Författararkiv: Linda

Hasselnötterna lossnade idag

Kommentera

Det är lite trixigt att veta när det är dags att plocka hasselnötterna. Idag hade de börjat ramla av och det går att plocka upp de fina från marken och plocka de andra. Jag är först försiktig när jag böjer ned en gren för att de inre ska ramla av. Sen när hag är klar med grenen så skakar jag på den och plockar upp de som eventuellt ramlar ned.Jag har ju skrivit om hasselnötter tidigare, men jag tar det lite igen.

OBS! De får inte plockas om man inte äger dom eller har lov.

Jag har klippt mina hasslar nu några år för att få större nötter. Det gör faktiskt skillnad.Jag plockade i en hink idag och så sorterar jag framför tvn.

Några har hpl i sig och jag täbker på alla nötskal som kom upp ur vattnet frpn vikingatiden när marinarkeologerna grävde på Birka. Det var flera med vivelhål i 🙂 På vikingatiden ville de nog inte heller ha larver i nötterna. Sen sköljer jag nötterna och plockar bort de som flyter på ytan. Jag torkar dem mellan en kökshandduk, lägger dem på fat under handdukar och låter dem torka några dagar. Varje dag måste man titta till dem och plocka bort vivlar – en liten larv.

Det ska gå att torka nötterna i ugnen också, men det har jag aldrig gjort.Bland det godaste jag vet är färska hasselnötter. De smakar helt annorlunda mot torkade. Så passa på att ät några ?De är små men så fina.

Kram

Gunnes gård

Kommentera

Så tacksam att jag fick hjälp av grannen att ta mig till marknaden. Förra året var jag bara här med ett litet regnskydd, men i år är tältet med.

Har just lagt mig och det är så härligt att höra sorlet från folk som pratar och skrattar. Undrar hur det lät på vikingatiden när de var ute och reste? Lät det nästan lika, spraket från eldar och hundar som skäller till?

Förutom bilar och motorcyklar såklart, vilket hörs här ? Kanske en bra övning att lyssna till alla olika ljud.

Kram och godnatt ?

Tre små askar med tyg…

Kommentera

Undrar om jag någonsin kommer tröttna på Birkatextilier?

Det kommer alltid någon liten överraskning…

Här en blandad kompott från bj 825. Lite svårt att föreställa sig att det här en gång varit delar av en snygg dräkt!

Och den här kändes lite märklig, bj 551. Har aldrig sett denna tidigare, men kvinnans tänder ligger här i ?

Hon blev begravd med brickband med guldbroschering!

Kram

Selfies på Skokloster

Kommentera

Tänk alla som speglat sig i den spegeln! Tänkte att jag kanske kunde fånga hon som hemsöker rummet på bild, men jag fångde i allafall mig själv ?

Tittade på massor av saker och fick bland annat se barnkammaren…

Trött men glad nästan hela tiden ?

Kram

Sigtunamannens kläder – DNA-vikingen

3 svar

Det här är ett av de roligaste projekt jag gjort. Fick jobba med Oscar Nilsson och Vikingaliv, numera The Viking Museum.

Jag får många frågor om dräkten och om mansdräkter under vikingatiden, så tänkte berätta lite hur jag tänkte här. Får fylla på lite vartefter.

Det fanns ju ingenting i graven, så kläderna är bestämta utifrån Orscars önskemål om ”bondekläder/arbetskläder”, mina tankar om en enklare vikingatida mansdräkt utifrån olika fragmentariska fynd samt efter önskemål och godkännande från beställarna.

Mannen begravdes på det första/äldsta gravfältet i Sigtuna, så jag lekte med tanken att han hade varit på Birka och han har därför fått ett birkabälte.

Det här bältet är ungefär lika dant.

Skjortan i hampa är för att den skulle vara slitstark. Det är en enkel, geometrisk skjorta med fyrkantskilar under armarna.

Han fick en enklare omlottjacka för att jag tyckte att det skulle vara fint.

Fynd av omlottjacka finns det fragment från i Hedeby/Haithabu. Men de förekommer även på äldre bilder som smycken och guldgubbar. Mönstret bygger på att det ska bli så lite tygspill som möjligt.

Byxorna är utan fötter och en variant på Hedebybyxfragment och Torsbjergbyxan.

Mönstret är ur en bok av Kania. Jag ska leta fram ett bättre mönster men det finns massor av mönster på m tet och Susanna Broomé säljer mönster.

Det finns ju inte så många byxfynd och Oscar ville inte ha benlindor. Byxorna är växtfärgade med efterbad av valnöt.

Dessa byxor är också på sätt och vis lättare att sy fast på en skulptur eller en död person, med de två raka sömmarna hela vägen uppifrån och ned baktill.

Skorna är enkla vikingaskor i getskinn. Han fick mina skor ? Det finns lite olika mönster. Jag gillar att sy dessa från Jorvik med spetsen bak. (Jag minns inte var mönstret kommer ifrån…Hittade det igen på Pinterest. )

Han fick en liten socka i skorna. Jag ska leta efter skorna bland mina papper.

