Magmunsbråck… en livsstilsförändring?

10 svar

Behöver skriva av mig lite – läs inte om du inte vill läsa om lite hälsotjat! <3 

Fick alltså akut magmunsbråck som gjorde att jag inte kunde svälja mat. Jag har hostat mig till det förmodligen när jag var sjuk sist här och hostade som en tok! Men det har nog varit på gång länge med halsbränna och onyttig mat, för mycket kaffe och godis! ? 

Inte sjukhusvitt utan sjukhusgrönt…

Intressant sjukhuskonst.

Halsbrännan har jag bara tänkt är en biprodukt av fibromyalgin och klumpen i halsen skulle jag få kollad hos husläkaren. Nu blev det inte så. Fick göra gastroskopi i fredags och det var inte så kul även om läkaren var en lustigkurre och sköterskorna fantastiska!  Fick en ny medicin ? som ska vara bra, men jag var lite för groggy efter en hästdos stesolid under gastroskopin, så jag kom inte riktigt på vad jag skulle fråga om. Han sa bara att det förklarar alla mina symptom och jag skulle äta medicinen, gå ner i vikt och att många får problem med det här.  Jag var superlättad och tacksam att han hittat ett fel eftersom frågan kommit upp om det var panikångest eller psykiskt… ”Psyket är en komplicerad sak”. Ja, det är den men det är klart det blir lite panikartat att inte kunna svälja ner maten och att inte känna att man får luft! 

Magmunsbråck, när det kan ta stopp i halsen och det inte går att svälja, är (vad jag förstår) när en del av magsäcken tagit sig upp genom diafragman, som inte sluter tätt, och då är det fritt fram för maginnehållet att inte stanna kvar i magen utan åka upp igen. Det känns då som om man inte kan andas så bra eller svälja och det blir ett tryck över bröstkorgen som en tegelsten samt att det känns som om maten ska hamna i luftstrupen istället, vilket den även försökte och försöker göra. När det bara är halsbränna så kan det vara början. Medicinen ska göra att magsyran inte blir så stark (protonpumpshämmare) och då kan inflammationen i halsen och matstrupen läka. Men har det blivit för mycket ärr av lång tid med halsbränna så kan skadan bli permanent och det finns även andra komplikationer jag inte vill tänka på. 

Så gå till doktorn om du har mycket halsbränna! Eller ändra dina vanor! Men det är ju lättare sagt än gjort ? Önskar bara ingen annan det här. 

Visst kan det vara psykiskt med sjukdomar! Jag fick ju gå i psykoterapi första gången jag blev diagnostiserad med fibromyaligin när jag var ca 21 år (jag blev opererad för smärta när jag var 12 år). Sen fick jag åratal senare utredas för Sjögrens men fick diagnosen fibromyalgi igen och en uppsjö andra utredningar för reumatism och diabetes. Så ja, jag är inte superförtjust i att ”gå till doktorn” men ibland så tror jag ju själv att det är något annat fel än fibromyalgin, men halsbrännan hade jag allstå struntat i…

Jag har ju levt med stress under lång tid på olika sätt, men jag har ju ändå haft fast jobb i ett år nu, men det kan ju kanske komma efterdyningar när man kan börja slappna av och jag har inte slappnat av ordentligt på länge. 

Väntrumskonst inför gastroskopi.

Min tanke på lördagen, när jag kvicknade till var – hur får jag tillbaka magsäcken genom diafragman igen? Går den att trycka tillbaka? Så nu har jag googlat ”magmunsbråck” och ”hiatal hernia” och hittat olika förslag på vad jag kan göra själv som massera magen, övningar, även yogaövningar (och inte göra), och vad jag kan äta. Men jag behöver veta hur det såg ut med bråcket, så nu väntar jag på att de ska ringa tillbaka till mig på onsdag från St Göran. Sen ska jag ta tag i lite självhjälp 🙂 

Det kan bara bli bättre nu och jag dog inte, även om jag trodde det ett tag. Jag får bara äta flytande mat ett tag och jag fick i mig en halv avokado med salt på igår – en perfekt avokado och så fantastiskt god! 

