Kategoriarkiv: På museum

Nya-kunskaps-dagen

image

Började arbetsdagen med att gå på ett frukostseminarium om boken ”Min europeiska familj, de senaste 54 tusen åren” av och med Karin Bojs. Karin Boys har arbetat runt 20 år på DN som vetenskapsjournalist främst inom naturvetenskapen och nu har hon skrivit en bok om de senaste årens extremt snabba utveckling inom DNA-forskning med hjälp av bland annat DNA-analyser från sig själv och sin familj.

Det är stort och det är mycket att nu förhålla sig till och det är spännande! Hon har inte gjort en politisk studie och inte om kultur och språk – det är gener det handlar om. Jag har inte läst boken ännu.

Det är tre sorters DNA hon tittat på. Mammasidans mitokondrier, pappasidans y-kromosomer och en enklare kärn-DNA analys som släktforskare använder nu för tiden. Hon har intervjuat DNA-forskare och arkeologer samt läst massor av vetenskapliga publikationer. Boken kom ut för 6 veckor sedan och det som jag kommer ta med mig direkt är att det nu går att med den nya tekniken undersöka ögon-, hår- och hudfärg! Spännande är att istidens jägare var lite mörkhyade och blåögda!

54 tusen år sedan är tiden när neandertalare och de homo sapiens som gick ut ur Afrika och kommit till dagens Israel, fick barn ihop och som överlevde. De som sedan vandrade västerut och blev ”europeer” har idag ca 2% neandertal-dna i sig. Bra – Jag har alltid tänkt att jag har lite sluttande neandertalpanna 🙂

Så vi får tänka DNA från neandertalare (lite), istidsjägare, jordbrukare och indoeuropeiskasteppfolk och att norden efter istiden blev befolkat från flera håll 🙂

Nu vill jag läsa boken!

image

Avslutade dagen med att gå på ett föredrag om de senaste arkeologiska utgrävningarna av/i Gamla Uppsala. Vi fick höra om hur kunskapen var innan de nya utgrävningarna och om äldre järnåldersboplatser med stolphus i området samt om boplatser, hantverk, gravar och två gigantiska stolpradsmonument från yngre järnålder 🙂

Det är en kunglig vendeltida makt, en centralplats, som syns och religiositeten är nära med bland annat offrade miniatyrföremål och djur här och där 🙂

Att norra stopraden, som mäter 900 meter och har 5 meters mellanrum mellan de gigantiska stolphålen, hittades är otroligt med tanke på hur lätt de hade varit att missa den om sträckan för järnvägen som planeras bara hade dragits några meter åt sidan. Det är som om historien ville komma fram!

Tänk om det gick att bara för ett ögonblick se på när stolpradsmonumentet användes… Vilka byggde det? Vem bestämde? Det byggdes stadigt men hur länge var det viktigt? Inte på vikingatiden i varje fall vad det verkat. Var det någon superviktig händelse som den byggdes inför? Ja, det kommer både rapport och populärvetenskaplig publikation 2017 och det ska bli spännande att läsa dem med 🙂

Lite mer tankar så här på morgonen 🙂 Deras preliminära datering är att stolpmonumentet uppförts i början av vendeltiden – platsen monumentaliseras. Men när? De äldre boplatserna överges någon gång kring 500 e.kr. och kungshögarna (gravar större än 30 m i diameter kallas kungshögar) ska ha uppförts någon gång mellan 550-650 e.kr. Så däremellan eller samtidigt med någon av gravarna? Har allt detta någon realtion till naturkatastrofen 536 e.kr. med solen ”som går i moln” och det blev extremt kallt här uppe under kanske 2 1/2 år? Därfter blev det tex. den Justanianska pesten i Europa kring 540. Det fanns flera stolprester kvar i stolphålen och intressant är att projektledarna berättade att träden i stolphålen ser ut att hade växt under svåra klimatförhållanden, med vridningar och annat! I samband med denna naturkatastrof lades mängder med guld ned, som offer eller undamgömda skatter, i markerna. Det guld som bland annat nu finns att se i Guldrummet på Historiska.

Följ projektet här.

