Etikettarkiv: vikingatid

Hur såg plaggen i båtgrav 36 i Gamla Uppsala ut?

1 svar

För några år sedan försökte jag förstå dräkten i den vikingatida båtgraven, nr 36, i Gamla Uppsala (Up. G. Uppsala Prästgården 1:1 Grav 36). Kvinnan som begravts ca 800 var äldre och hon hade fått med sig en hund och en höna. Textilarkeologen Anita Malmius har analyserat textilierna och beskrivit deras läge i graven.  Det är flera olika textilier bevarade och det är en fascinerande grav! Malmius har undersökt 609 fragment varav 3 fragment var av näver och 9 var snoddar!

Smycken och pärlor från båtgrav 36 i Gamla Uppsala. Spännbucklor av typen P41, en bronskedja och det likarmade spännet är en P60, varav två liknande hittats i Birka i gravarna bj 462 och 657 men det har hittats runt 20 i Sverige. Bild ur Nordahl, 2001, s 54.

Det likarmade spännet och en ring. Foto från Digitaltmuseum, se länk nedan.

Anledningen till att jag skriver nu är att en ny studie bedrivs på Uppsala universitet och smycken och dräkt rekonstrueras och jag ser verkligen fram emot att se hur de tänker sig dräkten! Den enda som jag sett rekonstruerad är av en fantastisk sömmerska jag träffade i Hornbore för några år sedan 🙂 och det var ett roligt textilmöte!

Mina funderingar för några år sedan då jag försökte göra en lager på lagerteckning med klädesplaggen och de olika tygkvalitéerna inritade, men 1:an till hängselkjolen av diamantkypert, syns inte.

På den här teckningen har jag gjort en cape av de två olika sidentygerna, men Malmius menar att det är en möjlig jacka, se nedan. Idag skulle jag gjort den större och mer lik den rektangulära sjalen/manteln på kvinnans hängsmycke. Nu, så här några år senare skulle jag ha ritat in ”linneripskjolen” som en klänning och inte som en inre hängselkjol! Linneripsen skulle även kunna vara foder till diamantkyperthängselkjolen.

Textilierna i graven. Bild ur Malmius 2001.

De är vävda i tuskaft, 2/2 diagonalkypert, diamantkypert och 2/1 diagonalkypert. Alla trådar utom några silkefragment som är ospunna är z/z spunna.

Bild ur Nordahl/Malmius 2001.

Dräkten enligt Malmius: 

Malmius menar att kvinnan burit en veckad, tuskaftad linnesärk (5), en undre kjol av linnerips (6) och en yttre hängselkjol av ylle i 2/2 diamnatkypert (1) garnerad med ett tuskaftat ylleband (4) längs övre kanten. Till hängselkjolen fanns hällor (8a, b) till ovala spännbucklor.

Över detta bar hon en öppen, yllejacka/tröja i diagonalkypert dekorerad på bägge sidor med ett tvåfärgat silketyg i 2/1 diagonalkypert (2a, b). Jackan hölls ihop framtill av en stängd och en öppen silverring.

Ytterst bar kvinnan en framtill fållad öppen jacka/tröja av silke i 2/1 diagonalkypert fodrad med sidentuskaft och de båda tygerna var sammansydda (3a, b). Denna yttre jacka hölls ihop med ett likarmat spänne (mitt capeförslag).

Vid nålfästet på samtliga spännen finns rester av pärlsnoddar (7a). Från något av spännena hängde även en knut/textilpärla(7b). Överst låg de ovala spännbucklorna, det likarmade spännet, pärlgarnityret samt fem små glaspaljetter.

Allt detta är tolkningar och hon diskuterar fram och tillbaka om de olika plaggen – så bäst är att läsa själv 🙂 Jag önskar att hon ritat olika förslag men det kanske kommer nu med den nya studien 🙂

Pärlorna i graven. Bild ur Nordahl 2001, s. 51.

I graven hittades även 60 glaspärlor varav 31 enfärgade, 4 melonpärlor, 2 segmenterade och en av en ihoprullad glasstav. 20 stycken är av skiftande form och dekor. Tillsammans är längden 45 cm. Bland pärlorna fanns en liten silvertrådsspiral, en ring av brons och silver och två hängen av mynt från ”Arab-Ssanid, Tabaristan” och ”Abbasid, al -Mansur al-Rayy”, från 763/4 e.Kr.

I graven hittades även en liten kvinnofigur hållandes ett horn.