Som en eftertanke frågade jag vår Guru på yogautbildningen för tre veckor sedan, alltså innan det här, hur jag ska kunna sluta med godis och han svarade ungefär att när jag kommit till en viss punkt i min önskan att ändra mina levnadsvanor ”så kommer det en dag när du bara inte kan äta godis”. Visste inte att det var ”bokstavligen” att inte kunna äta, han menade 😉  

Yogan är ändå en väg jag följer nu – min sadhana – och kanske behövde jag gå sönder för att börja läka och ändra mina inte alltför hälsosamma vanor?

 Kram

 

Svampsoppa på gul kantarell 

Kommentera

Försöker hitta något postivt med att inte kunna svälja så bra… Jag har aldrig tidigare egentligen tänkt på hur det skulle vara att inte kunna äta ordentligt. Det är deppigt och läskigt och jag hoppas det går över. 

Fick för mig att jag skulle göra soppa på kantarellerna i trädgården idag och i tredje kokboken hittade jag ett recept. 

Så nu har jag gjort min första svampsoppa på kantarell efter ett recept från mormor Ainas blå kokbok. 

Ja, det är helrörigt…

Den är typ helt beige men smakar fantastiskt gott! Det kunde jag inte för mitt liv tro innan jag smakade på den. Hade jag kunnat ha i krutonger eller något grönt så skulle den nog se mer aptitlig ut… 

Recept:

10 små kantareller och en gul lök fräst i smör 30 min.

Reda med mjöl.

1/2 liter kokande grönsaksbuljong (1 tärning), mixa med mixerstav och koka ett tag.

I med 1 dl grädde, mixerstav och koka lite till.

Salt och citronsaft som krydda. 

Det finns en hel del extrarecept i boken <3 

Kram

Enköpings museum och ”Viking couture” igår

4 svar

Mamma och jag åkte till Enköping för att byta olja i bilen igår och vi passade på att gå på utställningen på Enköpings museum. Det är ett fint litet museum! Jag är inte i toppenform och har svårt att svälja, så var inte superpigg.

Jag ville se utställningen eftersom jag hoppades på en fin rekonstruktion av dräkten i den vikingatida båtgraven, grav 36, från Gamla Uppsala, som jag skrivit om tidigare. Efter bilder från facebook så hade jag tappat hoppet lite om den, men ville ändå se utställningen med egna ögon.

Utställningen heter Viking couture och är en blandning av arkeologi och moderna kläder inspirerade av vikingatiden. Syftet, som stod i inledningen, är att nå ut med en bild av vikingatiden som bygger på ny forskning men som, enligt utställningstexten, kanske inte stämmer överens med den nationalromantiska bilden av ”vikingen”. Textilarkeolog Annika Larsson har samarbetat med en modeskapare och slöjdhantverkare och vill genom dräkten ifrågasätta gamla sanningar om vikingatiden tillsammans med Enköpings museeum. Jag kommer inte gå in på de nyskapade modeplagggen.

Lite suddig bild tyvärr men vill ändå visa att utställningen är fint presenterad på Enköpings museum! 

Även om första bilden, av Vera Olsson, inte har så mycket med Gamla Uppsalagraven, båtgrav 36, att göra så tycker jag om måleriet. Masken är efter ett fynd från Hedeby och dräkten en tolkning av det ryska fyndet från Pskov. 

Programförklaring och presentation av utställningen

Grav 36 från Gamla Uppsala 

Flera olika spännbucklor visades, men det stod inte var de kommer ifrån.

I texten brevid står det att spännbucklor endast hittas i gravsammanhang, men det stämmer inte utan de finns även som trasiga boplatsfynd, b.la. från Helgö och Birka.

Det här är spännbucklan från grav 36, men det stod inte i utställningen.

Jag antar att det kommer mer om spännbucklorna från Larsson, men jag hittade bara en bild med infon om rött i lagret mellan spännbucklorna.

Fantasifull och fin målning av Vera Olsson av båtgraven, grav 36, från Gamla Uppsala.

