Det behövdes ull i helgen 🙂 men det blev ändå bättre väder än jag befarat. Så fint att komma iväg på event, men jag kommer nog inte orka så mycket mer 🙂 Det är ju så mysigt att umgås men jag var så trött.
Moa med Gotländsk dräkt
Jag är så förtjust i hennes tolkning av pärlor med pärlspridare. Såklart det är halsband! Snyggt!
Carro i Moravisk dräktCarro med Anniele i Bj 507
Jag blir då glad av att sälja saker som sen kommer tillbaka som halsband och kläder ❤️
Mina grannar
Grannarna är toppen för att köpa askar! Så vänliga och hjälpsamma! ❤️
Jag har min nya hängselkjol på och smycken från ”Bj 825”
En selfie på pizzerian. Vi orkade inte kaga mat så Moa, Temo och jag gick och åt pizza. Supergott!
Min dräkt glömde jag be att få fotograferad… men jag hade en vit särk, en blek valnötsfärgad diamantkypert och en kocenillfärgad hängselkjol samt min grå sjal som jag görgat i krapp efterbad.
Rosa är inte funnet på vikingatiden vad jag vet, men lite tidigare från Högom finns kermeslysfärgattyg om det stämmer. Hur som helst så ville jag ha en rosa hängselkjol för att jag tycker att det är fint 🙂
Jag behöver ett annat eldstålshänge och mina spännbucklor är efter ett Svartajordenfynd, men påminner om de från Bj 825. Jag tycker mycket om den här kombinationen.
Nu har mina spännbucklor tlill Bj 515 kommit. Det är egentligen inte klokt att jag samlar på spännbucklor 🙂 Men åh andra sidan så vet jag att jag inte är ensam om det 🙂 har många människor olika hobbies som de lägger ned mycket möda på. Lite som att samla fotbollskort… 🤩
Förut har jag samlat på Birkasaker lite random och inte haft någon direkt plan. Det första halsbandet jag samlade på var Bj 632 och först nu har David gjort de smycken till mig som jag inte har. Min första hela grav jag började samla på var Bj 1084.
Min uppsättning för Bj 515 och de nya spännbucklorna från David Lecocq Claude.
Det har tagit lång tid att få ihop de här sakerna från Bj 515, en 800-talsgrav. Det första jag köpte var det lilla rundspännet. Fast jag hade länge ringen fast med en karneol som vardagsring. Jag saknar fortfarande några av pärlorna, men det får ta sin tid 🙂 Jag är så glad över spännbucklorna som David Lecocq Claude har gjort åt mig. Nålarna är toppen!
Pärlor, likarmat spänne och spännbucklor från Bj 515. Foto SHM, CC BY.
Spännbucklorna är enkelskaliga och på baksidan sitter det fast några pärlor. Jag har inte tidigare lagt märke till de fyra svärden/korsen på spännena. Vad betyder dom? Det är en av anledningarna till att jag tycker om återskapande. Plötsligt får man gå på djupet med tolkningar och funderingar för att kunna göra föremålen eller dräkterna. Det blir inte bara ytan av att ”ja de hade spännbucklor”. Det blir nödvändigt att verkligen titta och förstå. Och ibland experimentera 🙂
Pärlorna från Bj 515 fotade av Ola Myrin, SHM, CC BY.Det likarmade spännet från Bj 515. Foto Amica Sundström, HST, CC BY.
En bärring av bronstråd, 556247_HST, vet jag inte hur den ser ut.
Nålhuset frpn Bj 515. Foto Pavel Voronin, SHM, CC BY.
Nålhuset fick jag nyligen tag på. Det är så fint. Originalet är inte i så bra skick, men det går att förstå hur det en gång såg ut.
Ringen med glaset det står Till Allah eller För Allah på. Foto Olq Myrin, SHam, CC BY.
Den här ringen var jag ju för länge sedan med och skrev en artikel om och det blev halabaloo nästan överallt. Det var intressant att vara med om. Det finns mycket att skriva om även fast att Birkagravarna grävdes ut för runt hundrafyrtio år sedan!
Textilier i Bj 515:
Det jag nu behöver göra är att sy specifika klädesplagg för de olika dräkterna. Framförallt vill jag göra en goffrerad särk, men det sitter långt inne att sy till mig själv ibland. Men det kanske kan bli ett vinterprojekt 🤓
Det finns inte så mycket bilder på textilerna från Bj 515.