Kvinnogiguren i brons plus pärlor. Bild från Digitaltmuseum, se länk nedan.

Här syns var kvinnofiguren låg. Foto: Digitaltmuseum, se länk nedan.

Kvinnofiguren i båtgrav 36 med släp. Bild ur Nordahl 2001, s. 52.

Kvinnan hade fått med sig hänge av brons i form av en kvinnofigur, som håller i ett stort, böjt horn och hon har en hårknut med håret hängande på ryggen. På kvinnofiguren syns kläder och ytterst bar hon möjligen en sjal. Tänk om det är ett porträtt av kvinnan i graven <3 På baksidan av hänget finns en upphängningsögla.

En kniv med silverdekorerat fodral låg vid kvinnans midja och den hade tre skilda band av flätad silvertråd. I graven fanns även ett fragment av ett nålhus av ben samt en hank till ett träkärl.

Så en utställning öppnar på Enköpings museum den 30e september – undrar med spänning vad det blir 🙂

Ps.Graven ingår i Upplandsmuseets samlingar.

Uppdatering: Titta vad jag hittade – min kopia av kvinnofiguren 🙂 gjord av Burr, Historiska fynd.

Lästips:

Else Nordahl, 2001. Båtgravar i Gamla Uppsala. Spår av en vikingatida högreståndsmiljö. Uppsala, Aun 29.

Anita Malmius, 2001. Textilanalyser, I Nordahl ovan, s. 75-92.

Elias Ghattas-Lama, 2014. Husfru i båt och kammare. Kandidatuppsats, Stockholms universitet.  Finns som pdf på nätet.

http://www.arkeologigamlauppsala.se/Sv/historien-om-gamla-uppsala/batgravar/Pages/default.aspx

Arbetet med utställningen pdf. http://www.arkeologi.uu.se/digitalAssets/349/c_349388-l_3-k_delprojekt_iv_webb.pdf

Digitalt museum, Prästgården grav 36 här. https://digitaltmuseum.se/search/?q=Prästgården,grav,36&aq=owner:”S-UM”

Foto på hunden här. https://digitaltmuseum.se/011013975924/prastgarden-grav-36-arkeologi-gamla-uppsala-1973

Saltvikmarknaden och lite historia

Kommentera

Nu är jag hemma igen från Saltvikmarknaden. Namnet Saltvik kan ha haft att göra med salthandeln under järnåldern. På Birka finns ”Salviksgropen” som namn och jag fantiserar om att bebyggelsen i Korshamn kanske också har haft med salthandeln att göra. Långhuset som byggts i Saltvik och föreningen drogs igång av Marianne och Jörgen och föreningen Fibula.

Jag förmodar att föreningen heter Fibula efter det fynd av en järnåldersfibula som hittats i området. Här ser ni den på en Årsundaviking <3 Föreningen har köpt loss marken från kommunen, så att de kan bedriva sin verksamhet och nu snart är de färdiga med ett nytt föreningshus för all möjlig verksamhet och jag är jätteimpad 🙂 Kristin Ilves har hållit utgrävningar av ett 45x 15 meter stort långhus intill och det finns åtminstone sju brandgravar på området.

Enligt Åländsk tradition ska ”Hlödver den långe”, som dog i slaget vid Svolder, ha kommit från Saltvik 🙂

Maria och Hans-Gunnar kom på onsdagen så tillslut var allt på plats och vi firade med mycket ”vikingatida” skumpa 😉

Jag fick mig ett hörn i Hans- Gunnars tält 🙂

Det är otroligt härligt att vakna med solen lite i lätt ansiktet. Tack Hans-Gunnar för sovplatsen!

Varje dag när marknaden öppnade så var det parad. Åker jag dit igen, så vill jag också vara med och gå 🙂

Huskarlarna var på plats 🙂

Fina vikingar!

I massor 🙂

Det var en otroligt lång parad!

Adam höll i kämparlekar med barnen.

Vårt läger. Jag hade först tänkt ha bara en filt på marken, men det var bra med bord.

Maria sydde mycket på kläder till Hans-Gunnar. Det ska bli ”Sturedräkten” och jag är otroligt nyfiken på hur det kommer bli.

En av mina önskningar med marknaden var att jag skulle hitta en järngryta att laga mat i och experimentera med att laga mat. Maria var superbra att laga mat med.

