Vikingatida bältetillverkning

Kilppte sönder en gammal tratt jag fick av grannen. Gjorde ett mönster och ritade upp. Har en plåtsax att klippa med och fick ut några olika delar.

Använde 2 mm metalltråd till D-söljan och 1,5 mm till tornen. Min granne hjälpte mig att borra hålen.

Nitarna visade sig var det allra svåraste att få dit och jag skulle behöva mer tålamod… Åh, vad svårt! 

Vikigt att skinnets hål är lätt att få niten igenom och jag har slarvat bort min syl. 

Tredje gången efter plåtbyte. 

Färdig och jag tycker det blev fint. Tanken är att det ska vara ett lite enklare bälte men samtidigt i glänsande mässing. Gillar att remänden ser lite ut som ett ormhuvud 🙂 

Min inspiration var några bälten från Birka. Ett av dem kommer från bj 761.

Grav bj 761. Skärmbild från Sök i samlingarna, SHM.

Grav bj 761 är en kistgrav från Birka och personen hade fått med sig ett bälte, en kniv och halkskydd till skorna. Kanske är det en kristen grav. 

Bältesdelarna från bj 761. Foto: Ur Arbman, Birka I, taf. 86.

Kram

Lästips:

Holger Arbman,  1940. Birka I, Die Gräber. Tafeln. 

Bj 761 här.

Gerumsmanteln att prova

Jag i vår nya prova-på-mantel framför foto av manteln i naturlig storlek. Foto: Marie som sytt manteln.

Har beställt hundtandmönstrat tyg och fått uppsytt en ”prova-på-mantel” till Forntider. Den blev superfin! I original, innan manteln hamnade i mossen, var den flerfärgad i brunt, naturfärgat yllegarn i tre nyanser och i vitt yllegarn. 

Bilden och bildtexten har jag lånat från Historiska.se, se under länktips. Hundtandsmönster i Gerumsmantelns ursprungliga färgställning. Tyg från Vävmagasinet 2/06. Foto: Andreas Hamrin, SHM.

Manteln kan användas som mantel, täcke, sovsäck, tält, bag, regnskydd… ja, manteln kan vara lite som ett allroundplagg och hem på en gång… 🙂 Funderar på att skaffa en egen.

Gerumsmanteln. Foto: Gabriel Hildebrand, SHM.

Manteln är daterad till förromersk järnålder, 500-0 före vår tid och den kalibrerade dateringen är 360-100 fvt. 

Kram

Lästips:

Artiklar om Gerumsmanteln på Historiska http://historiska.se/upptack-historien-start/gerumsmanteln/ här.

Gerumsmanteln på Wikipedia https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Gerumsmanteln här.

Kol-14-metoden på Wikipedia. https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Kol-14-metoden här.

Sagostund bland grekiska gudagåvor

Sagostund på sportlovet i Aija Irini. Foto: Karin Törnros.

Var och hur berättades de grekiska sagorna under antiken? Hur många gånger har de berättats och vilka vägar har de tagit genom världen? 

Jag berättade om Demeter och Kore – om tillkomsten av årstiderna i väntan på våren. Det är mysigt att sitta där inne i mörkret, nästan som i en grotta långt tillbaka i tiden. 

Tack Karin för att du fotade igen 🙂
Kram

De vikingatida väskbyglarna från Birka i Sjöhistoriskas blogg

Nu har det kommit ett blogginlägg av Nina på Sjöhistoriska museet som innehåller alla mått på de funna väskbyglarna från Birkas hamn. Efterlängtat av många, så har ni missat det så finns en länk under lästips. Ett förtydligande med fyndet är att det inte hittats något läder i direkt samband med väskbyglarna, så vilket material som själva väskdelen av väskorna var gjorda av är helt okänt. 

Väskbyglarna och de olika delarna. Foto: Från Sjöhistoriskas blogg med bearbetning av Cristin Mason.

Kul att det fanns fler bitar 🙂 Så nu till våren är det bara att fixa lite fler väskor!

Kram

Lästips:

Nina Eklöf, Väskbyglarna från Birka/ The purse frames from Birka, http://marinarkeobloggen.sjohistoriska.se/post/vaskbyglarna-fran-birka-the-purse-frames-from-birka-english-translation-in-end-of-the-blogg här.

Haithabu bag, blogginlägg från Náttmál https://nattmal.wordpress.com/2015/05/14/haithabu-bag-1/ här.

Vikingatida väskbygel från Uppsala, mitt tidigare blogginlägg här.

Birkaväskan färdig, mitt tidigare blogginlägg här.

Birkaväska och fina finska vänner, mitt tidigare blogginlägg här.

Länk

Jobbade på sportlovet igår och idag och fick för mig att fota några favoriter – så nu blir det foton utan så mycket information, bara former <3 

Stenåldersegypten.