Kypert 1090086_HST från Bj 515. Foto Amica Sundström, SHM, CC BY.
Det stora kypertfragmentet är en W37, 1090086_HST, kommer förmodligen från ovansidan av höger spännbuckla och det är blått och ska synas på Stolpes gravplan. Det låg i två lager och det finns inga vävkanter eller fållar bevarade.
Nya foton 1090086_HST. Foto: Amica Sundström, SHM, CC BY. Nytt foto på 1090086_HST. Amica Sundström, SHM, CC BY.
Litet textilfragment 556266_HST.
Det finns även lite textil på det lilla spännet 556259_HST, men det nämner inte Hägg.
Det finns textil på bygelsaxen – ett slätt relativt fint linne som Hägg förmodar är från särken. Men om det är en hängselkjol emellan så borde det ju inte vara tyg från särken…
I ena spännbucklan finns det textil kvar vid nålen 145058_HST och då även ett tunnt tyg linande det som funns på bygelsaxen. Den andra spännbucklan med pärlorna har textilavtryck 145057_HST. Hägg tar inte upp spännbucklorna i samband med hängselkjolen i sin bok, i texten, men vi får förmoda att kvinnan bar en hängselkjol. Däremot har hon med den bland teckningarna. Och här har det ritats in tre öglor mot nålfästet och två öglor mot nålspetsen. Åtminstone i ena spännbucklan. De två lagren linne är de från sax och vid nålen på en spännbucklan.
Teckning ut Häggs bok Kvinnodräkten i Birka. Här syns hur många öglor det är i spännet.
Tänk om det är en hängselkjol och sen ett förkläde med öglor framtill. Det likarmade spännet har också öglor bevarade.
Textil bakom det likarmade spännet. Foto Pavel Voronin, SHM, CC BY.
Det finns linnetextil på var sida av nålen i det likarnade spännet, 363884_HST, och Hägg skriver att det är linneöglor som dras åt motsatta sidor. Det innebär att de kan vara öglor på en kappa eller en mantel/sjal. Hägg tror på ett livplagg, dvs kappa, så öglorna och spännet hjälper till att hålla ihop dräkten på ett skonsamt vis för tyget.
Textil från ens sidan vid nålen på det likarmade spännet i Bj 515. Foto Amica Sundström, SHM, CC BY.
Så vad för sorts dräkt behöver jag?
En slät särk till det lilla rundspännet. Det har jag en vit.
En hängselkjol med linneöglor möjligen även helt i linne med P27B-bucklor. Jag kan kanske använda min blå hängselkjol? Men alla andra öglor då? Ska jag försöka göra om en omlottkjol? Eller är det ett extra ”förkläde”/framflärp med öglor? Och ska jag göra ett släp över axlarna i tunnt tyg som kan ligga mot saxen…
Ett plagg i blå yllekypert med linneöglor i framkant som hålls ihop med det likarmade spännet. Jag behöver växtfärga mitt kyperttyg blått!
Det är inga dekorationer i den här graven, men jag undrar vad det lilla tygfragmentet är och om det går att se vad som är bakom det lilla rundspännet.
PS.
Från Svarta jorden på Björkö, det vikingatida Birka, så har det kommit fram många delar av gjutformafragment av just typen P27B. Eftersom det inte finns så många från gravarna så är det möjligt att de gravarna ligger orörda ❤️
Fragment av gjutform till P27B. Foto Daniel Salhén, SHM, CC BY.
Det har ju inte direkt varit en supersommar och jag har varit mest hemma. Det positiva med det är att jag tagit mig tid att titta på Birkas textilier för vår rapport om Tyrestetextilierna.
Så det är kul att se så mycket som är nyfotograferat! Bland annat så hittade jag det här brickbandet med silverbroschering från birkagrav Bj 845 ❤️
Det finns så sällan bild av baksidan på brickbanden, men här är ett, så ville dela det 🙂
Brickbandet med silverbrochering i Bj 845. Detalj av foto av Ola Myrin, SHM, CC BY. Baksidan av brickbandet med silverbrochering i Bj 845. Detalj av foto av Ola Myrin, SHM, CC BY.Brickbandet och annan textil med i Bj 845. Foto av Ola Myrin, SHM, CC BY.