Här är nya grytan 🙂 och första kvällen blev det älggräste och andra kvällen Löksälta – mormors, mammas och min favoriträtt från Sangis. Jag vet att det inte åt potatis här i Norden under vikingatiden, men jag ville äta något jag kunde laga och jag får väl utveckla maträtter med vikingatida ingredienser som jag tycker om såsmåningom 🙂

Nu behöver jag bara en trefot med kedja också…

Löksälta i min masurbjörkskål <3

Jag gräddade även bröd och då med vikingaingredienser även om jag bytte ister mot rapsolja 😉 och ja, jag behöver sy en ärmlös trälklänning i hampa eller linne som inte är blå… 🙂

Nästa gång så behöver jag gräva bort gräset under eldfatet och använda vedklabbar direkt för att höja upp fatet.

”Karhubröd”! Jag använde öl som degspad 🙂 vilket vi inte direkt kan göra under Vikingasommar… Det blev jättegott och sparat, bara invikt i en linneduk, höll det sig i åtminstone två dagar.

Tittade lite på slagskamperna. Det var många olika sköldar med och jag tänkte på en jag känner som skriver sin avhandling om vikingatida sköldar 🙂

En kvinna trummade och en man spelade flöjt under kamperna och det förhöjde verkligen alltihop!

Trossen vattnade krigarna.

Älskar att det är alla möjliga olika genusformer som är med och slåss!

En av Fibulavikingarna, fina Anniéle, håller på att skapa en ”Euradräkt”. Hon har kommit långt men nu även beställt handvävda tyger och jag ser fram emot att se hur den blir. Jag är så glad över att det finns människor som är så intresserade av att skapa och tänka och rekonstruera.

Jag fick även hålla i Malin och Rikards tvåveckorsbebis, lilla Embla, som sov i sin pappas mössa som åkpåse.

Det är konstigt att jag glömt bort hur det var med att hålla i en bebis. Blev supernerövs först, men hon bara sov 🙂 Hon hade på sig den sötaste lilla omlotthängselkjolen som mamma Malin planerat för att hon ska kunna växa i den!!!

Öppna ögon en kort stund.

Det roliga med Saltvik var också de många samiska, finska och baltiska dräkterna. Här Euraspännen och fina smycken på Tessa Toukko som Markku Treäs gjort och säljer. Jag hade velat handla massor, men det fick räcka med en gryta, en soppslev och några glaspärlor.

Fina Anna och Anders var också över på marknaden och snart ska jag dansa 1700-tal med dem igen 🙂

Morgnarna på vikingamarknader är ofta så vackra.

Det var en bit till badviken, kanske tio minuter och jag hann bada två gånger, annars fanns det duschar också.

Hans-Gunnars morgonfoto.

Tack för fint foto på facebook. Jag lånar det. Foto: Roger Wikell.

Det var kul att Andreas och Roger med familjer kom till marknaden!

Vi hade biljett bokad till tidiga färjan tillbaka till Grisslehamn, så jag sov i bilen vid färjeläget. Det gick okej att sitta och sova även om det inte blev supermycket sömn. Vågade mig inte på stressen att få in allt i bilen klockan 05 och sedan köra till färjan.

Hejdå Åland och stort tack till föreningen Fibula för en underbar marknad! Nu ska jag sova i några dagar men är stolt över mig själv att jag klarade det här <3

Kram

Sida om Saltvik -Saltwiik- där det bloggas om Åländsk vikingatid: https://kvarnbohall.wordpress.com här.

Föreningen Fibula på Åland

Völva på Birka

Kommentera

Häromdagen hoppade jag in extra som völva på Björkö/Birka och mamma följde med. Det är alltid mysigt att komma ut och elda i husen och jag längtar efter att bo där, men det blir inte i sommar, mer en kanske några dagar i augusti 🙂

Vid eldstaden med kopior av Birkakeramik 🙂 ägg och flädersaft. 

Berättade om ”mitt liv som völva”. Att jag skulle vilja bli begravd med min stav och mina magiska smycken och mycket annat. 

Thank You for the photos Kathryn! 

Lite sjuk fortfarande men det blev en härlig dag och alla barn som var där fick ett plåster med sig.

Tänk om det gick att åka tillbaka i tiden och verkligen träffa en av de fyra (kända) kvinnorna som blivit begravda med stav på Birka – ”stavbärerskor”, vilket ”völva” betyder. Vilka var dom? Vad hette dom? Jobbade de i Birka eller blev de bara begravda där? Vilken status hade de? De har blivit lite olika begravda men tre av dem har rika gravar och en har fått en brandbegravning.