Predynastiska krukor från Egypten, varav en med nästan min tatuering.

En egyptisk skapelsemyt med Nut, Geb och Shu. 

Klok som en uggla på grekisk keramik, en så kallad skyfos.

Oljelampor.

En liten lekythos med  hare för Artemis bland kobrorna… 

Anubis från Giza med fint, rött halsband.

Här är Alexander den Store i litet format.

Apollon i ännu mindre format.

Egytisk uppställning.

Arkaiska, grekiska gudinnefiguriner som ser lite ut som fåglar – de är daterade till ca 600-tal från Boiotien i Grekland..

Sekhmet i grönt och den blå skulle kunna vara Anubis eller Duamutef, tack Fredrik. 

Barn med ett finger i munnen. Vet inte vem det föreställer. Bakläxa. Tack Fredrik- det är Harpokrates, son till gudarna Isis och Osiris.

Underbar drapering – hon är en grekisk Tanagrafigurin från Boiotien från århundradena innan vår tideräkning. De förekommer i gravar och helgedomar.

En till tanagra med slöja.

Är hon hellenistisk? Inser att jag kan för lite om de här små figurinerna! 

Ryggstudie.

Cycladisk gudinnefigurin som dateras till ca 2650-2300 före vår tid.

Älskade Hathor med sina koöron.

Fina Bes gånger två.

Och i hörsalen kan du bli fotad, av Unga berättar, som antik person framför pyraniderna, ett grekiskt tempel eller Coloseum imorgon för 40 kronor – du får både ett utskrivet foto och en digital bild.

De flesta föremålen jag fotat står i det öppna magasinet upp där det går att fika, det s.k. Studiogalleriet. Tack Fredrik för hjälpen med namn och info! 

Kram

Möjliga posamentknutar från Birka

Har fått en fråga igen om posamentkuntarna jag säljer och som jag försökt göra efter fynd från Birka. I den arkeologiska forskningen kan dom även vara glidknutar, så jag antar att ”glidknutar” kan röra sig över en tråd. Nu har jag letat efter dom som jag känner till och nya som kan vara knutar.

Dom här tre har jag tillverkat av tenntråd med lite silverinnehåll.

Posamentknapparna/knutarna förekommer i silver och guld i gravar från Birka och både Agnes Geijer och Inga Hägg nämner dem i Birka III och i Kvinnodräkten i Birka. Birgit Arrhenius diskuterar dem i rapporten om gravarna vid Ormknös.

Gravarna på Björkö

Hägg har med fyra gravar i Kvinnodräkten i Birka (bj 619, 739, 838 och 983, se nedan). Geijer har med fler gravar men verkar inte nämna alla, se Arrhenius nedan:

Gravar med posamentknutar enligt Arrhenius efter Geijer: Bj 58  A, 112 A, 138 B, 159, 181, 326, 327, 361, 408, 427, 524, 561, 581, 750, 832, 838, 886, 925, 957, 976, 1125 B och 1151. Dom fetade siffrorna är dom jag kunnat mer eller mindre bekräfta. Plus att Geijer och Hägg har med: Bj 619, 739 och 983.

Bj 58A: jag hittade inte någon knapp eller knut nu, men det fanns en liten posamentbit. (Tack Beata 🙂 ).

Bj 58A, dock inte en posamentknut eller knapp. Bild: Harald Faith-Ell, SHM.

Bj 112A: P23, trasig knut. Ser mer ut som en ring.

Bj 112, kanske en posamentknut. Bild: Harald Faith-Ell, SHM.

Bj 138B brandgrav: P25 (gleitknoten), P19 platta (Geijer s. 104, 158). Jag hittar ingen bild.

Bj 159, brandgrav: P24. Den här är lite annorlunda flätad.

Bj 159, posamentknut P24. Foto: SHM.

Bj 159, posamentknut. Bild: Harald Faith-Ell, SHM.

Bj 181: P24. Nästan ihopsmält. 

Bj 181, P 24. Foto: Ola Myrin, SHM.

Bj 326, brandgrav:

Bj 326, posamentknapp. Foto: Ola Myrin, SHM.

Bj 327 brandgrav: (gleitknoten) P24 (Geijer s. 104, 158). Denna ligger under textil/ brickband, i Mis, inte som posament!

Bj 327, P24, gleitknuten, posamentknut. Foto: Ola Myrin, SHM.

Bj 327. Foto: Ola Myrin, SHM.

Bj 361, brandgrav: P24. Den här ser väldigt trasig ut.

Bj 361 med fragmentarisk posamentknapp, P24. Foto: SHM.

Bj 408, brandgrav: posamentknut fragment. 

Bj 408, posamentknut. Foto: SHM.