Kram

Textilexpert idag

Har haft fredagsvisningen ”Möt experten” idag. Lite nervöst att vara expert 🙂

image

Roligt var det i alla fall och jag hoppas det blir fler tillfällen för textil är kul!

image

Dessutom känner jag en underbar människa som jag kunde använda mig av idag 😉 Max har återskapat Bj 944 från Birka och jag är glad att han lagt ned så mycket omtanke på dräkten.

image

Besökarna blev förskräckta när jag berättade att jag ska klippa det här fina samit sidentyget i remsor 🙂 även om det är efter vikingatida fynd. Max säljer tyget på Kvalitativt krigsbyte på facebook.

image

Jag hade med mig några posamentarbeten att visa också. Knapparna hittas i kvinnogravar medan de flätade sitter på mansdräkter.

Kram

Personen från Bäckaskog

Äntligen har den nya forskningen om Fiskaren från Barum/Kvinnan från Bäckaskog kommit!

image

Fast boken heter ”Kvinnan från Barum – Från äldre stenålder” och är skriven av Björn Wallebom.

image

Jag jobbade inte på museet när det var en man och inte heller när hon kanske blivit dödad!

image

Jag ska läsa boken nu och jag hoppas jag får mer att berätta om och jag undrar vad hon kommer att vara i framtiden. Kommer hon bli man igen eller kommer hon vara den som tillverkade kläder med sina tänder?

Kram

Studieresa till Warszawa – Warszaw Rising Museum & The little Insurgent’s room, 4

image

”Warszaw rising museum” handlar om när de polska Warszawaborna reste sig mot nazisterna och stred i ”The Insurgent army”. Beslutet togs när Sovietiska armén var påväg att ”hjälpa till” och citatet ovanför dörren lyder ”We wanted to be free and owe this freedom to nobody”. Ryssarna stannade på andra sidan floden tills striden var över och nazisterna vunnit.

Ryssland tillsatte därefter ett polskt, kommunistiskt styre av landet och regeringen i exil i England hade inte längre någon makt. Polen var inte längre ett demokratiskt land utan kommuniststyrt fram till 1989. Polen idag är alltså ett ”ungt” land!

Jag var mycket trött när vi kommit så här långt på vår resa. Det var ett stort ”hjärta” i mitten av huset och hjärtljudet tillsammans med bomber och granater blev för mycket för mig efter 40 min och jag kände att jag höll på att falla ihop. Så jag gick ifrån guideturen.

image

Det jag var mest nyfiken på var rummet, som på museets hemsida för pedagogik kallades, ”The little insurgent’s room” – Lilla upprorsmakarrummet… Skol- och familjeoedagogik med krigstema.

Statyn av barnsoldaten står i Gamla stan. Jag hörde mig för lite och ingen av de 2500 personer som fortfarande lever och som var med under upproret gillar den här barnsoldaten. Barn fick inte döda men däremot var det många barn som dog.

The Little Insurgent’s Room is a place where our youngest visitors can make their first steps in learning about history. Parents visiting the exhibition may leave their children here under the care of tutors. This is where the museum lessons and workshops for the youngest visitorstake place. Classes are conducted in a children-friendly atmosphere and surrounding, with toys, games and puzzles relating to the war time events and objects styled or reproduced to evoke the interwar years. The children visiting our Museum have a chance to enrich our collection with their own work. The majority of toys, replica and board games used in the Little Insurgent’s Room of are available at the Museum Shop.

image

Jag har aldrig tidigare sett ett pedagogiskt rum för barn som det här!

image

image

image

image

Här kan barn sätta sig ned och färglägga bilder.

image

Leka med dockor.

image

Lära sig om alla olika krigsflygplan.

image

Bygga barrikader?

image

Leka Insurgent/partinanteater med nazisthund.

image

Skapa i lera.

image

Bygga eller leka med modeller?