Birkagravarna är bj 660 (borta), 834 och 845 samt brandgrav bj 760. I  bj 760 förekommer det delar av en bränd stav samt en hel stav och det har varit lite problem med fyndnumreringen, som sedan 2013 ska vara tillrättat. Den hela staven blev troligen felnumrerad och hör istället till bj 660. 

Bj 660: Det här föremålet är borta. Från graven kommer även Birkakrucifixet och ett lununlahänge.  

Staven som kommit bort och som hamnat i bj 760 istället. Skärmbild från Sök i samlingarna.

Bj 760: I den här graven är det registrerat två stavar,  men den hela är förmodligen den försvunna från bj 660. 

Staven i brandgrav bj 760. Foto: Gabriel Hildebrand, SHM.

Ytterligare en stav i bj 760 som kan vara den som hör till bj 660. Foto: Sanna Stahre, SHM.

Staven i bj 760 som kan komma från bj 660. Bild: Harald Faith-Ell, SHM.

Staven i närbild och det är som om staven kommer ut ur en ormmun. Foto: Gabriel Hildebrand, SHM.

Bj 834: den här graven tolkas som en dubbelgrav för en man och en kvinna och jag har skrivit om den tidigare. 

Staven i bj 834. Foto: Ulrik Skans, SHM.

Bj 845: Det finns ingen snygg bild på staven i den hör graven. 

Stolpes gravteckning av bj 845. Bild: ATA.

Staven i grav bj 845. Bild: Harald Faith-Ell, SHM.

Kram

Lästips:

Theresia Rosengren,  2011. Kvinnan, staven och graven. En möjlig völvas grav i Klinta, Köpingsvik sn. Öland. Uppstas vid Stockholms universitet.  Finns som pdf på nätet. 

Jessica Hillborg, 2011. Kvinnan i Fyrkat. En detaljstudie av den vikingatida kvinnograven nr 4 i Fyrkat, Danmark. Uppsats vid Stockholms universitet. Finns som pdf på nätet.  

Neil Price intrevjuad om völvastavar: http://www.arkeologigamlauppsala.se/Sv/nyheter/2012/Pages/hur-anvandes-volvastaven.aspx här.

Fölhagenskatten från Björke på Gotland

Kommentera

Idag fick jag hem ett hänge från Fölhagenskatten, som jag köpt på en auktion – fast en kopia förstås! Men den ser så lik ut! Hänget är i silver och jag fattar inte att jag hittade det! Hänget beskrivs i Historiska museets samlingsbas som ”hänge ormhuvud/ansiktsmask” och i skatten finns det 12 stycken.

Fin kopia av ansiktet från Fölhagelskatten.

Den ser verkligen riktig ut!

Fölhagenskatten. Foto: Christer Åhlin, SHM.

Tre av ansiktena från skatten. Foto: Christer Åhlin, SHM.

Skattens innehåll. Skärmbild från Sök i samlingarna.

Kubbstol i silver, fid 110630. Foto: Gabriel Hildebrand, SHM.

 I skatten fanns öven en liten kubbstol i silver som jag skulle vilja hitta som kopia. Den påminmer om minikubbstolen från grav bj 632 i Birka.
Nu behöver jag bara 11 st hängen till…

Från sidan.

Baksidan med stämplar…så ingen tror att jag gjort ett nyfynd…

Kram

Lästips:

Länk till Fölhagenskatten i Sök i samlingarna här. 

”Silferknäppe” från bj 348

Kommentera

I denna brandgrav, på Kvarnbackagravfältet på Björkö, fanns ett av mina favorithängen – med en liten fågel på. 

Teckning av Harald Faith-Ell, SHM.

I graven fanns även ett föremål som i Sök i samlingarna står som hänge, men om man tittar på grävanteckningarna så skrev Stolpe ”1 Silferknäppe (?)”.

Sida ur Stolpes grävdagbok. Tillhör ATA.

Hänget/haken fotad av Christer Åhlin, SHM. 

Det borde inte vara ett hänge när öglan är en krok och den påminner om de benlindekrokar som hittats från vikingatiden. Det skulle iof kunna vara något som stängde ett bälte eller något annat på läder. Eftersom det finns en del av en spännbuckla i graven så är det förmodligen en kvinnograv och då är frågan hur hänget/haken är en del av hennes dräkt. Selbågskrönet tyder på att personen skulle dras till dödsriket i en vagn eller i en släde. I graven finns även en isbrodd till skor.