Han fick även ett halsband med tre pärlor för att vi tyckte det behövdes något i halsen ?

Mössan bygger på senare fyrkantsmössor och det blå broderiet var för att det finns band runt huvudet på personer i Birka, även om de är bevarade för att de är av metall, Ulrika ville att det skulle se lite ompysslat ut på mössan.

Det var inte helt lätt att komma på hur han skulle se ut.

Det var inte heller helt lätt att sy fast kläderna på dockan.

Jag tycker han blev fin och han kommer för alltid påminna mig om min vän Roger Wikell, som kunde ha varit hans släkting.

Från Rogers facebook.

Kram

Tidigare bloginlägg

Klappenrock:

Byxor:

Bälten: https://linda.forntida.se/?p=11185

PS. Jag får återkomma med bättre länkar och lite fler mönster.

Björkö i mitt hjärta

Kommentera

I fredags var jag på Björkö och jag, Veronica och Tina gick på en riktigt lång långpromenad genom Hemlanden. Samtidigt som det är så vackert och jag älskar den där ön, så är det sorgligt att det växer igen på så många ställen.

Svarta jorden är öppen och här syns arkeologernas grävning från förra året som ett blommigt sträck. Allt vi gör påverkar marken och växtligheten. Stadsvallens förlängning som klippts de senaste åren syns också som en böjd gräns. I mitten är ett dike. Bakom ligger Hemlanden – det största gravfältet på Björkö.

Det är enar, små granar och sly överallt i Hemlanden. Det går knappt att ta sig fram på vissa ställen och det var svårt att orientera sig. Ett fel KA Gustavsson gjorde var att de planterade in alla björkar samtidigt och det betyder att de nu är så gamla att alla kommer att ramla inom en väldigt kort tid.

Många har redan fallit och det kommer bli många rotvältor att ta hand om framöver.

Förutom sly och annat så finns det många fornlämningar kvar att upptäcka. Hamnlägen, vågbrytare och naust, sk. båtuppläggningsplatser, som inte inventerats ordentligt. Här är en lång arm längs vattnet med massor av sten.

Vi hittade, om än en liten, ny grävning mitt i en grav. Det ser inte ut som om en ko flyttat på stenen.

Det är intressant hur det inte växer på vissa ställen, där marken är så hård.

Det finns både stora och små husterrasser som inte mätts in.

Vi picknickade och badade i Korsham. Det var en magisk dag trots allt.

Det var rosa små blommor i vattnet överallt.

Och det fanns även kvar några gula näckrosor.

På botten låg på ett ställe även de märkligaste små gröna bollarna ? Ingen aning om vad de är.

Det var så skönt i vattnet och jag trotsade min rädsla och simmade ut en bit med tjejerna.

Sen hörde vi korna och efter ett tag kom de ner till Korshamn. Det är kvigor med kalvar. Jag är, ska jag erkänna, lite rädd för dom. De är så otroligt stora!

De har det himla bra på Björkö. Det här med betesstöd och hur EUbidrag fungerar för öns bönder skulle behöva ses över tillsammans med SFV och en person kunnig på kulturmiljövård. Det behövas stora insatser i Hemlanden de kommande åren, och då är det bara ett av alla gravfält på Björkö.

Veronica i ett känt naust ? även om det nu knappt syns.

Ja, det är inte lätt att hitta på ön med hjälp av skyltarna…

Den gamla ”medeltida radbyn” saknar många hus och nu vet vi ju att det finns vikingatid även under den. Det är lång kontinuitet.

En älskad vy!

Det blev en fantastisk dag med överaskningsfest på kvällen för Veronica som fyllde 50 år! Grattis ?

Kram

Om det hotade Världsarvet Birka-Hovgården i TV4’s nyhetsmorgon

Kommentera

Fick med mig allt hem från Åland och kom hem 22 på söndag kväll och Veronica och jag förberedde oss för morgonnyheterna på TV4.

Förutom mina uppsatser, bl.a. min magisteruppsats, och några artiklar så har jag ju skrivit en rapport för Riksantikvarieämbetet 2004/05, om vad som har hänt på Björkö under 1900-talet, med intervjuer av flera som under åren verkat på ön, samt de familjer som bott på ön i många generationer.

Björkö är (i varje fall troligast) platsen där det vikingatida Birka låg med sin tidiga vikingastadsbildning och tusentals gravar och aktivitet i vattnet runt omkring ön. Det finns dessutom fortfarande mycket att upptäcka på den förhållandevis lilla ön i Mälaren.

Så 5.30 hämtade en taxi oss, så vi kunde berätta om den eftersatta vården av Björkö. Det finns såklart massor att säga och ta upp och jag är glad om det hjälper lite grann i alla fall!

Världsarvet Birka-Hovgården har inte tagits om hand ordentliget, eller fått de resurser som krävs de senaste åren och det är bra att det uppmärksammas. Oftast så är världsarv hotade när det är krig, men så är ju inte fallet här.