Hade verkligen velat vara med på ett skolklasstillfälle här och se vad de faktiskt gör i rummet! Intressant hur som helst 😉

1944.pl

Kram

Studieresa till Warszawa – Polin, ett museum och landet där judar slog sig ned, 3

image

Tyvär blev fotot suddigt! Det nu ett och ett halvt år gamla museet handlar om judarnas historia i Polen de senaste 1000 åren – ”The history of the polish jews”. Vi fick besök av Barbara Kirshenblatt- Gimblet på Historiska i våras, museiproducenten för Polin. Hon är Chief Curator för the Core Exhibition.

image

Som ni ser är ytan på museet fylld av text – Polin – och citat är en oerhört viktig del i museets formspråk och pedagogik.

Byggnaden är bekostad av staten men innehållet av privata medel. Museet är byggt i det forna, judiska gettot. Innan 2a VK var det 1/3 judar i Polen. Idag är de färre än 2 %. Nu har kartan skrivits om och Ukraina, där många judar bodde är inte med, men efter koncentrationsläger och flykt samt migrasion så är det idag trots allt en grupp som ökar och blomstrar i Polen.

image

image

Allt är genomtänkt, symboliskt och snyggt! Röda havet och sand (ska kolla upp mer hemma…). Det är de första böjda cementväggarna inom arkitektur.

image

Minimituren som vi kunde få var på två timmar! Vi fick hörlurar, för att kunna höra guiden Monica, bland allt folk. Mycket av resan har gått ut på att delta, få visningar och lära oss om pedagogiken och Monica är främst ”guide” inte ”educator”, som de skiljer på. Hon hade dessutom inte varit proffesionell guide så länge utan var folklivsforskare/antropolog som jag uppfattade det. Nu tog guideturen lite längre tid, ca 2 h och 40 min, och då hade vi tagit oss igenom hela ”The Core Exhibition”. Mastigt minst sagt!

Så nu följer bilder från museets på både museets innehåll och formspråk blandat.

image

Legenden

Vi gick ned för flera trappor. Här gick det att sitta och möta legenden i skogen – om pappret som singlade ned där det stod till vilket område judarna skulle bege sig när deras hemområde inte gick att bo i.

image

image

Djur hoppade förbi och text kom och gick.

Historien börjar

image

Ibrahim Ibn Jacub, Arbrahan Ben Jacob eller, mera för mig känd som, Al-Tarsusi – en sefardisk jude, som skrev på arabiska, och som med utgångspunkt från Kordoba reste genom Europa och var den första som beskrev Polen under vikingatiden. Han var även till Hedeby och beskrev vikingar 🙂

image

Ibn Jacubs resa åren 965-966.

image

De första polska mynten för en polsk kung är skrivet med hebreisk text och omnämner även den judiska myntmästaren. Marknadsplatsen var möteplatsen för lokalbefolkningen och judar. Judarna var med i handlen med bland annat slavar, som alla gjorde då, under vikingatiden, och sålde kristna till ickekristna, berättade Monica. Hon menade att det är en nationell skam som är svårt att prata om.

image

Vi fick höra mycket om städer: privata, religiösa och kungliga städer. Judar fanns i alla och arbetade med administration och myntning. Judar får privilegier 1356.

image

En ”första i världshistorien” för Polen var brevet som bestämmer att landet skall ha religionsfrihet, 1573.

image

Det gick att prova den första boktryckarkonsten 🙂

image

Slutet på den goda tiden och början av ”The gloomy days” kom 1648 då kosacker och tartarer invaderar. Här blev det väldigt dramatiskt formspråk och jag hängde inte längre med men hon pratade om Ukraina och legosoldater…

image

I centrum av utställningen ville Barbara återskapa en synagoga. Det finns inga gamla kvar idag, alla är förstörda.

image

image

På en skärm gick det att läsa om de flesta figurer och dess symbolik, men all symbolik är inte längre känd. Det viktigast var att det inte är mänskliga avbildningar, inte ens i zodiaken.

image

Det var otroligt vackert och för hantverket användes gamla tekniker!

image

Dessa gubbar var förr judarnas motsvarighet till ”hippies”, sa guiden. Fast jag tror att jag inte alls förstod vad hon pratade om 🙂 De är ortodoxa judar, nu för tiden i alla fall, som har hårlockarna vid öronen.

