor.

Tog någon med sig Tor till Island lite seare l? Eller är han tillverad här?

Jag och Tor.
Innehpllet från en båtgrav i Vatnsdalur för sju personer.

En kvinna ska ha varit den första som blev begravd i båtgraven i Vatnsdalur och sen begravdes förmodligen de andra sex personerna i graven vid senare tillfällen.

Gravgåvor från en kvinnograv från Dadastödum.
Så fina pärlor.
Handel.
Vapen.
En skolklassuppsättning med kläder.
De hade även en låda med rekonstruktioner eleverna fick plocka i.
I ett upphöjt golv låg det flera gravar. Jag lovade kalla den ena mannen för #bradpitt.

Mannen i förgrunden blev begravd med sin häst och vapen och han hade skölden över huvudet.

Det fanns infällda filmer att lyssna till och igen en bänk att sitta ned och läsa böcker. Guiden satt även här när hon hade en skolklass.

Mannen med hästen och vapnen.

Det fanns även en grav med ett litet barnskelett.

Smygfotade en skolkass när de fick höra om gravarna. Har suddat ut deras ansikten.
Religion.

Undrade just om jag skulle hitta det kända vargkorset och det gjorde jag 🙂 Tillägg: Det står som tidig kristet kors som även kallas Torshammaren.

Vargkorset som vi kallar det. Här kallar de det för Torshammaren.
Två andra religiösa föremål.

På Island bytte de till kristendom på Alltinget år 1000. En man sov under en kappa och drömde. Folket hade några krav för övergången dock… De ville fortsätta äta häst och att kunna sätta ut oönskade barn. Undrar när de slutade med det? Och äter de fortfarande hästkött?

Det här blev så långt, så jag gör ett till inlägg från museet ikväll, med vantarna och textilierna och svanar!

Idag ska vi till Sky lagoon. Hälsningar från Island.

Tips:

Nationalmuseet https://www.thjodminjasafn.is/english/

The Lady in Blue https://northernwomen.org/project-2/

Hästar, vikingar och bad

I många år har jag undrat över hur det skulle vara att rida på Island! Jag har ridit i Mexico och Egypten. I Egypten även på kamel, men jag har inte ridit länge på en islandshäst. Och så idag blev det av!

Som jag funderart över vad vi skulle rida i, om det skulle vara varmt eller kallt och hur allt skulle gå till. Jag hade läst att det skulle vara regn, kallt och blåsigt – men vi fick perfekt väder.

Jag bokade Eldhestar med tre timmar ridtur för nybörjare och Relax efteråt 👌 och vi packsde badkläder, lite mstsäck, om det skulle behövas, vattenflaskor och midjebälte. Jag har också köpt en halsrem till telefonen så jag inte skulle tappa den. Det viktigaste var att ta med egna vantar och mössa.

Eldhestar hämtade oss kl 8 vid busstop 12 i Reykjavik och det tog en halvtimme till farmen. Vi fick en liten guidetur på vägen med olika vulkaners historia 👌 och lite vikingahistoria om den första nordiska bosättaren på Island.

Munkar från Irland kom på 700-talet, men typ hundra år senare började den nordiska bosättningen med Ingólfur Arnarson med familj på 870-talet. Landnámabók – är berättelsen om hur ön befolkades under ungefär 60 år.

Vilket landskap!

Redan i bussen frågade chefen om riderfarenhet och de gjorde de även när vi kom fram. Vi delades vi in i våra olika grupper. Efter det fick vi låna ridoverall och hjälm och jag klarade mig med mina sidenlångkalsonger under och sidenlinne och sidentröja i rosa – som en prinsessa. Plus stödstrumpor 🧦 Jag hade stövlar som är gortex och Allan hade kängor, mjukisbyxor, lånade regnbyxor och sin täckjacka.

Det var ett fotostopp på turen!