Kvinnan i graven bar konstiga spännbucklor 🙂 och hon var förmodligen en völva. Hon hade även en stor fajanspärla och några få glaspärlor, två höngen som tidigare varit rembeslag, ett fint rundspänne, ett ringspänne, ett hängbryne, en bygelsax, en kniv, en börs och lite annat.
Särtyp från Bj 845. Foto Jan Eve Olsson, SHM (CC BY 4.0)Völvastav från Bj 845. Teckning Harald Faith-Ell, SHM, CC BY.
Hoppas det blir lite mer sommar i augusti.
En fundering: är de omgjorda rembeslagen bara för att de var fina eller är de minnen från någon kär person?
Hängen med bevarad halssnoddar, eller upphängningssnodd snarare, är inte så vanligt, men i birkagrav Bj 835 finns det en liten bit snodd och även lite textil.
Bj 835, 569979_HST. Foto Gabriel Hildebrand, SHM, CC BY.Bj 835, 569979_HST. Foto Pavel Voronin, SHM, CC BY. Bj 835, 569979_HST. Foto Pavel Voronin, SHM, CC BY.
Jellingestils hänget med ”en tillbakablickande hjort” är i brons och förgyllt och det är ett av de populäraste hängena från vikingatiden.
Eftersom jag är hemma och inte är så pigg så tittar jag lite på Birkagravarna, som jag brukar men inte hunnit göra så mycket senaste tiden 🙂
Den här graven har jag skrivit om tidigare https://linda.forntida.se/?p=10956 och det är många band och kedjor i graven.
Den har mängder med olika detaljer, men jag tänkte mest ta upp själv dräkten igen som kvinnan blev begravd i för fragmenten har nyligen fotografetats igen.
Särken
Särken kvinnan var var av slätt, relativt fint linne i vitt eller naturfärg och det finns från under höger spännbuckla. Linnerester på saxen och en bronskedja till saxen är enligt Hägg troligen av samma tyg som särken.
Spännbucklorna i Bj 464 . Foto Gabriel Hildebrand, SHM, CC BY. Baksidan av sidenkypertbiten från Bj 464. Foto SHM, CC BY.
Är det särken finnas på saxen om det finns en hängselkjol? Eller är hängselkjolen i linne och ylleflärpen med fodrad linne ligger som en ruta framtill?
Hängselkjol och eventuellt förkläde
Till kvinnans dräkt hör ju en hängselkjol eftersom det finns spännbucklor, men hur var den konstruerad och fanns det en ögleförsett förkläde framtill? Inne i höger spännbuckla finns linne, ylle och siden. Ett hörnstycke i blåsvart diamantkypert, W2, finns vid ena spännbucklan. Vid nålfästet finns en linneögla. Här famns även ett sidenband. Detta band kantar ett linnetyg och det blåsvarta diamantkyperttyget. Genom linnet, yllet och sidenet har en linneöglan sytts fast. Biten kom upp 2 cm bakom spännbucklans brätte. Den blåsvarta diamantkyperten fortsatte en bit ut och låg uppvikt mot ovansidan av spännbucklan, vilket gör att jag tror att det är ett förkläde som hängde i linneöglor framtill.
Detalj av det blåsvarta diamantkyperttyget.
Till graven hör även en diagonlakypert med en invikt kant och andra textilfragment med kanter.
Bj 464 ser ut att vara Yllekypert med nedvikt kant och till tyg (sidentyg fast det ser ut som ull?) med invikta kanter. Foto Ola Myrin, SHM, CC BY. Bj 464 ytterligare ett yllefrqgment. Foto Ola Myrin, SHM, CC BY.
Inga Hägg tolkar det som att det fanns ett tillskuret livplagg i siden i graven, även om hon också föreslår att det är en sjal. Det är en stor bit sidenkypert, som är snett hopfogat, finns på ena spännbucklans skal. Eftersom bitarna är snett hopfogade menar Hägg att det förmodligen är ett livplagg.
Bj 464 möjligt livplagg och sidenkypertplagg. Foto Ola Myrin, SHM, CC BY. Baksidan av sidenkypertbiten från Bj 464. Foto SHM, CC BY.
Stolpe beskrev sidenband runt nål och nålhållare på likarmat spänne. Två varv vid nålfästet. Hör det här ett livlagget med plagg med siden och sidenöglor och som då hölls ihop med ett tredjespänne? Eller är det en sidensjal som hölls ihop med det likarmade spännet?