Björkö och även Hovgården på Adelsö, är värd all vård som krävs. Det vore fint om det kunde kännas inbjudande och välvårdat när besökare från hela världen tar sig dit.

Jag har ju tex. bland annat för länge sedan guidat Islands talman där, bröllopsgästerna när Kungen och Drottningen firade silverbröllop och NHL Vancouver med bröderna Sedin där ute, för att nämna några.

Björkö/Birka med Hovgården, är en viktig kulturmiljö för Sverige och ett av våra ansikten utåt men även viktigt för kunskapen om vår egen historia.

Kram

Lästips:

Justus Bennet, 2019. Birka och Kongernes Jelling. Lika men ändå olika. Jämförelse av två viktiga vikingatida platser och den publika verksamheten samt tillvaratagandwt av platsernas historiebruk. B-uppsats i arkeologi, Göteborgs universitet.

Linda Wåhlander, 2004/2005. Björkö under 1900-talet. RAÄ. (Ej publicerad men tryckt i 50 ex.)

Länk:

https://www.tv4play.se/program/nyhetsmorgon/12380215 här.

Till Saltvik på Åland själv med släp

Kommentera

Nu har jag varit till min första vikingamarknad själv med släp. Har lite resfeber och lite kaos i huvudet när jag skulle packa men fick med mig det mesta ?

Det kändes skönt att vara framme i tid till färjan i Grisslehamn.

Supervamt blev det i helgen men jag är oerhört tacksam över att det inte regnade!

Fick hjälp att lyfta upp tältet och bygga ihop bord, så det är jag också glad över. Tack ni som hjälpte till ? Även glad att jag har ett litet ”vikingakök”. Ska spara till en trefot nu bara.

Det blev mysigt med sängen. Tycker om att sova därinne.

På kvällen efter gillet var det en ceremoni. Fibulas marknad i Saltvik firade 20-års jubilem i år ???

Det är så kul att göra iordning. Det är lute som att leka affär som barn. Jag och min kompis hade en affär i deras syrénhäck på Svartsjölandet. Vi satte upp plankor mellan grenarna och sparade matkartonger i massor. Det var verkligen härliga somrar.

Lite mer ordning på bordet blev det vartefter ? Det tar lite tid att få till det. Skulle vilja göra ett till bort för hantverkande till nästa år.

Fick plats brevid Medeltidsmode och det var underbart, för nu hann vi prata lite. Ofta hinns det ju inte med under Gunnes gårdsmarknaden.

Under dagarna var det stridsuppvisning med Huskarlarna, lekuppvisning med Glima, en gycklare och så sagoberättande med Jerker Fahlström.

Holländarna var där igen och flera andra band och musiker. Det är så härligt med allt liv, musik, ljud och sorl.

Ett ryskt tjejband, Idisi, med en danserska på styltor var supercoola!

Kunde inte handla så mycket i år men en korg och kryddor köpte jag. Korgförsäljerskan tog kort på mig ?Skulle vilja köpa sagorna också, men det får bli en annan gång.

Tappra besökare och de som uppträdde. Jag fick i alla fall skugga och sen en resorb av grannen ?

Bad i solnedgången. Det ena jobbiga var att veta att min katt c a rit borta sedan i onsdags, men han kom hem nu 2.50 i natt ? Hungrig och smal.

Och när jag kom tillbaka fick jag havsabborre med remouladsås på smörgås! Så supergott. Så tack grannen för matlagningen ? Tur jag hade med mig köket ?

Fint sällskap från Årsunda ?

Och sen blev det liten samling runt elden och den stekta fisken. Han stekte två kilo ”byxfilead” abborre och jag köote med mig två kilo hem av fiskaren dagen efter. Så nu finns det fisk i frysen.

Holländaren lärde oss att blåsa på elden med hjälp av pekfingrarna och tummarna. Det blir som en liten blästerstråle! Tydligen kan man smälta järn med den tekniken om man är tre och skicklig!

Det är något speciellt med kläderna, pratet, musiken, kvällen och elden som känns så naturligt och från forna tider.

Hjälpte Veronica med en undersärk. Inte idealiskt att klippa tyg i hettan så vi fick klippa ut ryggen lite till.

Kedjor från Helsingborg sn, Filborna i Skåne. Foto:Gabriel Hildebradt.

Fynd från Hälsingtuna sn, Tolsta i Hälsingland. Foto:Gabriel Hildebrandt, SHM.

Kedjegarnityr från Hablingbo, Gotland. Foto: Elisabeth Pettersson, SHM.

Googlade dräktkedjor en stund. Den nedersta är från Gotland. Ska skriva lite mer om kedjor tänkte jag.

Vikingafrukost 🙂 Gjorde även lunchen på morgonen. Det var bara grannarna som använde mitt vikingakök. Jag var för trött på kvällen… Äppeljuicen från Åland hjälpte mig genom dagarna! Åh, vad god den var!

Kram till alla och Tack Fibula för en fantastisk matknad!