Fyra i en grupp på 7 hästar hade aldrig tidigare ridit! Det passade mig också eftersom jag varit sjuk och inte ridit på länge. Hästarna går lösa jämt och vallas in på morgonen. Jag fick en vit häst!

Snabbaste vi red var tölt och min häst hette Månstråle sa en tjej i stallet – Gamestein (?) – men det låter mer som … spelsten eller om det är Gemstein då blir det ädelsten. Jag är så tacksam för den hästen! Helt underbar! Den blå flärpen visar var man ska hålla vid tölt 👌Vi red bara på ridvägar, inte fritt i landskapet på den här turen. En erfaren kvinna red själv en annan tur. Allan har aldrig tidigare ridit, men det här funkade bra.

Överraskande nog så var det även vikingahistoria på turen! Plus en myt om en jätte 🙂

Det fanns en björkskog här då vikingarna flyttade in, men med byggen och ved så försvann den nästan helt. Nu har de vårdat en liten besättning och flyttat hit, där vi var, söder om bergen och den har tagit sig. För flera hundra år sedan planterades även träd från Alaska in och det var en lite skog nu som vi red genom.

Ett välbevarat vikingahus

Förutom björkarna, som ni ser här, så var en höjdpunkt att få se ett riktigt vikingahus. Det fanns även några i sämre skick! Jag har ingen aning om hur det sköts, men det är alltså samma plats och bygge som då. Tacksam att jag fick fotografera.

Tänk att vägen upp till huset finns kvar 1000 år senare.
Vore kul att åka hit i vikingakläder. Kanske kan photoshoppa lite hemma…

Efter ridturen fick vi lätt sopplunch med smörgåsar och sedan blev vi skjutsade till Relaxdelen av dagen.

Lite bisarrt med en död fågel i taket på lunchen… Det var många olika fåglar på ridturen och jag såg även en korp.

Relax bestod av den lokala badanläggningen med varmvatten från floden. En pool med lagom varmt vatten, en liten pool med 41 grader, en svavelångbastu (som att andas in varm äggmök…), varma nästan heta duschar och kalla badtunnor. Jag provade allt. Allan nöjde sig med simpoolen. Jag ställde mig i och för sig bara en kall tunna och doppade armarna. Klarade inte av att doppa mig.

I 41graderspoolen fanns en vartenmassage! En stark stråle som masserade kroppen. Man var tvungen att sätta en boje över sig, annars skulle jag har farit iväg av farten. Alltså jag hade kunnat stanna där i timmar! Allans kommentar var: Jag trodde in Islandsresan skulle bli en sol- och badsemester! 😁

Ett tips är att ta med egen handduk.

Sen blev vi hämtade, fick fika på farmen och slutligen skjuss tillbaka igen. Det är inte billigt, men det var värt varenda krona!

Vi handlade igårkväll, så nu har vi lagat mat i lägenheten och jag är helt mör och lycklig efter den här dagen! Klockan är 20.35 men egentligen 22.35 och nu vill jag sova. Imorgon ska vi på Valsafari! Allans önskemål 🐳

Tips:

https://eldhestar.is

https://www.government.is/other-languages/islands-ambassad-i-stockholm/fakta-om-island/folk-och-historia/#Tab6

Järvstagraven med de fina pärlorna

Det finns många kvinnorgravar från vikingatiden som har liknande uppsättning smycken. Jag tänker mest på dessa när jag tönker vikingatid. Tiden fram till runt 980. Sen i stort sett försvinner spännbucklorna och alla fina pärlor. Modet ändras framförallt med kristendomen. Vissa dräktspännen som varit populära sedan vendeltiden slutar användas.

I en grav från Valbo socken, 7:1, i Järvsta i Gästrikland har en kvinna fått med sig pärlor och smycken som påminner om garvarna på Birka. Men till fyndet hör även två armbyglar vilket inte är så vanligt. Inventarienumrer är 22868. Graven låg i ett jordblandat röse med kantkedja tillsammans med en annan grav, grav 7:2. De verkar ha lite liknande innehåll och båda kvinnorna hade fått med sig en häst i graven. Undrar om de var systrar, mor och dotter eller väninnor?