Skärmbild av gravens innehåll från Sök i samlingarna.

En rysk smycketillverkare tillverkar den i par om två, i mässing, och som just benlindekrokar.

Jag har tänkt på det här med reklambloggande och annat och jag får inte betalt från någon för att jag skriver om det jag gör. Jag vet inte om det är dumhet eller om det är bra 🙂 men det gör att jag insett att det är knepigt att skriva ut namn på företag och inköpsställen som jag handlar ifrån.  Benlindekrokarna har jag hur som helst köpt av min vän Max. 

Kram

Tingsplatser och domar

Kommentera

För 31 år sedan var jag på en bar i London som hette ”Dingwalls”. Tror den låg i Camden 🙂 Ett tag senare fattade jag att det är samma sorts namn som det isländska Thingvellir – Islands viktigaste tingsplats! En tingsplats är en mötesplats under vikingatid och medeltid där fria människor var med och bestämde i samhället och beslutade om lagar och straff eller olika viktiga gemensamma beslut. Ordet lever kvar idag i tex. ”Landsting” och ”Tingsrätten” och vi har i Norden kvar lagliga rötter som inte har sitt ursprung i den romerska rätten. 

För många år sedan guidade jag en grupp som kommit till Björkö/Birka med Islands dåvarande talman. Jag var jättenervös, för det var mycket ståhej runt det hela, men jag fick en fin bok som tack.

I en handskrift från 1130, Íslendinabók, berättas det om när Alltinget grundades på Thingvellir, Tingvalla, år 930 och det är idag den äldsta riksdagen i världen som fortfarande är igång! De som flyttade till Island hade i och för med sig den germanska tingstraditionen, så innan Alltingets grundande höll de ting runt om på Islands, i häraderna där tingsmännen följde en Gode, men när landet växte så behövdes det ett övergripande ”Allting”. Efter ett tag blev det blodiga stridigheter mellan familjer om lagar och annat så år 1262 blev Norges kung även kung över Island. 

Arkils tingsplats i Vallentuna. Foto: I. Berig, creative commons, Wikipedia.

Tingsplatsen i Gulde, Sleshwig-Holstein. Foto. Creative commons, Wikipedia.

Det finns massor av tingsplatser i Sverige. Gotlands motsvarighet till Alltinget samlades tex. i Roma, där Roma kloster sedan byggdes. Andra ortnamn är tex. Tingstädeträsk på Gotland eller Tingstaden på Färingsö Mälaröarna. Fornlämningar som kopplats till tingsplatser är även bl.a. sk. ”domarringar”. 

Anunds hög. Foto: Linda Wåhlander.

Även områden vid högar verkar ha fungerat som tingplatser, sk. ”tingshögar” och en som nämns i källor på 1300-talet är Anunds hög utanför Västerås. Det har nyligen gjorts arkeologiska undersökningar på platsen.

Även i den gamla Poetiska Eddan finns lite om tinget 🙂 I Havamal 61 står det: 

Till tings må man rida tvagen och mätt, om man ock ej är alltför välklädd; för skor och byxor skall man ej skämmas, ej heller för sin häst.

Det vill säga hur fula och slitna kläder du än har på dig och hur gammal eller sliten häst du än har, så är du fri och får vara med och bestämma på tinget, men ren och mätt är bra att vara när du ska dit! 

I den långa forskningshistorien har det mest skrivits om män och tinget, men de forskare som läst förstahandskällorna har även läst om jordägande (odal) kvinnor som var med  och var fullvärdiga deltagare vid tinget. Fem grupper av kvinnor som var med vid tinget var: 1. änkor, 2. ringkvinnor (ogifta utan nära manliga släktingar), 3. kvinnor i luven på andra kvinnor, 4. kvinnor som hade hand om ett hushåll om tex. mannen inte kunde komma samt 5. kvinnor som deltog som agerande vittnen under tingsförhandlingarna på samma vis som männen. 

Att vara vittne gällde, i Frostatinglagen, vid något så viktigt som mord gällde även manliga och kvinnliga trälar samt barn över åtta år. 

En ”vall” att träffas på – på gården på Historiska har vi Arkils-tingstad rekonstruerad med runstenar och allt. 