Målningen av graven är verkligen fin! Min invändning mot den är ändå att det inte tagits hänsyn till hur smyckena låg i graven när de påträffades. Inte heller är det rätt textilier med. Nävret saknas bland annat och vad jag vet så fanns inga brickband i graven.

Störst intryck på mig gjorde de utställda djuren – tuppen och hunden – som påträffats i graven. De var iof utställda under en säng i den ”rekonstruerade” graven. Det såg lite märkligt ut med tanke på att det var en båtgrav.

Märkligt! I texten jämförs kvinnan med ”Dödens ängel” som enligt Ibn Fadlan hjälpte till med begravningen av en storman längs med Volga 921-22, men utan källhänvisning till Ibn Fadlans text. Kvinnans koppling till sömnad av sidenkläder görs och de textilredskap som kvinnan i grav 36 fått med sig. Många kvinnor begravdes under vikingatiden med sax och nålhus. Men jag tror inte att kvinnan från Gamla Uppsala ska jämföras med en trälkvinna (måste kolla upp källan igen) som tog hand om begravningsceremonier på resor i österled, även om Dödens ängel naturligtvis också var en spännande människa. Det görs även andra kopplingar till och tolkningar av gudgubbar och små valkyriabilder med källtexter på ett nytt sätt, men utan källan utskriven.

Trots allt fint att få se djuren, även om inget annat stämde. Hoppas i allafall att det är rätt skelett. 

Tuppen från båtgrav 36, Gamla Uppsala.

Tuppar i arkeologiska fynd, i den fornnordisks mytologin, i Ibn Fadlans beskrivning av en vikingabegraving och hos Saxo Gramatticus beskrivning av när en speciell kvinna tar huvudet av en tupp och kastar in över muren till dödsriket, brukar jag berätta om på mina guideturer.

I en utställningstext så jämförs hunden med en schäfer.

Hanhunden – kanske en vägvisare till dödsriket.

Sporre på tuppbenet och hundens penisben.

Brickband med kufisk text

Något som de nog menar utmanar bilden av vikingen är att de skulle ha inspirerats så pass av östlig religion att de tagit med sig den hem – tex att de ska komma till ”Paradiset” när de dör, att de dyrkar Oden som var en asagud från Asien, och att de skrivit Allah och Ali invävt i brickband som böner.

Banden ifråga är fynd från Birkagravar.

Här är tolkningen som visas i utställningen. Det blir Allah om motivet spegelvänds och byggs på lite på sidorna.

Två nytillverkade brickband av Karolina Pallin.

Här är ett utsnitt av en tegelvägg i ett mausoleum från centralasien, som verkligen är likt brickbanden, men hon skriver inte ut hur gammalt det är eller vilket det. Jag har googlat och hittat ett Samanidiskt mausoleum, men ingen bild på insidan. 

Problemet är inte att möstret ursprungligen skulle vara en kufisk, islamsk text, utan det att hon lagt ihop bitar och sedan spegelvänt det hela, plus att hon menar att det är vävt av vikingar som en islamisk bön. Jag vet inte vad en muslim skulle tycka om att Allah av kapats och spegelvänts…

Jag har letat upp och ringat in delar på Birkabanden jag tror hon tittat på (har ännu inte kommit något vetenskapligt att läsa).

Mina streck är de orangea och det utanför är det hon fyllt i.

Den här biten har hon lagt till på ett annat band.

Det finns definitivt delar som liknar kufiskan och jag tycker bara det är kul! Det är en i så fall en spännande upptäkt! Men hon och museet kunde ha presenterat det lite bättre i utställningen! Det blir ju urskumt när hon lagt dit delar utanför bandet! Jag undrar tex om det fanns band med mer text på i det Samanidiska området osv.? Antar att om jag kritiserar hennes tolkning så blir jag en nationalromantiker i hennes ögon.
Hon kopplar ihop sidenhandeln från Sogdiskt, senare Samanidiskt, område med Sverige men det är inte nytt eller okänt och om jag minns rätt så är ca 90 % av alla vikingatida silvermynt från det området, öster om Kaspiska havet, och flera andra föremål. Naturligtvis blev vikingarna inspirerade av saker och människor de mötte – och det är inte heller nytt. Det finns tex. flera föremål med ”Livets träd” på. Att asagudarna troddes komma från Asien, och när i så fall, är ytterligare något hon kunde presentera lite forskningshistorik kring. Men det är ingen nationalromantisk mardröm att föremål, siden och idéer kommit hit österifrån med vikingar! Eller att kanske endel människor kommit hit också!