Pärlorna består av en stor silverfoliemelon, en ögonpärla och mindre silverfoliepärlor.

Pärlorna i Järvstagraven 7:1, Valbo sn, Gästrikland. Föremålsnummer 616033_HST, Inv. Nr 22868. Foto: Sara Kusmin, SHM, CC BY 4.0

Hennes spännbucklor är lite olika men av den vanligaste typen – P51.

Spännbuckla P51, 1158604_HST. Foto: Kusmin, Sara, Historiska museet/SHM (CC BY 4.0)
Del av spännbuckla P51, 364340_HST. Foto: Ellie Howell, Wooster College, Historiska museet/SHM (CC BY 4.0)
Del av spännbuckla P51, 364340_HST. Ellie Howell, Wooster College, Historiska museet/SHM (CC BY 4.0)
Det likarmade spännet 616030_HST. Foto: Sara Kusmin, SHM, CC BY 4.0.
Del av en bronskedja, 364341_HST. Foto: Sara Kusmin, SHM, CC BY 4.0.

Armbyglarna är dekorerade med fyrkantiga djupa gropar.

Armbygel i brons, 364342_HST. Foto: Sara Kusmin, SHM, CC BY 4.0.
Armbygel i brons, 1158575_HST. Foto: Sara Kusmin, SHM, CC BY 4.0.

Till dräkten hörde en kniv och en sölja med fyrkantig ram. Hon hade även med sig ett eldstål och en flintabit, så hon gjorde nog upp eld själv!

Inventarienummer 22868, Catview.
Inventarienummer 22868, Catview.

Ett spännande fynd är en järnring, 616032_HST, Två mindre ringar uppträdda på en större. 1,5 cm i diameter. Det här tolkar jag som att det är en amulettring om de andra järntenarna i graven kanske hör till den. Det är spänannde om den visar på Odensymbolik även om den står inlagd i databasen under ”hantverk och redskap”.

Det fanns även ben kvar i graven. Både månskliga kvarlevor, svin och häst samt ben som inte kunnat bestämmas.

Vem var hon, hur ofta sågs folk över långa sträckor? Åkte de alla till Distingsmarknsden i Gamla Uppsala i sin finaste dräkt?

Fyndnummer för övriga saker i graven 7:1:

Sölja 364343_HST; järnten 616031_HST; järnten 364347_HST; fragment av flinta; järnnit 364346_HST; slagg 364413_HST; kniv 364414_HST; kvarlevor 222444_HST; svin 222446_HST; djurben 222447_HST; hästben 222445_HST; obestämda ben 222448_HST; pärla 364345_HST.

Lästips:

Länk till 22868: här

Blogginlägg om Järvstagrsvfältet här.

Hanna Rydhs Strömsbrogravfält

Filosofi doktor Hanna Rydh, som undersökte Skopintull med flera gravar på Adelsö, undersökte tre gravar vid Strömsbro i Gävle socken under hösten 1921. Gravfältet ligger längs en gammal vandringsled utmed Gävleåsen. Grävningen har Inventarienummer 16863 och gravarna är brandgravar i marknivå från yngre järnåldern.

Gravfältet. Foto: Länsstyrelsen.se

Strömsbro ligger ca 4 km norr om Gävle centrum. Gravfält anses som vackert och i samband med att det skulle skyddas och bli en park så undersökte Rydh ”pietetsfullt” tre gravar. Då fanns 50 gravar kvar, högar och några stensättningar, men Rydh antog att flera blivit bortodlade. På Länsstyrelsens sida står det att det är 80 gravar och att fem undersökts av arkeologer.