Spännet från Bj 464 avildat av Harald Faith-Ell, SHM, CC BY.Det förgyllda spännet men utan textilrester. Foto Gabriel Hildebrand, SHM, CC BY.
I textilmagasinet finns även en låda med trä, ben och ylle.
Bj 464, trä, ben och ylle. Foto SHM, CC BY.
Utöver textilfragmenten så finns det även textilier på en bronskedja och på bygelsaxen.
Bj 464 kedjan med textilrester. Foto Gabriel Hildebrand, SHM, CC BY. Saxen i Bj 464 med textilrester på bladen. Foto SHM, CC BY. Bj 464. Foto Gabriel Hildebrand, SHM, CC BY.
Tolkning av förkläde:
Här är en tolkning av den blå diamantkyperten med linneskoning och sidentyg som ett förkläde. Resten är inte del av Bj 464.
Det vore kul att sy ett plagg i sidenkypert. Frågan är bara om det ska vara en sjal eller en liten jacka? I båtgraven i Gamla Uppsala fanns det ju ett fodrat plagg som tolkats som en liten jacka. Men jag har absolut inte råd med tyg till det just nu, så det får vänta 🙂
Eftersom jag inte kunnat åka på två event, av olika anledningar, så bokade jag växtfärgning idag på Storholmens hantverksläger 🙂 med kursledare Maria Neijman. Det är andra året de har hantverksläger i vikingabyn och det är gemytligt och bara så bra.
Vi färgade med korsinill, krapp och björklöv så här kommer lite foton från process och resultat.
BetbadKrappfärgning.
Växtfärgning är verkligen som magi. I krappen ”drog färgen på” supersnabbt.
Krapp och björklöv.
Björklöv och grå ull = grönt 💚 För björklövsfärgning är det bra med betning med alun och vinsten.
Korsinille.
Villhöver en hängselkjol i korsinille 💜. Glömde fota grytan. Järngrytor påverkar färgen som blir.
Korsinille.Korsinille med olika efterbad i ljuset.
Tänk vad olika färg det kan bli om du fortsätter med efterbad eller ammoniak.
Krapp och björköv i ljuset.
Jag köpte en härva – gissa vilken 🙂
Det var jättekul. Jag har ju växtfärgat mycket, men det var länge sedan och spännande och lärorikt att göra det med Maria! Tack Maria för en bra dag!
Ska försöka växtfärga hemma om några dagar medan det är färskt i minnet. Ska klippa ut tyg till en ny hängselkjol i diamantkypert. Behöver bara fixa lite korsenillpulver och vinsten👌
Tack Brita och Andreas! Tack för att ni ordnar och för att jag känner mig så välkommen 🌸
Jag blev inbjuden av Gamla Uppsala att vara med på Vendeldagarna och jag har längtat efter det sedan dess! Det är Beowulfs tid ❤️
Jag har ju varit på några vikingamarknader med försäljning och annat, men vendeldagarna var lite annat med föreläsningar hela dagarna, museet hade barntält utanför och de hade bjudit in de vendelföreningar som finns i Sverige och runtom i Europa! Det kom även en förening från Skäftekärr som var ett kärt återseende och som gör lite äldre tid än vendeltiden. Jag och mitt röda tält är inte med i en förening, men jag kände mig omhändertagen av alla under de tre dagarna.
Foto Mats Roslund
Jag är från Helgö helt enkelt 🙂 kanske ska kalla ”min grupp” för Heligastir! Den heliga öns gäster? Så kan de som vill vara med som gäster ibland?
Varje dag kl 16.30 var det vendelparad och den blev bara bättre och bättre. Många kom på besök och intredesbiljetten var 150 kr men köper du biljett till museet så får du årskort direkt!
Foto Burr Öhrström.
Fick det här fina porträttet av Burr Öhrström!
Foto Burr Öhrström.
Jag har flera uppsättningar smycken och tog bland annat med mig mitt ametisthalsband. Männen återskapar oftast en grav med hjälm från Vendel eller Valsgärd, Ulltuna och så klart Sutton Hoo med King Readvald.
Foto Burr Örström.
Jag har en grav från Helgö som jag börjat med, men det finns fler roliga olika smycken och pärlor, så jag har lite blandat och finns både ametistpärla och bronsspiraler från Helgö. Ametistpärlor finns i flera kvinnogravar från vendeltiden.
Ametist och brinsspiraler från Helgö. Foto Sara Kusmin/SHM.