Bj 524, kammargrav: P21 (dreideckigen zierknot) och P22, som är lite plattare (Geijer s. 104). Även guldposament finns i den här graven. 

Bj 524, posamentknut. Foto: Ola Myrin, SHM

Bj 524, posament möjligen den som är lite plattare. Foto: Ola Myrin, SHM.

Bj 561, kammargrav: par med P23, gleitknoten aus spiralgoldfaden. (Geijer s. 104).

Bj 619 kistgrav, en av Häggs kvinnogravar: Är det verkligen knutar? Enligt Hägg är det knutar med smala sidenband runt (Hägg s. 71; Geijer s. 163). Men jag kan inte se om det varit riktiga knutar som nu plattats till. 

Bj 619, posament och siden. Foto: Ola Myrin, SHM.

Bj 739, kammargrav, en av Häggs kvinnogravar: två P22 på vänster axel. Nära sidenplagg (Hägg s. 76; Geijer s. 166). Jag hittar ingen bild på knapp eller knut i Mis men det finns massor av textil i graven! 

Bj 750, kammargrav: Jag kunde inte hitta foto nu på knapp eller knut. 

Bj 832, kammargrav: Hittar inget foto på en knapp eller knut, men det finns mycket posament. 

Bj 838, kammargrav, en av Häggs kvinnogravar: P21 (Hägg s. 79; Geijer s. 168; tidigare blogginlägg här). Någonstans på dräkten ska det ha funnits en posamentknapp men jag hittar ingen bild. 

Bj 886, kammargrav: Jag tycker inte det ser ut som en posamentknapp. 

Bj 886, posament i bitra. Foto: Ola Myrin, SHM.

Bj 925, brandgrav: posamentknut.

Bj 925, posamentknut. Foto: SHM.

Bj 957:Här hittar jag ingen knapp eller knut. 

Bj 976: posamentknapp. Tidigare blogginlägg här

Bj 976, posamentknut. Foto: Ola Myrin, SHM.

Bj 983, en av Häggs kvinnogravar: sidenband färgat av ärg från posamentknut (Hägg s. 82; Geijer s. 173). Jag hittar inget foto.

Bj 1125 B, kammargrav: hittade en posamentplatta men inte en knapp eller knut på foto. 

Bj 1151, kammargrav: i lådan ligger flera posamentknutar som ser ut att vara gjorda av flätat silver och inte spirallagt. 

Bj 1151, posamentknutar. Foto: Ola Myrin, SHM.

Bj 1151, posamentknutar i en detalj från Ola Myrins foto.

Ormknös där grav 1:a innehöll tre posamentknappar: Grav 1:a, brandgrav, med en flaskliknande förmodad drejad amfora, magrad med granit. Det fanns även silvertråd i öglestygn, liknande bj 735, samt tre posamentknappar av dubbla spirallagda silvertrådar, varav en av dem fragmentarisk. 

Posamentknapp från Ormknös grav 1a. Arrhenius mfl. 1978, s. 12.

I Sweilubiu, i Polen, har det hittats liknande posamentknappar. Även Ormknös grav 1b innehöll posament, men av annat slag Arrhenius 1978). 

Till 800-talet hör möjligen bj 542 men har lite osäker datering och 557 senare delen av 800-talet, sedan resten till 900-talet (Arrhenius, s. 52). 

Ojoj, vad det var knepigt det här. Skulle behöva titta i alla textillådor för att se vad jag missat! Mm, det finns massor att ta reda på om det tex. är kvinnogravar,  mansgravar eller barngravar. Annika Larsson har också skrivit om posamenten flera gånger. 

Valsgärde

Även i Valsgärdegravarna har det hittats posamentknutar. Glidknuten P24 är vanligast. En av gravarna är Valsgärde 12. 

Posamentknut från Valsgärde. Ur: Annika Larssons Klädd krigare, s. 81.

Annika Larsson skriver även om Gamla Uppsalas posament, två P24 posamentknutar från Ladbyskeppet i Danmark, en från Hedeby, flera från gravar på Ihregravfältet m.m.  (Larsson 2007, s. 85ff).

PS. Knutar eller knappar som dessa finns förmodligen även på andra ställen, så dyker du på några fårdu gärna höra av dig. DS. 

PS2. 3/3 2017, Träffade Marie som skriver om Valsgärdegravarna och tydligen finns posament även i gravar där. Ser fram emot hennes avhandling om Valsgärdetextilierna. DS.

Kram
Lästips:

Agnes Geijer,  1938. Birka III.  

Birgit Arrhenius, 1978. Fynden från de undersökta gravarna vid Ormknös, I: Arkeologiska undersökningar vid Ormknös, Björkö, Adelsö sn, Up. 

Inga Hägg, 1974. Kvinnodräkten i Birka.

Annika Larsson, 2007. Klädd krigare. Uppsala universitet.