En dag 2013 hade vi stridsuppvisning i rekonstruktionen, under Vikingasommar 🙂 Det var kul och mycket uppskattat!

Så här kan vikingakrigare ha sett ut.

Max och Fredrik slåss till döds…

Fast på låtsas <3 

Det gick bra. Sämre gick det nog för en del som blev dömda på tinget. Ibland kunde de bli fredlösa och bli av med sina ägodelar och mark – det var det som hände med platsen där Thingvellir blev till, dvs. han som ägde området blev av med sin mark och då kunde den användas som gemensam tingsplats… På 1200-talet inrättade Birger Jarl ”tingsfrid”, brott som begicks, då fick strängare straff än vanligt. 

Lästips:

Arkils tingsplats i Vallentuna: 

Stockholms länsmuseum http://old.stockholmslansmuseum.se/upptack_lanet/arkils-tingstad/ här.

Wikipedia https://en.m.wikipedia.org/wiki/Arkils_tingstad här.

Thingvellir på Island http://www.thingvellir.is/english.aspx här.

Allting https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Allting här.

Sanmark, A. 2014. Women at the Thing, I: Vikingatidens kvinnor. Coleman, N. &Nanna Løkka. Red.

Avhandling om rättsplatser i Skåne för den som vill fördjupa sig: Svennson, O. 2015. Nämnda ting men glömda. Här. 

Havamal 61. Den Poetiska Eddan. I översättning av Björn Collinder. 

Wildte, F. 1926. Tingsplatserna i Sverige under förhistorisk tid och medeltid. Fornvännen. Här. 

Sanmark, A. & Semple, S. 2008. Tingsplatser i det vikingatida och medeltida Sverige. I: Populärarkeologi 2.

Vikingatida bältetillverkning

Kommentera

Kilppte sönder en gammal tratt jag fick av grannen. Gjorde ett mönster och ritade upp. Har en plåtsax att klippa med och fick ut några olika delar.

Använde 2 mm metalltråd till D-söljan och 1,5 mm till tornen. Min granne hjälpte mig att borra hålen.

Nitarna visade sig var det allra svåraste att få dit och jag skulle behöva mer tålamod… Åh, vad svårt! 

Vikigt att skinnets hål är lätt att få niten igenom och jag har slarvat bort min syl. 

Tredje gången efter plåtbyte. 

Färdig och jag tycker det blev fint. Tanken är att det ska vara ett lite enklare bälte men samtidigt i glänsande mässing. Gillar att remänden ser lite ut som ett ormhuvud 🙂 

Min inspiration var några bälten från Birka. Ett av dem kommer från bj 761.

Grav bj 761. Skärmbild från Sök i samlingarna, SHM.

Grav bj 761 är en kistgrav från Birka och personen hade fått med sig ett bälte, en kniv och halkskydd till skorna. Kanske är det en kristen grav. 

Bältesdelarna från bj 761. Foto: Ur Arbman, Birka I, taf. 86.

Kram

Lästips:

Holger Arbman,  1940. Birka I, Die Gräber. Tafeln. 

Bj 761 här.

De vikingatida väskbyglarna från Birka i Sjöhistoriskas blogg

5 svar

Nu har det kommit ett blogginlägg av Nina på Sjöhistoriska museet som innehåller alla mått på de funna väskbyglarna från Birkas hamn. Efterlängtat av många, så har ni missat det så finns en länk under lästips. Ett förtydligande med fyndet är att det inte hittats något läder i direkt samband med väskbyglarna, så vilket material som själva väskdelen av väskorna var gjorda av är helt okänt. 

Väskbyglarna och de olika delarna. Foto: Från Sjöhistoriskas blogg med bearbetning av Cristin Mason.

Kul att det fanns fler bitar 🙂 Så nu till våren är det bara att fixa lite fler väskor!

Kram

Lästips:

Nina Eklöf, Väskbyglarna från Birka/ The purse frames from Birka, http://marinarkeobloggen.sjohistoriska.se/post/vaskbyglarna-fran-birka-the-purse-frames-from-birka-english-translation-in-end-of-the-blogg här.

Haithabu bag, blogginlägg från Náttmál https://nattmal.wordpress.com/2015/05/14/haithabu-bag-1/ här.

Vikingatida väskbygel från Uppsala, mitt tidigare blogginlägg här.

Birkaväskan färdig, mitt tidigare blogginlägg här.

Birkaväska och fina finska vänner, mitt tidigare blogginlägg här.