Jag har inte tittat närmare på de olika gravarna ännu men John Ljungkvist har fotograferat många ametistpärlor och skrivit om dom i artikeln ”Postromersk globalisering – spåren av bysans i Sverige 560-800 e.Kr.” Kvinnogravar under vendeltiden har ofta bysantinsk koppling.
Bysans influerad Europa under 500- talet och frammåt och det märks alltså även här uppe i norr, och Ljungkvist har hittat fler kopplingar än som tidigare varit känt med guldföremål, glasbägare och gladpärlor – och även ametistpärlorna. Det som också finns är cowrisnäckor, elfenbensringar och skivformade pärlor av pärlemor. Vanligast, med 29 fyndplatser är ametistpärlorna.
Här kommer några exempel på droppformade ametistpärlor. Oftast har de inte sin lila färg bevarad pga att de varit med i en kremering av de döde.
Ametist från Brunna. Foto John Ljungkvist/SHM. Ametister från Råsta gård, grav 29. Foto John Ljungkvist/SHM. Ametist från Vetavallen. Foto Sara Kusmin/SHM. Ametister från Broby, Börje sn i Ulleråkers härad i Uppland, grav 1. Foto: Sara Kusmin/SHM. Här står ametisterna som päronformade och kvinnan grav 1 fick bland annat med sig ett grönt glas.
Ljungkvist föreslår att ametistpärlorna, som var mode i det bysantinska riket, kommer från Egpyren och öknen, mellan Nilen och Röda havet, där det finns gruvor. De stora snäckorna kommer just från Röda havet. Så 500-talet och en bit in på 600-talet är det mest bysantinskt inflytande, sen blir det färre ametistpärlor, slut på elfenben och cowrisnäcker till en bit in på vikingstiden.
Men tillbaka till Gamla Uppsala. Det var ju så varmt och eldningsförbud så Gamla Uppsala bjöd på lunch och middag och allt var superfint ordnat! ❤️ Vi åt pizza vid gravhögarna vid Valsgärde och fick en toppenguidetur med Anneli Sundkvist.
Mer foton från vendeldagarna kommer i nästa inlägg.
Lästips:
John Ljungkvist 2013. Postromersk globalisering – spåren av bysans i Sverige 560-800 e.Kr. I: Instutitionens historier. En vänbok till Gullög Nordquist. Den finns online.
Det finns fantastiska arkeologiska textilfynd på Island. Så de får ett eget inlägg. Jag gick tillbaka flera gånger.
Fin vävstol.Vävredskap med vävdvärd, sländor och varptyngder.Sländtrissa från Hruni dom förmodligen är medeltida.
På tidigt 1200-talet bodde det en kvinna dom hette Thora, som var husfru på Hruni och hon nämns i Sturlungasagan. På trissan står det i runor: Jag tillhör Tora. Det är så jag vill gråta. Tora är det kvinnonamn som finns från Björkö, mitt första arkeologiska fynd var en sländtrissa och idag badade jag i Toras vatten, möjligen i ”Toras badkar” på Hruni ❤️ Jag läste inte utställningstexten förrän nu, så det var en slump, eller något annat. Känner mig tacksam!
De ligger i två lådor så de oftast har det mörkt och bra.
I lådan ligger en vante, två barnvantar och en nålbunden sko.
Barnvantarna från Heynesi i Akranesi sydda i vadmal.
Barnvantarna hittades på en gård och för något år sedan så gjordes en kol14 analys och de fick svaret de hoppats på – att de är från början av 900-talet! Det är bara så coolt! Tänk det lilla barn som haft sina små händer däri för att inte frysa!
Flätat band så barnet inte skulle tappa sina vantar. Vanten.
Den här vanten tittade jag på när jag gjorde vantarna till Birkautsällningen för mönstret. Vanten är sydd i brun vadmal och är daterat till 8-900-tal. Även om jag inte tänker på vadmal när jag ser tyget.
Skon som jag trodde var en socka.
I nästa låda ligger flera tygbitar i ganska grov ylle. Men det häftigaste tyget är låtsaspälsen. Det har vi bara fragment av från Birka.
Fuskpäls.Uppvikt kant av undersidan, där set inte syns några långa hår.
De långa lockarna kallas röggvar och en kappa/rock blir då röggvarfeldi, en vararfeldi yfirhafnir var en exportvara.