Sidentyger och DNA

I utställningen är även Valsgärdegravarna med på ett hörn och några sidenfynd från dem visas. Det kommer snart en ny publikation om dem och textilierna i båtgravarna. Sen hae de även tagit DNA-prover för att se om människorna begravda i Valsgärde är från öster, men jag var för trött för att orka titta på den digitala skärmen idag. Dna används mer och mer för att se människors ursprung och jag undrar hur det kommer bli i framtiden med DNA forskning? Känns inte helt enkelt…

Sidenfynd från Valsgärde. Det ena med lagda silvertrådar och det andra samitum.

En rekostruktion av kragen från Valsgärde fanns med, tillverkad av brodören Patricia Liljendal.

En bild på sidentygsmotivet av persiske prinsen  Bahram Gur fanns med. Ett tyg som klipps i bitar och sytts på plaggen i graven i Pskov. 



Så vad tycker jag? 

Det var kul att se fynden och rekonstruktionerna! Jag önskar att hon skrivit ut källorna, att hon inte blandat ihop saker och källor utan att beskriva var de kommit ifrån, som tex Hedebymasken och ”Dödsängeln”.

Om nya rön om båtgrav 36 görs, ställs ut och presenteras som en sanning då tycker jag att det är det en stor miss att inte utgå från det faktiska fyndet. Det är nog det jag är mest besviken på och det blev bara ett missat tillfälle att få ut något bra och pålitligt till allmänheten – för Larsson har ju förmågan att få igång allmänhet och tidningar!

Hon kunde i det här fallet även presenterat brickbanden bättre och vetenskapligt utan att använda det för att vara ickenationalistisk. Då blir vikingatiden bara politik! Hennes önskan om brygga mellan forskning och allmänheten blir för svag helt enkelt och ett underskattande av den allmänhet som redan är intresserad och kunnig.

Det var annars verkligen fint att få se djuren från graven och det finns mängder mer att lägg till om textil, handel, diplomatiska gåvor av klädesplagg mm. Men jag vill återkomma till djurmaskerna snart i allafall.
Kram

Lästips:

Agnes Geijer,  1938. Birka III. Se Brickbanden.

Enköpings museum: http://enkoping.se/underwebbar/enkopings-museum.html här.

Samanid mausoleum https://en.m.wikipedia.org/wiki/Samanid_Mausoleum

Sogdia på Wikipedia. https://en.m.wikipedia.org/wiki/Sogdia här.

Samanid empire på Wikipedia. https://en.m.wikipedia.org/wiki/Samanid_Empire här.

Stringgeek, Carolyn Priest-Dorman, blogg. Skriver om tolkningen om brickbanden. http://stringgeek.blogspot.se/2017/10/viking-age-tablet-weaving-kufic-or-not.html?m=1 här.

Pressmeddelande om banden från Uppsala universitet. http://www.uu.se/nyheter-press/pressmeddelanden/pressmeddelande-visning/?id=4018&area=3,8&typ=pm&lang=sv

Artikel om banden i Heritage Daily. http://www.heritagedaily.com/2017/10/viking-age-script-deciphered-mentions-allah-ali/117060

Nyheter från BBC om banden. http://www.bbc.com/news/world-europe-41567391 här.

Tillägg vartefter:

Stephennie Mulder, twitterinlägg, https://mobile.twitter.com/stephenniem/status/919897406031978496 här.

Nytt inlägg i Digg. http://digg.com/2017/viking-textile-allah-debunked här.