Av de tre Rydh grävde så är Grav 1 är möjligen från slutet av 700-talet, Grav två är järnålder men går/gick inte att bestämma närmare och Grav 3 daterade Rydh till första hälften av 800-talet. Och det är Grav tre jag tänkte presentera här.

Grav 3 är daterad till vikingatid, 800-talets första hälft om man daterar med spännbucklorna, men det står 800-1100 i Historiska museets samlingsdatabas. Graven var en låg, oval kulle med fotkedja och som längst 3,5 m. Hanna skrev ”Denna grav, till utseendet en av de anspråkslösaste i hela gravfältet, hade ett vackert gravinventar.”

En av spännbucklorna från Strömsbro Grav 3, 364251_HST. Inventarienummer 16863, Catview.

De två ovala spännbucklor den gravlagde fått med sig var av typen P37. Den ena är fragmentariskt. Kvinnan bar även ett armband, en kam, tre hängsmycken vara ett i brons med bandformad ögla och två i järn, vara det ena järnhänget hade en hängögla. Det fanns 5 små bronsringar med diameter 1,5-1,8 cm.

Kamfragmentet i Strömsbro Grav 3. Inventarienummer 16863 Catview.
Glaspärlorna från Strömsbro Grav 3. Foto: Eva Stensköld, SHM, CC BY 4.0.

I graven fanns flera pärlor vara en av brons i form av en spiral. Resten av pärlorna, 79 hela och två halva, är glaspärlor. Rydh skrev att ”tre pärlor är fruktformade” 🙂 Jag undrar vilka hon menade. Fem st hela och en halv är lite större mosaikpärlor, 1,5-1,8 cm. Övriga är små och runda, 2,5-1,1 cm i diameter. Det är otroligt att de klarat sig så bra på gravbålet.

Teckning av några av pärlorna från Strömsbro Grav 3. Inventarienummer 16863 Catview.

Spännbucklorna och de små gula och små blå pärlorna är lika som i birkagrav Bj 539 och Bj 637.

Det likarmade spännet från Strömsbro Grav 3. Inventarienummer 16863 Catview.

Till dräkten bar hon även ett likarmat spänne med gripdjursornamentik. Jag har skrivit om den här typen av likarmat spänne tidigare. Det är ett omtyckt spänne under vikingatiden ❤️

Ett järnbeslag kan ha varit efter en förvaringkista. Det fanns märlor av järn samt många järnnitar, vilket kan tyda på att hon begravts i en båt. I graven fanns även trä och bark bevarat vilket kanske är rester efter gravbålet? Märkligt nog fanns det endast 2 g ben i graven.

Undrar vem hon var som blev begravd på ett av Gästriklands största gravfält umder yngre järnålder. Göstriklands järnverksamhet var betydande och jag tycker det är fint att hon har två hängen av just järn, vilket inte är så vanligt vad jag vet. Hanna Rydh trodde att de varit dekorerade med något som ramlat av.

Föremålslista:

Spännbucklor 364251_HST. 1 fragment sannolikt av en armband, 364254_HST. Kamfragment 364257_HST. Hängsmycke av brons med en bandformig ögla. 2,1 cm i diameter. 2 hängsmycken av järn med oornerade plattor. Det ena med en ögla. 615918_HST 2,5 cm i diameter. 5 små bronsringar, 1,5-1,8 cm. 79 hela och två halva glaspärlor, 364256_HST, 611523_HST. Spiral pärla i brons, 364261_HST. Likarmat spänne med gripdjursornamentik, 364252_HST. 5 fragment av trä och bark, 364260_HST. Järnfragment fragmentariskt beslag, 364263_HST. 2 gr bränt ben, 364259_HST. Talrika fragment av järnnitar, 364255_HST. 5 märlor i järn, 364262_HST.

Läsvärt:

Inventarienummer 16863, Catview här.