image

image

image

De har väldigt få föremål i utställningen och de har verkligen gjort ett bra jobb att få dit så mycket inredning, som tavlor, tågstationer och en gränd i judarnas stadsdel, som sedan blev ”Gettot”! De lånade inte ut stolar men det fanns endel ställen att sitta på under turen, som tur var! Annars hade jag lagt mig ner emellanåt. Vet inte om vi är veka museibesökare som inte klarar av en hård dos historia… 😉 Barbara vill att besökaren ska gå runt själv och bli så undrande och nyfikna att den kommer tillbaka om och om igen.

image

image

Sen kom nazifärgerna in i utställningen.

image

Och 2:a VK.

image

Nazisterna har tagit makten och Hitler var på plats. Ingen visste ännu vad som väntade! Det var viktigt för Barbara, som även pratade med oss efter guideturen, att få fram – det var inte självklart att det skulle gå som det gick!!!

image

Bit för bit minskade judarnas värld och rättigheter.

image
image

image

Bomber, misär och svält.

image

Sen Treblinka. De fördes dit från många håll och inte bara judar dödades där. 1943 bestämde Hitler att det judiska gettot i Warszawa skulle utplånas och Heinrich Himmler ger ordern. Judarna gjorde uppror.

image

image

Jag blev inte särskilt berörd under guideturen och det berodde nog på flera faktorer. Men den här enorma väggen med blanketter berörde mig. Tomma, oifyllda efter de som inte överlevde. Jag började leta efter överlevande.

image

Under andra varvet som vi gick, då jag gick själv, så hittade jag ett rum för reflektion, tror jag. Men jag ville inte sätta mig där. Det var en överväldigande utställning, som aldrig tog slut, kändes det som, och jag ville gå tillbaka till början – till träden och legenden. Vad fortsättningen blir för judarna i Polen och de nu, i många länder, utspridda polska judarna är fortsättningen på historien.

Många människor är på flykt i vår värld. Vi har bara ett jordklot och vi gör många dumma och konstiga saker med den och med varandra. Jag längtar ibland tillbaka. Tillbaka för att kunna välja en bättre väg. Men till vilken tid? Politik och ekonomi är så starkt och hur lätt samhällen kan förändras till det sämre är otäckt och vi behöver se hur illa det kan bli. Polen var både onda, goda och offer under 2:a världskriget. Det är ett land som nu kan se en helare bild av sin historia från de senaste 1000 åren. Jag hoppas de gör det och minns, även det som är jobbigt och helst glöms bort.

image

Polin

Kramar!

Studieresa till Warszawa – promenad till Polinmuseet, 2

Påvägen till Polinmuseet igår gick vi en tur runt stan på egen hand.

image
image

”The saxon park” 🙂

image

Old meets new! ”Nightmare of the city”…

image

Från håll såg vi ett hus som såg riktigt gammalt ut, som stack ut från omgivande hus. Det visade sig vara en föredetta bank och en plats för ett polskt ”stronghold” under Warszawas uppror 1944.

image

image

Skotthål och en röd dörr!

image

En söjungfru igen den här gången i helt annan stil. Nästan läskig men sjöjungfrun Syrenka är Warszawas stadsvapen och det finns flera legender om henne. På Wikipedia finns fler bilder och info. Kanske är hon en syster till Den lilla jungfrun i Köpenhamn, nu föralltid separerade av havet!

image

Runt om i stan var det skolklasser med guide. Här är den återuppbyggda muren runt gamla stan. Historia och kulturarv är viktigt. Vi har under dagen fått veta att skolorna har kortat ned historieundervisningen och att kulturinstutitioner som ”History meeting house” arbetar med minnen och känslor för att komplettera skolan fakta. De här guideturerna lät dock inte så kul, med sprakande högtalare.

Vi åt lunch på stortorget. Helt okej 🙂 Vattnet är dock superdyrt här. Även bärnstenen är superdyr så det blev inget köp.

image

Hit skulle jag vilja gå, men hinner inte denna gång. Det handlar om Marie Curie Sklodowska.