Och nu kom det svar från Uppsala universitet till Sveriges rafio att Annika Larssons forskning är preliminär. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=114&artikel=6801335&autoplay=true här.

Annika har svarat att texten kan läsas som en rebus… https://www.rt.com/news/407018-allah-not-viking-burial-clothing/ här

Första yogalektionerna idag! 

2 svar

Jag är så tacksam!!! Det var så nervöst och härligt på samma gång. Jag är så glad över utbildningen jag går, att få möjlighet att utvecklas i en tillåtande miljö med omtänksamma människor! 

Lite förpyssel inför höstlovet på Medelhavsmuseet – xo!

Hatha-yogapasset 10.30 var inte planerat, hoppade in för en annan tjej, men det gick trots allt. Jag ritade steckgubbar hela kvällen igår… 🙂

Slowflow 15.15 insåg jag var svårare än jag tyckte att Hatha var, när jag väl skulle börja. Kankse för att det var mitt eget planerade pass, så är tacksam att de som kom på passet var vänliga och öppna för att jag provade det jag tänkt. 

Underbart att få dela med mig av det vi lärt oss och att får chanta OM med andra. Tänk alla yogalärare som under tusentals år suttit inför en grupp med människor och börjat prata om yoga… Det svindlar lite i magen. 

Känns som om jag kommit ut på andra sidan idag ?

Kram

Mormor Aina

1 svar

? Min mamma sorterade lite papper och hittade en teckning jag gav till min mormor när jag var liten. Jag undrar hur gammal mormor var när fotot togs? Förmodligen är hon yngre på fotot än vad jag är nu. 

Jag ritade teckningen 1980, ser det ut som, efter ett fotografi, men jag tror inte det stämmer. Kan det ha varit -86 eller 88? Jag trodde hur som helst inte jag var så duktig eftersom jag bara ritade av ett fotografi… Idag tycker jag att jag var jätteduktig som ritade så trots allt. Jag ritade av alla möjliga ansikten under flera år och jag är så glad att mamma hittade den!

Mormor föddes 1922 i Sangis i Norrbotten och hon kallades ”Ollesaina” efter gården de bodde på. 

Kram

Liten notis från Adelsö hembygdslag

Kommentera

Gjorde ju en heldag på Björkö för några lördagar sedan 🙂 Vi fick toppväder och det är så härligt att vara ute med intresserade människor på Björkö. Sist jag guidade några av dem på Helgö, en aprildag, så vad snöstorm och det snöade takt in i munnen när jag pratade 🙂

Det är fint att det finns hembygdslag och entusiaster som sköter om dem 🙂 

Undrar hur de pratade om sina hembygder (skrev helbugder först ;-)) under vikingatiden? Var de nostalgiska när de var ute och reste? Längtade de hem till områden och människor? Jag kan längta till Björkö och hem till Helgö så mycket att det gör ont. Ibland när jag var mindre längtade jag som en tok efter lägenheten på Viveka trolles gränd och nu längtar jag ibland tillbaka till lägenheten på Krukmakargatan. Varför längtar jag tillbaka och till andra platser? Varför är jag inte bara lugn och olängtandes? Jag minns en gång på Björkö när jag inte längtade någonstans, när det kändes som om jag var hemma. Det var en härlig känsla!

Kram

Ett tigerögaägg

Kommentera

Jag har ju lite svårt att meditera och med min entusiams inför yogalivet och att fortsätta rensa ut saker så säljer jag en massa saker och ger bort resten. Så idag skulle just till att lägga ut det gamla stenägget, som legat och dammat, på Tradera och började undersöka vad det kunde vara för sten…

Gahh! Det är ett meditatiomsägg av tigeröga! En ”antik” skyddssten för att hitta balans i livet samt att stärka hälsomönstren i kroppen, hjälper drömmar att omsättas i handling, skärper intellektet och logiken samt är stöd för att ta sig till ljusare platser från mörkret! 

Hm, nu kan jag ju inte sälja ägget… Jag måste ju använda det istället. 