Strömsbro gravfält Länsstyrelsen

Tidigare inlägg med det likarmade spännena här. https://linda.forntida.se/?p=13512

Birkatur klädd i Bj 517

Jag har samlat på olika Birkagravar ett tag. Det låter makabert när jag säger det, men det är en hobby som jag delar med ganska många numera 🙂

Det var en otroligt fin dag!

Jag hoppade in som guide för det var någon som fattades i schemat. Inte bra om någon var sjuk, men jag fick en bra dag med två roliga grupper!

Spännbucklorna i Bj 515. Foto: Eva Vedin, SHM, CC-BY.
Undersidan med tygrester. Foto: Eva Vedin, SHM, CC-BY.

Jag behöver göra en goffrerad särk till mig själv, så jag blir lika modern som kvinnan i graven ❤️ och inte har en gammal slät särk på mig…

Det finns fler saker i graven att fixa, bland annat ett litet hängkors, men jag har kommit en bit på väg.
Pärlorna i Bj 517. Foto: Eva Vedin, SHM, CC- BY.

Det är så underbara blå pärlor både i fajans, dragna och silverfolierade. Mina pärlor har jag låtit till erka i Indien och jag tycker de blev så fina även om de ljusblå är i glas och inte fajans.

Flera av gravarna har liknande dräktsmycken och då går det lätt att bara byta ut pärlor och kläder. Jag får återkomma till den här graven när jag fått till en goffrerad, finveckad, särk och har ett nålhus i brons och en bygelsax till.

Selfie innan båten gick hem igen.

Kram

Ett metallfat från Gotland

För några dagar sedan fick jag en fråga om ett föremål från en keramiker jag känner, Lena Arleij. Hon gör bland annat mycket fin återskapad vikingakeramik och driver Månvinds krukmakeri.

Det Lena hade hittat i Dagmar Sellings bok om vikingatida och tidigmedeltida keramik i Sverigen var ett stort fat.

Bild ur Dagmar Sellings bok.

Det stora fatet kommer ifrån en grav på Gotland, i Havor, Hablingbo. Den hittades 1886.

På teckningen syns fina hästar och frågan var i vilket material fatet är gjort i.

Trots att boken handlar om keramik, så är det här fatet i metall som står som brons.

Ut sök i samlingarna.
Bronsfatet från en grav på Gotland, Inv nr. 8064, Fid: 476749_HST. Foto: Bertha Amaya, SHM, CC BY.
Inzoomat på den ena hästen.
Inzoomat på den andra hästen.

Andra föremål som har samma undernummer, 191, och då kommer från samma grav är:

Ett ringspänne 8064:191, 448071_HST. Foto: Bertha Amaya, SHM, CC BY.
Ett bältespänne, 448073_HST. Foto: Bertha Amaya, SHM, CC BY.
Två bronsringar, 448074_HST. Foto: Elisabeth Pettersson, SHM, CC BY.
Bältebeslag 448075_HST. Foto: Bertha Amaya, SHM, CC BY.
Ett träföremål 448082_HST. Foto: Elisabeth Pettersson, SHM, CC BY. Jag tycker det ser ut att ha varit en träkam.

Det hör även ett till ringspänne till graven. Ett knivbeslag, en kniv, en lerpärla, något i järn och något i mässing.

Personen som fått med sig fatet i graven har haft ett snyggbälte med kniv och en dräkt där möjligen en jacka stängts med ett ringspänne.

Tack Lena för frågan och jag ser fram emot din tolkning av fatet i keramik!

Lästips:

Dagmar Selling, 1955. Wikingerzeitliche und Frümiittelatlerliche Keramik in Schweden.

https://catview.historiska.se/catview/index.jsp

https://www.manvind.se Månvinds krukmakeri

Jellingehänge med bevarad tråd från Stora Ryk

Jellingehänget från Stora Ryk. Foto Ola Myrin, SHM, CC BY.