Kram

”3 klimat” på Etnografiska

Vi hade möte idag på Etnografiska museet. Jag jobbade där under flera år för några år sedan och det är ett av mina absoluta favoritmuseer! Det är, som jag sa till en av mina arbetskamrater, även ett dubbelt museeum – saker har samlats in på bekostnad av människor men det har även samlats in och bevarats för människor. Sagor har skrivits ned, människor har studerats och betraktats – allt i ett försök att förstå världens folk, men också, tidigare, att förändra dem. Eller så vill ”vi” fortfarande förändra dem? Jag vet inte…

image

image

image

Den ”tysta döden” och dess redskap – när människan exellerar i att döda/jaga ljudlöst!

En av mina favoritutställningar att visa när jag jobbade på Etno var ”Den skapande människan” och den handlade om, och handlar fortfarande om, hur människan lever i olika extrema klimat på jorden. Den var lite sliten och lite svårtillgänglig på vissa ställen, så därför blev jag glatt överraskad idag att den förnyats och även har fått ett nytt namn ”3 klimat” – den handlar om Australien, Amazonas och Arktis. Här är samerna med som ett folk i världen!

image

image

Rummen är rymliga och lätta att ha grupper i. Föremålen syns nu ännu mer från golv till tak. På bilden ser ni en skål – för mat eller för det nufödda barnet att bäras i 🙂

I ”Australien” arbetade jag vid några tillfällen med en sagokedja, där varje elev fick berätta en kort bit var i en saga. Jag började med en inledning och slutade med en bit för att knyta ihop berättelsen. Sen berättade vi sagan ett varv till och eftersom de bara behövde komma ihåg sin bit så mindes de lättare. Varje liten bit fick de sedan rita 🙂 Det blev minisar av berättelserna hos aboriginerna.

image

Även Amazonasrummet bjuder in till sagoberättande, sittande på golvet med barnen nästan i knät. Det gick bra att använda bara ett av rummen eller att visa hela utställningen utifrån olika teman.

image

Ett av mina ”favoritföremål”, som även är ett av mina ”skräckföremål”, är ett bälte av en hel uppsättning människotänder! Mysigt va! Perfekta tänder utan hål! På ett bälte!

Från Amazonas finns massor av sagor bevarade och som jag själv grät av i början, när jag berättade den, är ”Begravda ögon”.

image

Kartor ur olika perspektiv är bra. Världen blir inte statisk och det är lättare att förstå att det finns olika utblickar! Kulturer är inte heller statiska. De kan förändras till det bättre, men även till det sämre. Frågan är bara vad vi tror och tänker att det beror på.

image

Även i Arktis har har rummet öppnats upp. Här brukade jag ”köra hundspann” med elever och fröknar 🙂 – på is, över skare och i skog 🙂 Då måste hundarna vara förspända framför släden på olika sätt. Favoritsagan att berätta i Arktis var den om Sedna.

image

image

Det religiösa i Arktis – Schamanens föremål – betraktas dock som något förflutet i utställningen och det känns lite fel. Det finns fortfarande en levande schamanism och alternativa religioner och synsätt 😉

Här på Etnografiska museet, om någonstans, framträder föremål, för mig, som besjälade. Vissa föremål är vänliga och andra är farliga. De är en del av vår världshistoria som människor på denna planet ur flera perspektiv.

Kram

Lästips:
Om Sveriges samer.

Senaste Birkaforskningen på Birkamuseet

image

Cool flyglaserscanning över Björkö och Hemlanden! Utställningen på Birkamuseet med de senaste forskningsresultaten är väl värt ett besök! Veronica håller fingret vid en terrass vi varit väldigt nyfikna på länge 🙂

image

Georadaren är också fantastisk. Här över området som jag skrev min CD-uppsats om… Förlängningen av Stadsvallen fram till Borg. Jag vet inte riktigt hur det ska tolkas, så längtar efter att läsa deras rapport! Det går att se bortodlade gravar. Eller om det kanske är något grophus som gästande fick bo i som i Hedeby 🙂 Fast troligtvis är det gravar.

image

Har syns gränderna i bortre delen av Svarta jorden, där staden en gång låg. Områden med väldigt smårandigt är schakten som Stople grävde på 1800-talet och som inte tidigare varit känt var de grävdes!!!

Kram