Tänker om jag använder den så är det i allafall en sak mimdre som ligger och dammar… 

Kram

Pavamana mantra – ett mantra för fred med mig själv

Kommentera

Pavamana mantra är ett fredsmantra från texten Bṛhadāraṇyaka Upanishad (1.3.28). Jag tycker mycket om den och jag gillar att jag kan chanta eftersom jag inte kan sjunga. Det spelar ingen roll hur illa det låter när jag ljudar mantrat, bara jag använder rösten och känner ljudet i kroppen och gör det med medvetenhet och som en gåva 🙂  

Så fredsmantrat är ett sätt att bli vän med mig själv, mitt sinne. Få fred med mig själv helt enkelt, då jag alltid varit lite för hård mot mig själv och varit, och fortfarande naturligvis delvis är, självdestruktiv. Förändring kommer inte över en natt ? Det tar tid och arbete att ”kontrollera” sinnena – att bli vän med dom – är Pratyahara. Pratyahara är den 5e delen av Patanjalis ashtanga yoga. 

Allan och jag på nattmarknaden i Goa för några år sedan.

Jag har sökt länge efter en livsåskådning, en religion, ett sätt att förstå världen och min plats i den, men jag har inte hittat det jag sökt. Jag har sedan ett tag tänkt på mig själv som en ”hedning”, men jag har förstått att jag är en ”panteist” och det är inte samma sak som att vara en hedning – det är istället tanken att den gudomliga energin finns i allt (Tack Andreas). Nu är jag är den sökande som söker mig själv – en yogi, eller snarare femininformen yogini, i puppastadiet 🙂

ॐ असतो मा सद्गमय ।
तमसो मा ज्योतिर्गमय ।
मृत्योर्मा अमृतं गमय ।
ॐ शान्तिः शान्तिः शान्तिः ॥


Translittererat:

OM asato mā sadgamaya
tamasomā jyotir gamaya
mrityormāamritam gamaya
Oṁ śhānti śhānti śhāntiḥ


Uttalet:

Om Asato Maa Sad-Gamaya
Tamaso Maa Jyotir-Gamaya
Mrtyor-Maa Amrtam Gamaya
Om Shaantih Shaantih Shaantih


Orden:

āmṛtaṃ  = dödlighet 

mṛtyor = död

jyotir = ljus 

tamas = mörker

sat = sanning och ordet för osanning är en negation med a framför som asat.

Sanskritordet sat, som betyder sanning, eller ”det som är verkligt”, har stor betydelse och innehåller även ”det Absoluta”, Brahman. En ”Satsang” är som en föreläsning där läraren, gurun, berättar och eleverna frågar. 


Engelska:

Leed me from the unreal to the real,

from darkness (ignorance) to light (knowledge)

and from death to immortality

Om, peace, peace, peace.


Svenska:

Led mig från det overkliga till det verkliga

Led mig från mörkret till ljuset

Led mig från döden till odödligheten

OM fred fred fred

?

Jag börjar lära mig vad som är bra för mig och var jag ska sätta mina gränser. Det känns bra. Det är så mycket spännande i det här 🙂 och bara Mrytor, döden, går att fördjupa sig i och tolkningarna är många. 

Här är en tolkningsförklaring av vad den verkligen betyder från Bhakti marga 🙂

“God, please lead me to the understanding that I am not the limited body, mind and intellect, but I am, was and always will be that eternal, absolute, blissful consciousness”.

Lyssna:

Youtubeklipp med Swami Niranjanananda on ”How You control the Mind…: https://youtu.be/Ll5Z8m8YOoM här.

Lästips: 

Pavamana mantra https://en.m.wikipedia.org/wiki/Pavamana_Mantra här.

Bṛhadāraṇyaka Upaniṣad (1.3.28), wikipedia här och Sacred texts, http://www.sacred-texts.com/hin/sbe15/sbe15054.htm här.

Yogamagazin of the Bihar school of yoga. http://www.yogamag.net/index.shtml

Bhakti marga, https://bhaktimarga.ie/asatoma-sadgamaya-lyrics-meaning/