Många frågar mig vad det var för tråd som användes under vikingatiden för att trä upp pärlorna på. Jag brukar svara (vaxad) lintråd, läderrem eller silketråd, vilket har hittats inuti pärlor bland annat. Jag ska lägga upp om jag hittar var jag hittat de källorna. Känner mig osäker på läderremmen, men vet att jag läst det någonstans som fynd.

Men här kommer i varje fall en bild på en bevarad tråd, även om jag inte vet vad det är för material i den. Det är ett hänge från den vikingatida silverskatten i Stora Ryk.

Baksidan av Jellingehönget från Stora Ryk. Foto Christer Åhlin, SHM, CC BY.
Förstoring av bilden ovan.

Hänge har en liten bit av upphängningstråd bevarad. Metallsalterna i hänget har konserverat tråden, men det står inte i samlingsdatabasen vad det är för slags tråd. Men det syns att det är tydliga fibrer. Om det är lin, hampa eller ulltråd kan jag inte se. Det vore roligt att titta närmare på det i microskop, men nu är det utställt och då blir det lite knepigt att få titta på.

Äldre foto av Jellingehänget från Stora Ryk. Foto Christer Åhlin, SHM, CC BY.

Hänget är gjort i Jellingestil i kopparlegering. Det är 33 mm högt och 37 mm brett. Ni ser ett sammanrullat litet Jellingedjur och jag tycker det ser som om det är någon som griper den om nosen. Baksidan har eventuellt en beläggning av vitmetall. Hänget är utställt i Vikingarnas värld, monter 84.

Kram

Lästips:
Inv. Nr 21668, Fid 844868_HST, Stora Ryk, Färgelanda socken, Dalsland. https://vikingar.historiska.se/object_details.php?object=844868_HST&e=no&l=sv https://vikingar.historiska.se/object_details.php?object=844868_HST&e=no&l=sv

Freja eller kvinnan från Öja på Gotland

Den här kvinnofigurinen har jag skrivit om tidigare är nu utställd i nya utställningen Vikingarnas värld. Hon är fortfarande inte så känd, vilket hon säkerligen skulle ha varit om hon hade tolkats som Gudinnan Freja.

Kvinnofigurin från Öja på Gotland. Foto Ola Myrin, SHM, CC BY.

Hon har håret uppsatt i en knut och hon påminner om Freja från Aska i sättet hon håller armarna runt sin mage, vilket tolkats som en gravidmage.

Knuten på Öjafigurinen. Foto Elisabeth Pettersson, SHM, CC BY.

Hon är 52 mm lång och tillverkad i kopparlegering och dateras till vikingatiden. Den är lite grovt skulpterad, men ansiktet är milt och utrycket fint med armarna om magen. Jag önskar jag visste vem som gjort henne och för vilket syfte. Figurinen hittades vid Hoburg (tg? ) och inlöstes 1863 tillsammans med flera andra fynd, bl.a. två pärlspridare. Det räknas som ett lösfynd.

Öjafigurinen. Foto Elisabeth Pettersson, SHM, CC BY.

Som jag skrev tidigare så ser hon ut, på ryggsidan, ut att ha ett bälte. Kanske har hon en lång klänning med ett bälte? Eller är det en lång kjol med en jacka och det är jackkanten som syns? Har hon en krage?

Detalj.

Det ser även ut att vara någon sorts ränder bakpå halsen, vilket skulle kunna vara ett halsband. Eller så är det en synvilla… Önskar jag kunde titta på henne lite närmare. Nu är hin utställd i monter 16, som handlar om kvinnor under vikingatiden.

Inv. nr. 3053, 457610_HST. Öja, Gotland. Foto: Ola Myrin och Elisabeth Pettersson, SHM, CC BY.

Lästips:

Kvinnofigurinen från Öja, monter 16. Vikingar.historiska.se https://vikingar.historiska.se/object_details.php?object=457610_HST&e=no&l=sv